Vart kan jag köpa krokodil

Krokodiler (Crocodylidae) existerar enstaka släkt från ordningen krokodildjur. dem existerar större kräldjur såsom lever inom anslutning mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom Afrika, Asien, Amerika samt Australien. Beroende vid taxonomi räknas 13 alternativt 14 idag levande arter mot familjen.

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Saltvattenkrokodilen, alternativt deltakrokodilen likt den även kallas, existerar den största arten. dem största intygade måtten på grund av arten existerar 6,3 meter längd samt något ovan en ton inom vikt.^[1]Nilkrokodilen existerar den näst största samt kunna bli upp mot 5,5 meter utdragen samt väga ungefär en ton.^[2] Den minsta arten existerar dvärgkrokodilen liksom vanligen besitter ett längd från 1,6 meter (sällan upp mot 1,9 meter).^[3] Krokodilernas färg förmå variera mellan smaragdgrön, brun samt grå.

Äggproduktion: Krokodiler lägger ägg för fortplantning

Krokodilernas nosar existerar smalare samt spetsigare än nosen vid alligatorer samt kajmaner medan krokodilerna besitter bredare näsa än gavialen.

Krokodiler äger många god ljuduppfattning, god ögonkontakt samt dem ser färger. dem äger enstaka transparent blinkhinna liksom fälls ner då dem jagar beneath vattnet. Blinkhinnan ger även en skydd till ögat.

Respirationssystem

[redigera | redigera wikitext]

Precis liksom däggdjurens lungor består krokodildjurens lunga mot större delen från små kapilläromspunna, tunna lungblåsor liksom kallas alveolära lungor. Krokodildjur andas likt fåglar, dem andas tillsammans med enkelriktad luftström. Blåsorna öppnar sig inom små luftkanaler likt kallas bronkioler.

Bronkioler samlar ihop sig inne inom lungan mot större kanaler likt kallas bronker. Bronker går samman mot ett luftstrupe vars främre sektion utgörs från en struphuvud. då en krokodildjur andas in strömmar luften genom luftstrupen samt in inom numeriskt värde huvudsakliga bronker, dem förgrenar sig mot sekundära smalare passager. Luften fortsätter för att röra sig genom dessa passager samt sedan in inom ännu smalare tertiära luftvägar.

Därefter rör sig luften in inom dem sekundära luftvägarna såsom dem passerade inom start. Luften strömmar sedan igen in inom dem huvudsakliga luftvägarna samt utandas. Krokodilernas lungor ventileras ej kontinuerligt. Reptilerna besitter långa perioder från andningsstillestånd. Lungorna hos krokodildjuret existerar bundna mot levern samt bäckenet genom diaphragmaticus muskel (likvärdig tillsammans med membranet hos däggdjur).

beneath andning sträcks samt komprimeras lungorna.

Nilkrokodil (Crocodylus niloticus): Detta är den största arten av krokodiler i Afrika och är känd för sin imponerande storlek och aggressiva natur

då krokodilen andas in utvidgas muskulaturen nära revbenen vilket fullfölja för att revbenen expanderar samt detta utför sålunda för att krokodildjuret förmå ta in mer atmosfär. Utandningen sker genom sammandragningar från motverkande revbensmuskler således för att bröstkorgens volym reducerar samt atmosfär pressas ut ur lungorna.

Krokodildjuren förmå nyttja musklerna vilket används nära andningen på grund av för att justera läget på grund av sina lungor. på det sättet är kapabel dem styra flytkraften inom vattnet. Krokodildjur sjunker då lungorna dras mot svansen samt flyter då dem flyttas åter mot huvudet. ^[4]

Matspjälkningssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Matspjälkningssystemet ser inom stort sett likadant ut liksom hos groddjuren.

Den största skillnaden finns inom munnen. Nya inriktade körtlar tillkommer samt tänderna existerar färre samt allt mer inriktade. Krokodiler äger enbart tänder vid käkarna, tänderna existerar fästa inom djupa gropar inom ben i käken.

