Hur många barn föder räven
Rödräv
Rödräv alternativt vanlig räv (Vulpes vulpes) existerar en hunddjur samt den maximalt förekommande arten inom rävsläktet (Vulpes). Den förekommer inom stora delar från Palearktis samt Nearktis samt inom många mindre utsträckning inom Afrika. inom modern period besitter den även spridits mot Australien.
Utseende, fältkännetecken samt läte
[redigera | redigera wikitext]Rödräven besitter enstaka kroppslängd vid ungefär 75&#;cm, samt mot detta kommer ett 40&#;cm utdragen svans. ett myndig hane balanserar omkring 8&#;kg samt enstaka myndig hona cirka 6,5&#;kg.[4] Den besitter rödfärgad rygg samt ljus mage.
Färgerna varierar lite mellan gulrött samt mörkt rödbrunt respektive mellan vitt samt silvergrått. inom närheten från fötterna existerar räven mörk. Vanligen äger den yviga svansen enstaka ljus spets.[4] beneath hösten blir rödrävens päls längre. Den sålunda kallade vinterpälsen håller djuret varmt beneath den kallare årstiden. inom start från våren fäller räven samt skiftar mot ett mindre sommarpäls.
Rävens genetik besitter främst studerats vid rävfarmar. Studierna besitter rört vilka anlag såsom styr pälsens färg samt standard, samt hur dessa attribut hänger samman tillsammans andra attribut vilket t ex kroppsstorlek. detta besitter även visats för att fyra olika anlag bestämmer pälsfärgen. Silverräv samt rödräv utgör extremer samt korsräv existerar ett mellanform.[5]
Den skiljs enkel ifrån fjällräven genom både färg samt storlek, dock även genom dem stora samt vassa öronen, liksom ungefär existerar från huvudets halva längd, samt vid tårnas nakna trampdynor.
Arten besitter inom överkäken per blad tre framtänder, enstaka hörntand, fyra premolarer samt numeriskt värde molarer. inom underkäken förekommer ytterligare ett molar per blad, alltså 42 tänder inom läka tanduppsättningen. Honor besitter fyra par spenar nära bukens sidor. Liksom flera andra hunddjur äger rödräven doftkörtlar vid svansens ovansida var svansen möter bålen.
Doftkörteln äger hos arten ett oval form eller gestalt. Rödräven markerar dessutom klippor, stammar av träd, staketstolpar samt andra objekt inom reviret tillsammans urin.[6]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Rävens vanliga läte existerar en hest samt betalkort tjut alternativt stundom en betalkort skällande, likt slutar tillsammans en längre tjut.
Dessutom morrar den samt besitter även en starkt fräsande alternativt harklande ljud. ett rödräv besitter upp mot 28 olika läten.[7]
Utbredning samt taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Rödräven förekommer inom Europa, norra delar från Asien, inom Nordamerika samt inom Afrika norr angående Sahara, samt Egypten samt norra Sudan[8].
beneath taletintroducerades rödräven även mot Australien.[9] Rödräven delas upp inom enstaka mängd underarter, på grund av närvarande godkänns cirka 45 stycken.[10]
Den skandinaviska rödräven äger från vissa auktoriteter kategoriserats likt underarten (V. v. septentrionalis) dock flera vetenskapsman anser för att den ej skiljer sig tillräckligt samt därför klassas V.
v. septentrionalis oftast såsom synonym mot nominatformenV. v.
Rävar är främst ensamlevande djur, men de är sociala med sina familjemedlemmar under uppfostringstidenvulpes. Den japanska rödräven (japanska: Kitsune) förekommer inom numeriskt värde underarter: V. v. japonica vilket förekommer vid Honshū samt den nordliga V. v. schrencki vilket förekommer vid Hokkaidō.
Fler underarter
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal underarter blev beskrivna. Den taxonomiska avhandlingen Mammal Species of the World ifrån listar 45 underarter.[11] Utbredning i enlighet med Canids of the World ().[12]
- V.
v. vulpes
- V. v. abietorum, främst British Columbia inom Kanada
- V. v. alascensis, Alaska samt angränsande regioner från Kanada
- V. v. alpherakyi, kring Kaspiska havet
- V. v. anatolica, inom Turkiet, den existerar lite mer gulaktig
- V. v. arabica, vid Arabiska halvön, den existerar mindre än europeeiska underarter samt besitter speciell långa öron
- V. Färgerna varierar lite mellan gulrött och mörkt rödbrunt respektive mellan vitt och silvergrått
v. atlantica, norr angående Atlasbergens östra del
- V. v. bangsi
- V. v. barbara, norr ifall Atlasbergens västra del
- V. v. beringiana, inom Ryssland öster angående delrepubliken Sacha
- V. v. cascadensis, inom Kaskadbergen inom Nordamerika
- V. v. caucasica, inom Kaukasus samt Ukraina samt lite längre norrut inom Ryssland
- V.
v.
Rödräv eller vanlig räv (Vulpes vulpes) är ett hunddjur och den mest förekommande arten i rävsläktet (Vulpes)crucigera, inom Centraleuropa samt Rysslands västra sektion, ej inom Norge, land samt västra land i norden, blev inför inom Australien
- V. v. daurica, inom i nordost Kina samt östra Mongoliet
- V. v. deletrix
- V. v. dolichocrania, inom nordost Kina
- V. v. dorsalis
- V.
v. flavescens, inom Iran, Irak samt inom angränsande regioner, den existerar lite mer gulaktig
- V. v. fulvus, sydöstra Nordamerika, den listas ibland vilket art var även andra nordamerikanska underarter ingår
- V. v. griffithi, inom Afghanistan samt Kashmir
- V. v. harrimani
- V.
v. hoole
- V. v. ichnusae
- V. v. indutus, vid Cypern
- V. v. jakutensis, inom den ryska delrepubliken Sacha
- V. v. japonica, inom Japan, förutom Hokkaido
- V. v. karagan, ifrån Kazakstan mot Mongoliet
- V. v. kenaiensis
- V. v. kurdistanica, söder ifall Kaukasus
- V.
v. macroura, inom Klippiga bergen inom Nordamerika
- V. v. montana, inom Himalaya samt angränsande bergstrakter
- V. v. necator
- V. Rödräven har en kroppslängd på ungefär 75 cm, och till detta kommer en 40 cm lång svans
v. niloticus
- V. v. ochroxantha, bergstrakten Tianshan
- V. v. palaestina, inom Palestina
- V. v. peculiosa, vid Koreahalvön
- V. v. pusilla
- V. I modern tid har den också spridits till Australien
v. regalis
- V. v. rubricosa, nordöstlig Nordamerika
- V. v. schrenckii, vid Hokkaido inom Japan
- V. v. silacea, vid Iberiska halvön
- V. v. splendidissima vid Hokkaido inom Japan
- V. v. stepensis
- V. v. tobolica
- V. v. tschiliensis
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Biotop
[redigera | redigera wikitext]Arten ställer inga större biotopkrav samt förekommer därför inom ett mängd olika miljöer liksom skogsmark, ängsmark, jordbruksmark samt inom städer.
Man äger observerat rödräv inom städer sedan talet.
RödrävDenna tillväxt iakttogs inledningsvis inom Storbritannien.[9] Landets rävpopulation ökade efter kriget därför många för att unga rävar fanns tvungna för att leta efter nya habitat. Rödrävar inom tätbebyggda samhällen medför både för- samt nackdelar. dem rensar staden ifrån as samt kaniner samt råttor vilket anses existera ohyra, dock dödar även djur som bor i hus alternativt fåglar inom djurparker såsom ej existerar tillräckligt skyddade.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Rödrävar existerar omnivorer. dem existerar vanligtvis aktiva beneath gryningen samt natten. Födan existerar huvudsakligen gnagare, dock dem äter även växter samt as. Rävar jagar möss, harar, höns samt fiskar samt tar även hönsägg ifrån olika fåglar. dem tar även rådjurskid samt mer sällan ungar ifrån vildsvin alternativt vuxna rådjur.
Lodjur lämnar enstaka ansenlig mängd kadaver efter sig samt räven existerar asätare. vilket modell förmå nämnas för att lodjur lämnar kvar cirka hälften från en slaget rådjur. Rådjurskött utgör ett nödvändig födokälla till räven beneath vintern.[5] inom nödsituationer äter dem mot samt tillsammans med grodor. inom närheten från människans hem livnär sig räven inom större mått från organiskt avfall.[4] mot växterna såsom ingår inom födan räknas växttäcke, arter från starrsläktet, frukter liksom hamnade vid marken, stamknöl ifrån olika plantor samt bär.[13]
Vid jaktverksamhet efter möss alternativt sorkar står räven ofta stilla samt fokuserar vid en hål alternativt grästuva, samt hoppar sedan blixtsnabbt vid bytet då detta uppenbarar sig.
Revir
[redigera | redigera wikitext]Ett revir till enstaka rödräv existerar mellan 5 samt 20 km² stort samt dem stora reviren finns främst inom Eurasiens barrskogsregioner. Räven markerar sitt revir nära flera ställen tillsammans avföring samt urin. inom revirets centrum ligger grytet. Oftast gräver räven ej egen utan den övertar boet ifrån grävlingar alternativt kaniner.
Bredvid huvudingången skapar räven flera flyktgångar vilket används nära fara. Grytet används inom flera generationer. Revirets storlek samt avståndet mellan dem olika reviren existerar avhängigt från landskapets utseende, resurser mot att ge liv samt antalet platser såsom existerar korrekt beskaffade på grund av för att bygga en gryt.[14]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Stora delar från året lever varenda individ isolerad.
Parningstiden ligger, inom Centraleuropa, mellan januari samt månad samt varierar tillsammans med ungefär fyra veckor mellan sydligare trakter samt Nordeuropa. enstaka hona parar sig vanligtvis tillsammans med flera hanar. Efter parningen stannar enstaka hane hos honan samt existerar behjälplig tillsammans ungarnas försörjning.[4]
Efter dräktigheten, såsom varar inom ungefär tre månader, föder honan vanligtvis tre mot fem ungar, inom sällsynta fall bara enstaka alternativt upp mot tretton valpar.[4] dem 80 mot gram stora ungarna existerar nära födelsen personer som inte kan se samt besitter ett ullig gråbrun päls.
Efter 12 mot 14 dagar öppnar dem ögonen till inledande gången. Ungarna diar inom fyra mot sex veckor samt lämnar grytet efter cirka ett kalendermånad på grund av korta utflykter. Den vuxna hanen hjälper mot genom för att skaffa att ge liv. angående honan dör, sker detta ibland för att hanen övertar ansvaret. Äldre ungar matas även tillsammans att födas liksom delvis gått förbi moderns alternativt faderns matspjälkningssystem samt sedan spottas ut.
Föräldrarna överlämnar dessutom halvdöda bytesdjur mot ungarna således för att dem är kapabel lära sig jaga genom lek.[13] Efter fyra månader existerar ungarna självständiga. dem blir könsmogna nära tio månaders ålder samt lämnar honan helt efter en kalenderår.
Livslängden inom fångenskap ligger nära 14 tid samt några individer blir lite äldre.
Vilda exemplar lever sällan längre än fyra kalenderår. ett rödräv dör vanligen vid bas från sjukdom, inom samband tillsammans enstaka trafikolycka alternativt dödas medvetet från människor.[13]
I dem norra delarna från landet existerar detta vanligt för att rävar lever inom par, kanske på grund av för att resurser vid föda existerar sämre än längre söderut.
detta existerar ej heller ovanligt för att räven lever inom ett familjegrupp, tillsammans enstaka hona samt hane samt eventuella extrahonor. Extrahonorna hjälper mot för att fostra rävvalparna samt kunna även dem (utöver hanen) ta ovan ansvaret till valparna angående honan skulle dö. dem ytterligare honorna existerar ofta parets döttrar ifrån tidigare kullar samt förmå existera således flera likt tre stycken.[15]
Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Till rödrävens naturliga fiender räknas varg, lodjur samt kungsörn dock antalet fällda individer existerar jämförelsevis lågt.[4] Hotet besitter särskilt små innebörd inom mellersta Europa vid bas från för att dessa vilt var förekommer tillsammans med ett fåtal individer.
Däremot blir unga rävar ibland offer till berguvar.
I närheten av fötterna är räven svartLodjur prederar vid räv, både vid vuxna produktiva vilt samt valpar. Räv samt lodjur delar viktiga bytesdjur, främst rådjur, hare samt skogsfågel.[5] detta största hotet mot rödräven existerar människan inom struktur från jaktverksamhet samt trafik.
Till fienderna kunna även räknas olika parasiter samt smittsjukdomar. Rödräven existerar många känslig till blöta samt kalla väderförhållanden.
Nästan enstaka tredjedel från samtliga ungdjuren dör inom smittosjukdomar. Den allvarligaste parasitsjukdomen existerar rävskabb.
På flera ställen, speciellt inom Norden, ökade rödrävens bestånd närmast explosionsartat beneath perioden Den ökningen förklaras ibland tillsammans med bristen vid naturliga fiender, dock denna åsikt existerar omdiskuterad samt skandinaviska vetenskapsman hänvisar mot situationen inom land, var större predator existerar utrotade sedan talet samt var rävbeståndets ökning existerar likadan.
Vissa anser för att modernt lantbruk gav förbättrad villkor till smågnagare samt därmed mer att ge liv till räven, medan andra menar för att ökade mängder slaktavfall såsom utfall mot ökad skjutning från älgar ovan flera tid bidrog mot situationen.[4] Sedan talet besitter rävstammen minskat inom stora delar från landet vid bas från rävskabbens härjningar.
Stammen återhämtar sig efter ett tidsperiod, dock nya eruption från sjukdomen kommer regelbundet. Vissa observationer tyder dock vid för att allt fler rävar blivit motståndskraftiga mot skabb.
Den introducerade rödrävsstammen inom Australien äger resulterat inom stora miljöproblem.
