Vad är typiskt för en djurcell

De minsta biologiska enheterna likt bygger upp allt liv på jorden är celler. samtliga vilt växter samt dem flesta svampar är flercelliga organismer. detta finns också encelliga organismer liksom består från enstaka enda fängelse, mot dessa hör mot modell bakterier.

Flercelliga organismer äger vad likt kallas eukaryota celler.

detta är komplexa celler såsom kännetecknas från för att cellens DNA ligger inuti enstaka cellkärna samt för att detta finns organeller vilket sköter cellens funktioner. dem flesta encelliga organismer utgörs från ett prokaryot fängelse liksom besitter enstaka enklare struktur utan cellkärna samt organeller.

Encelliga organismer besitter oftast prokaryota celler

Bakterier samt arkeér är prokaryota organismer samt består från ett enda prokaryot fängelse.

Runt cellen finns ett skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter samt saknar dem flesta organeller samt cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs från ett kromosom samt några ringformade strukturer liksom kallas för plasmider.

Bakterier kunna blanda DNA tillsammans med horisontell genöverföring

När enstaka prokaryot organism förökar sig sker detta asexuellt.

detta kallas för binär fission samt innebär helt enkelt för att den delar sig.

Alla eukaryota celler har: Cellkärna med DNA (linjära kromosomer)

Inför varenda delning kopieras allt DNA inom cellen så för att samtliga celler får enstaka kopia från genomet.

Trots för att enstaka prokaryot organism förökar sig asexuellt är kapabel enstaka viss blandning från DNA mellan olika bakterier ändå ske tillsammans olika former från horisontell genöverföring.

detta gör för att enstaka bakterie snabbt kunna få nya attribut, likt mot modell antibiotikaresistens, utan för att ett färsk mutation uppstår.

Nedan beskrivs tre sätt likt bakterier förmå få nytt DNA på:

• En struktur från genöverföring är konjugation. detta sker när bakterier skickar DNA mellan sig via pilier, vilket är trådliknande utskott på deras cellyta.
• En bakterie kunna också ta upp fritt DNA från den omgivande miljön.

  detta kallas för naturlig transformation. Väl inne inom cellen förmå detta DNA vilket bakterien hittat antingen förstöras alternativt fogas in inom bakteriernas genom tillsammans homolog rekombination.

• I ett process såsom kallas transduktion är bakteriofager inblandade.
  Djurceller

  dem är virus likt infekterar bakterier samt styr ifall bakteriens proteintillverkning så för att nya bakteriofager bildas. Samtidigt hackas bakteriens eget DNA sönder. dem nya bakteriofagerna fylls tillsammans med DNA vilket kunna artikel enstaka blandning från bakterie-, samt bakteriofag-DNA. När bakteriofagen tar sig vidare för för att infektera nästa bakterie, kunna den föra tillsammans sig DNA från enstaka bakterie mot enstaka annan.

Eukaryota, flercelliga organismer

Eukaryota organismer byggs upp från en stort antal eukaryota celler.

enstaka myndig människa består från ungefär 37 tusen miljarder celler. dock detta finns några få undantag, mot modell vissa jästsvampar liksom består från enstaka enda eukaryot cell.

Runt varenda eukaryot fängelse finns en cellmembran.

Alla djurceller har en kärna

Växtceller äger även enstaka cellvägg såsom bland annat består från cellulosa. Inuti dem eukaryota cellerna finns organeller likt sköter cellens många funktioner samt bidrar mot för att eukaryota organismer är mer komplexa än dem prokaryota.

Med organeller förmå eukaryota celler utföra komplicerade information såsom mot modell fotosyntes (i ett växtcell).

Organellerna ligger inom cytosolen liksom är cellens själva innandöme. Runt organellerna finns ett trögflytande vätska såsom kallas cytoplasma.

DNA ligger skyddat inom enstaka cellkärna

En organell är cellkärnan, där ligger detta mesta från den eukaryota cellens DNA. detta kallas därför kärn-DNA. inom två andra organeller, mitokondrier samt kloroplaster, finns också DNA.

varenda eukaryota celler besitter mitokondrier medan kloroplaster bara finns inom växtceller.

Under enstaka cells livscykel hinner den dela sig en antal gånger. detta gör för att ett eukaryot organism förmå växa, utvecklas samt byta ut gamla alternativt skadade celler.

Den process likt leder mot för att enstaka eukaryot fängelse delar sig samt bildar fler celler kallas för mitos. Inför varenda celldelning kopieras allt DNA så för att varenda celler får ett kopia från genomet.

Organellerna är cellens organ

Organellerna äger fått sitt namn från för att dem påminner ifall kroppens samtliga kroppsdel.

Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.

Nedan följer ett kreditkort presentation från några organeller samt dess funktion inom cellen:

• Ribosomerna sköter tillverkningen från proteiner inom cellen.
• Lysosomerna är cellens återvinningsstation vilket bryter ner ämnen vilket flyter runt inne inom cellen.

  enstaka sektion ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen.

• Det endoplasmatiska nätverket sköter tillverkning samt frakt från olika ämnen, mot modell olika fetter.
• Vesiklar har olika funktioner likt mot modell för att tillverka samt lagra ämnen vilket bör utsöndras utanför cellen.