Krokodildjur besitter även ett relativt orörlig tunga. Krokodilernas tänder existerar många väl anpassade till för att både gripa samt hålla sitt byte. Maten sväljer dem hel. Magtarm-kanalen existerar ganska begränsad, eftersom animalisk föda existerar ett ganska lätt vara på grund av djuret för att smälta.

I genomsnitt kan de leva i omkring 30 till 40 år, men vissa individer har rapporterats ha levt i över 70 år

Krokodilens mage existerar uppdelad inom numeriskt värde olika delar: enstaka muskulös muskelmage såsom maler ner maten, samt ett magkammare var enzymer bryter ner tillsammans den. enstaka krokodils mage existerar surare än hos något annat ryggradsdjur samt innehåller åsar vilket existerar viktiga till den mekaniska nedbrytningen från maten.

Krokodilens matspjälkning sker snabbare nära högre temperaturer. Krokodiler äger enstaka många nedsänkt ämnesomsättning samt inom samt tillsammans med detta även lågt energibehov. Detta fullfölja detta möjligt på grund av dem för att överleva inom flera månader vid endast enstaka måltid samt för att smälta maten långsamt. dem förmå tåla enstaka förlängd fasta då dem lever vid lagrat fett mellan måltiderna.

Även nykläckta krokodiler är kapabel överleva 58 dagar utan föda, dock dem förmå förlora ett sektion från sin kroppsvikt beneath denna tiden.

Läs mer om de vanligaste krokodilarterna: Sötvattenkrokodil

ett myndig krokodil behöver mellan enstaka tiondel samt ett femtedel från den mängd föda såsom behövs på grund av en lejon tillsammans med identisk vikt. ^[5]

Blodsystem samt hjärta

[redigera | redigera wikitext]

Krokodiler förmå granska sitt eget hjärta, samt detta existerar ett fördel då den skall befinna sig beneath dricksvatten ett längre period.

Krokodilen är kapabel återanvända blodet samt därmed utnyttja den sista lilla procenten syre. Detta sker då detta ej existerar möjligt till krokodilen för att andas. Krokodildjuren är kapabel dirigera ifall blodet samt erhålla detta för att utföra ytterligare en varv genom kroppens artärer samt ut inom musklerna. vetenskapsman liksom gjorde denna upptäckt satte in en levande hjärta inom en konstgjort blodomlopp samt gjorde upptäckten för att krokodiler besitter speciella hjärtklaffar tillsammans med tandformade taggar inom den högra hjärtkammaren.

Taggarna passar in inom varandra, således för att hjärtklaffarna är kapabel fungera vilket ett slags ventil. inom vanliga fall existerar ventilen öppen, samt allt syrefattigt blod pumpas ut inom lungorna. Stängs den därför kallade ventilen kommer ungefär ett tredjedel från blodet istället för att skickas genom ett från huvudartärerna samt ut inom allt mindre artärer.

Adrenalinet kontrollerar klaffarna. ^[6]

Krokodilens rörelseapparat

[redigera | redigera wikitext]

I skuldergördeln återfinns skulderbladet hos dem flesta varelse, dock nyckelbenet återfinnas endast hos vilt likt klättrar samt flyger dock ej hos fyrbenta vilt vilket krokodilen. Korpbenet ger stöd mot bröstbenet inom fåglarnas samt krokodilernas skelett samt finns tillsammans med denna funktion kvar hos lägre däggdjur.

3

Hudskelett existerar en yttre skelett bildat från huden hos vissa djurgrupper, huden skyddar underliggande mjuka vävnader dock förmå även fungera liksom fäste på grund av musklerna. Hudskelettet kunna existera olika kraftigt samt utgöras från förtjockande hårda partier inom huden. Fiskarnas fjäll existerar ett form eller gestalt från hudskelett samt sköldpaddornas samt krokodilernas rustning existerar hudskelett såsom bildats från läderhuden.

tillsammans med läderhuden vid kroppens ovansida bildar krokodilen en hudskelett. Krokodiler äger enstaka sofistikerad kroppsbyggnad till för att jaga, simma samt skydda sig. dem äger enstaka utdragen lekamen samt enstaka utdragen svans såsom dem använder sig från då dem simmar. Krokodiler äger fem tår vid framfötterna samt fyra vid bakfötterna. Mellan samtliga tår äger dem simhud.

inom dagsljus besitter krokodiler avlånga pupiller. dock då detta mörknar utvidgas dem mot stora cirklar till för att släppa in mer ljus.

Nilkrokodilen kan vara upp till sex meter lång och väga över kilo

då djuret simmar beneath vattenytan täcks ögonen från hinnor såsom skyddar mot vattnet. Krokodilen kunna ej fokusera tillsammans dem, därför då måste dem förlita sig vid sina andra sinnen.

Nervsystem

[redigera | redigera wikitext]

Ryggradsdjurs samt reptilers nervsystem existerar uppbyggt vid identisk vis.

dem består från enstaka hjärna, ryggmärgsnerv samt andra nerver liksom leder ifrån hjärnan alternativt ryggmärgen. dem besitter även vissa känselorgan gemensamt. Deras hjärna består från 12 delar liksom byggs upp från hjärnnerver. inom jämförelse tillsammans med däggdjur äger reptilerna mindre hjärnor. Mittdelen från hjärnan äger en många välutbildat syncentrum.

“Lillhjärnan” existerar större hos reptiler än hos groddjuren. Reptilernas samt däggdjurens största skillnad existerar storleken vid deras hjärnor samt detta existerar hjärnhalvorna såsom utgör större delen hos däggdjur samt andra delen från hjärnan gömmer dem. Massan inom hjärnhalvorna existerar mindre inom både storlek samt inom förhållande mot deras lekamen.

samt allmänt sett existerar reptiler mindre intelligenta än däggdjuren samt fåglar. Större reptiler besitter betydligt förbättrad hjärnutveckling. Speciellt krokodiler besitter relativt stora hjärnor samt dem visar klart upp enstaka utmärkt samhällsuppbyggnad.

Utsöndringsorgan

[redigera | redigera wikitext]

Levern, urinvägarna samt njurarna existerar dem viktigaste utsöndringsorganen.

Utsöndringen utförs huvudsakligen från numeriskt värde små njurar. mot skillnad ifrån njurarna hos däggdjur samt fåglar, existerar reptilers njurar oförmögna för att producera flytande urin vilket existerar mer koncentrerad än deras personlig kroppsvätska. Detta beror vid för att dem saknar enstaka specialiserad struktur, såsom detta finns hos däggdjur samt fåglar.

vid bas från detta, måste flera reptiler nyttja grovtarmen likt redskap för hjälp på grund av för att resorbera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Några reptiler äger även chansen för att ta upp vätska liksom lagrats inom urinblåsan.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Krokodiler existerar köttätare samt tar flera olika slags byten.

dem lever bland annat från däggdjur, vattenlevande fåglar, groddjur, andra kräldjur samt fiskar. Stora krokodiler kunna ta stora däggdjur samt förmå sällsynt ta varelse vilket existerar dubbelt sålunda stora vilket dem själva. Krokodiler äter ej ofta, bara 50 syfte beneath en helt år.^{[källa&#;behövs]} Energin ifrån maten lagrar dem inom ryggen samt svansen.^{[källa&#;behövs]} Ofta jagar dem utan sällskap dock ibland, angående detta finns många att födas, jagar dem inom assemblage.

Krokodilen kunna kasta sig 1,5 meter upp ur vattnet på grund av för att ta en vilt nära stranden.^{[källa&#;behövs]}

Krokodiler kommunicerar tillsammans varandra tillsammans med hjälp från vrålande läten såsom kunna höras upp mot meter försvunnen vilket sker beneath parningssäsongen. Genom för att sladda är kapabel krokodilen svänga inom höga hastigheter.

^[7][8]

Fullvuxna krokodiler besitter ej flera fiender. dem konkurrerar maximalt tillsammans med sin personlig art samt tillsammans med människan. Vuxna hanar slåss ifall revir samt honor. detta sker för att krokodiler blir dödade från lejon, leoparder, tigrar samt ormar, dock detta existerar ovanligt.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Boet placeras många noga sålunda för att detta ej bör översvämmas dock samtidigt äga korrekt temperatur. detta får ej existera beneath 27°C samt ej ovan 34°C.^{[källa&#;behövs]} Boet byggs vid natten samt detta är kapabel ta upp mot flera veckor innan detta existerar tydligt.

Honan lägger sedan vanligtvis för fortplantning hos djur inom enstaka sandgrop samt efter 90 dagar därför öppnas ungarna. Honan gräver upp dem, kastar upp dem inom luften samt fångar dem inom munnen på grund av för att bära några åt gången mot vattnet. Honan vakar ovan ungarna inom flera veckor, dock vilt likt storkar, örnar samt fiskar ser mot för att detta ej blir flera ungar såsom når myndig ålder.^[9] 90% från ungarna dör redan innan äggen öppnas samt dem besitter sedan väldigt små chanser för att överleva mot myndig ålder.

Krokodilerna existerar cirka 21 centimeter långa då dem föds.^{[källa&#;behövs]}

Alla krokodildjur fortplantar sig vid identisk sätt. dem äger enstaka inre befruktning samt lägger vanligtvis för fortplantning hos djur. Fortplantningsprocessen går mot vid identisk sätt såsom detta fullfölja till andra vilt samt vilket oss människor.

2 månader efter parning lägger honan oval form, vanligtvis runt 40 st. Dessa lägger denna sedan inom ett grop samt gräver ovan sålunda resehandling många småsten på grund av för att enstaka översvämning ej bör behärska döda ungarna. Detta görs till skydd samt äggen öppnas sedan cirka 3 månader senare. ^[10]

Krokodiler samt människan

[redigera | redigera wikitext]

De större krokodilerna liksom nilkrokodilen samt saltvattenskrokodilen kunna utgöra enstaka fara till människor då människan förmå ses likt en byte.

Upp mot människor dödas varenda tid inom krokodilattacker.^[11]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Krokodilerna delas upp inom tre underfamiljer: Crocodylinae, Tomistominae samt Mekosuchinae. Samtliga från dem idag levande krokodilerna tillhör Crocodylianae förutom den falska gavialen liksom tillhör underfamiljen Tomistominae.^[12] Underfamiljen Mekosuchinae existerar utdöd.

Utöver krokodiler finns ytterligare numeriskt värde familjer inom ordningen krokodildjur: gavialer (Gavialidae) samt alligatorer samt kajmaner (Alligatoridae).

Släkten samt arter

[redigera | redigera wikitext]

• Crocodylus
  • Spetskrokodil, Crocodylus acutus
  • Pansarkrokodil, Crocodylus cataphractus
  • Orinocokrokodil, Crocodylus intermedius
  • SötvattenkrokodilCrocodylus johnstoni
  • Filippinsk krokodil, Crocodylus mindorensis
  • Moreletkrokodil, Crocodylus moreletii
  • NilkrokodilCrocodylus niloticus
  • Nya Guinea-krokodilenCrocodylus novaeguineae
  • Sumpkrokodil, Crocodylus palustris
  • Saltvattenkrokodil, Crocodylus porosus
  • Kubakrokodil, Crocodylus rhombifer
  • Siamesisk krokodil, Crocodylus siamensis
• Osteolaemus
• Tomistoma
• † Deinosuchus

Falsk gavial bör i enlighet med ett forskning ifrån listas inom identisk släkt såsom dem sann eller genuin gavialerna (Gavialidae).^[13]

Krokodiler inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

I Norden besitter detta nära tillfällen berättats ifall krokodiler vilket hittats alternativt setts inom skogar samt vattendrag, ett sektion vilka tillsammans massiv säkerhet kunna äga varit en dumpat djur som bor i hus.

Krokodiler

Man besitter även funnit spår efter fossila arter såsom dessa nedanför nämnda:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata &#;•&#;AFD:&#;Crocodylidae&#;&#;&#;&#;•&#;BioLib:&#;&#;&#;&#;•&#;EoL:&#;&#;&#;•&#;GBIF:&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Inaturalist:&#;&#;&#;•&#;ITIS:&#;&#;&#;&#;•&#;NCBI:&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;•&#;WoRMS:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;