Räven är också känd för sitt lagrade förråd av matvar bekämpas den tillsammans gift.[9]
Rödräven samt människan
[redigera | redigera wikitext]Jakt
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Rävjakt
Rödrävars skinn plats tidigare värdefullt. jaktverksamhet vid räv fanns därför tidigare vanlig. flera startade även uppfostran från räv inom mindre skal alternativt inom rävfarmer.
inom pälsfarmer föder man upp enstaka variant från rödräven liksom kallas silverräv tillsammans med silveraktig päls. Numera äger skinnet obetydligt värde.
Jakten vid räv sker inom form eller gestalt från gryt-, drev-, klapp-, lock- samt vakjakt.
Rödräven existerar Europas största smittbärare från rabies.[16] inom västra europa besitter man sedan minskat rabiesförekomsten hos rödräven genom för att utfodra vilda rävar tillsammans bete preparerat tillsammans vaccin.[16]
I Storbritannien fanns räven fram mot förbudet såsom kom detta viktigaste föremålet på grund av parforsjakt, varvid en stort antal drivande hundar (foxhounds) används samt jägarskaran mot ridhäst följer jakten, tills räven blev tagna från hundarna.
Jakt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet får jaktverksamhet ske ifrån 1 augusti fram mot den siste månad inom södra land samt mot 15 april inom norra landet. varenda kalenderår skjuts cirka 70&#; rödrävar inom Sverige.[17] Jakten bedrivs vanligen likt vakjakt, drevjakt tillsammans tamhund, lockjakt, grytjakt tillsammans med särskilt tränad hunddjur alternativt genom fällfångst samt inom enstaka fall genom klappjakt.
inom land får jaktverksamhet vid rödräven bedrivas året ifall beneath särskilda förutsättningar likt definieras inom jaktförordningens bilaga 4. inom den framgår för att även årsungar från rödräv får jagas året runt.[18][19] Skyddsjakt inom fjällområdet bedrivs bland annat vid länsstyrelsens initiativ inom avsikt för att öka fjällrävens samt fjällgåsens överlevnad.[20]
Kulturhistoria
[redigera | redigera wikitext]I flera berättelser samt sagor beskrivs räven såsom klok samt smart.
Den japanska rödräven "Kita kitsune" agerar enstaka framträdande roll inom japansk sagor. Rävens förekomst inom fabler äger gett upphov mot uttrycket "Surt sa räven".
Galleri
[redigera | redigera wikitext]Kranium från Vulpes vulpes
Adult rödräv tillsammans med unge.
Rävvalpar
Rödräv.
Rödräv.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Hoffmann, M.
& Sillero-Zubiri, C. Vulpes vulpes . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 21 juli
- ^, B., entré, R. (). ”Rödräv Vulpes vulpes”. Artbestämning. Artdatabanken. Läst 2 månad &#;
- ^Thomas Lilley (). ”Finsk rödlistning från rödräv – Vulpes vulpes” (på svenska/finska).
Finlands Artdatacenter. Läst 22 mars
&#; - ^ [abcdefg] Nordens däggdjur () s.
- ^ [abc] Svenska Jägareförbundet angående räv population
- ^Walsh-Schwartz & Reeder-Schwartz (). ”Red Fox”. The Wild Mammals of Missouri.
University of Missouri Press. sid.&#;
&#; - ^Fox, D. Vulpes vulpes vid djur Diversity Web (engelska), besökt 2 månad
- ^Chris & Tilde Stuart The larger mammals of Africa p. ISBN
- ^ [abc] MacDonald, D. (): Unter Füchsen – Eine Verhaltensstudie.
Knesebeck-Verlag München, ISBN
- ^ITISVulpes vulpes, Taxonomic Serial No.: , <>, läst
- ^Wilson & Reeder, red (). ”Vulpes vulpes” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN &#;
- ^Castelló, José R. (). ”Vulpes vulpes”. Canids of the World.
Princeton University Press. sid.&#;
&#; - ^ [abc] Chmielewski, Jerry G. (). ”Rotfuchs”. Handbuch über Tiere im Westen Nordamerikas. Author House. sid.&#; ISBN &#;
- ^Djur inom Sveriges natur () s.
- ^Jägareförbundet, Svenska. ”Rävens population” (på engelska). .
Läst 28 juli
&#; - ^ [ab] ”Rabies”. Jordbruksverket. Arkiverad ifrån originalet den 9 januari ://&#;
- ^”Senaste avskjutningsstatistiken, Antal fällda /”. Arkiverad ifrån originalet den 3 femte månaden i året :// Läst 16 april &#;
- ^
- ^
- ^
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Räven, –
- B.
Jensen, Nordens däggdjur, andra version , Prisma förlag, ISBN X
- S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, , ISBN