  Vissa kemiska reaktioner såsom kräver enstaka olik miljö utförs också här.

• I golgiapparaten sorteras, packas samt lagras nytillverkade proteiner. Här sätts enstaka adresslapp på proteinerna så för att dem hamnar rätt vare sig dem bör användas inne inom, alternativt transporteras ut ur cellen.
• Mitokondrier bildar energi inom form eller gestalt från molekylen adenosintrifosfat (ATP) liksom sedan används inom många från cellens processer.
• Kloroplaster innehåller klorofyll samt besitter likt främsta arbetsuppgift för att utföra fotosyntes.
  En typisk eukaryot cell

  beneath fotosyntesen omvandlar växter tillsammans med hjälp från solens energi koldioxid samt dricksvatten mot kolhydrater samt syre. Kloroplaster finns bara inom alg- samt växtceller.

Kroppsceller samt könsceller

Hos människor samt andra varelse, är ett könscell antingen enstaka äggcell alternativt enstaka spermie.

Könsceller kallas också för gameter. nära befruktning smälter ett äggcell samt enstaka spermie samman. Då bildas ett färsk fängelse vilket kallas för ett zygot såsom börjar dela sig samt specialiseras, vilket innebär för att cellerna får olika attribut samt data. Detta är starten på en helt nytt liv.

Men samtidigt finns det egenskaper som är gemensamma för alla djurceller - alla celler i din kropp, i dina kompisars, och i alla levande djur på jorden

samtliga celler likt ej är könsceller hos varelse kallas för somatiska celler, alternativt kroppsceller.

Diploid samt cell med enkel uppsättning kromosomer

Somatiska celler är diploida. detta innebär för att cellerna besitter ett dubbel uppsättning kromosomer såsom bildar motsvarande kromosompar.

enstaka kromosom besitter ärvts från mamman samt ett från pappan.

Att kromosomerna är motsvarande betyder för att dem innehåller identisk gener. eftersom detta kunna finnas variationer inom gensekvenserna så talar man ofta ifall genvarianter, alternativt alleler, liksom kunna ge olika attribut.

Man ärver ett genvariant från vardera förälder.

En könscell är cell med enkel uppsättning kromosomer samt besitter ett lätt uppsättning kromosomer, ett från varenda. ett sammansmältning från könsceller resulterar därför inom ett diploid fängelse.

Hos vissa växter förekommer polyploidi, vilket innebär för att detta inom cellerna kunna finnas tre, fyra alternativt ännu fler motsvarande kromosomer.

Stamceller är samtliga inriktade cellers ursprung

Somatiska celler förmå antingen artikel stamceller alternativt inriktade celler.

Stamceller är ursprunget mot varenda inriktade celler samt är kapabel dela sig oändligt många gånger för för att forma nya celler.

Djur (inkl

De inriktade cellerna äger olika utseende samt data. oss människor äger fler än olika celltyper mot modell hudceller, muskelceller, immunceller samt nervceller. Hos växter finns bland annat parenkym- samt sklerenkymceller. Tillsammans bygger samtliga inriktade celler upp ett operativ flercellig organism.

Embryonala samt vuxna stamceller

Stamceller är kapabel existera embryonala alternativt vuxna.

dem vuxna stamcellerna finns inom benmärgen samt dem embryonala finns inom en befruktat ägg.

Embryonala stamceller används ibland inom forskningen samt kommer då från befruktade ägg vilket blivit över nära ett in vitro fertilisering (IVF, även kallat provrörsbefruktning).

Oftast produceras fler befruktade ägg än vad såsom återförs mot livmodern nära enstaka IVF samt tillsammans med föräldrarnas tillstånd förmå dessa användas mot undersökning.

Olika celler kan ha olika utseende och uppgifter

dem embryonala stamcellerna förmå utvecklas mot vilken fängelse vilket helst samt kallas för pluripotenta.

Vuxna stamceller finns inom olika delar från kroppen för för att ersätta celler liksom skadas alternativt dör. inom benmärgen finns blodstamceller liksom bör ersätta blodceller, mot modell röda blodkroppar samt lymfocyter, celler liksom ingår inom immunförsvaret.

Vuxna stamceller är mer inriktade än dem embryonala samt är kapabel bara utvecklas mot ett alternativt några celltyper.

Celldelning, mitos samt meios

Under sin livstid delar sig dem flesta celler en antal gånger så för att nya celler läka tiden bildas. När somatiska (kropps)celler delar sig så sker detta genom enstaka process liksom heter mitos.

Det finns flera olika typer av vävnader, till exempel muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad

beneath mitosen bildas två identiska celler. Inför varenda mitos dubbleras samtliga kromosomer så för att varenda celler får enstaka personlig kopia från individens genom.

Hos organismer tillsammans med sexuell reproduktion finns ytterligare enstaka celldelningsprocess liksom heter meios (även kallad reduktionsdelning).

Hos oss människor är detta celler inom äggstockarna samt testiklarna likt genomgår meios för för att ägg samt spermier bör bildas. Processen startar tillsammans ett diploid fängelse tillsammans med dubbel kromosomuppsättning, samt slutar tillsammans fyra haploida könsceller tillsammans med lätt kromosomuppsättning.

Uppdaterad: