Vad kallar jag min mammas kusin
Släkt
En släkt avser enstaka alternativt flera familjer tillsammans gemensam förfader alternativt -moder. inom sin snävaste definition betyder släkt ett assemblage vars genealogi samt genetiska grupp (blodsband) existerar kända. mot släkten räknas ofta affinitiva relationer (ingifta) samt adopterade.[1]Släktskap, släktband samt släktrelationer avser förhållande mellan personer vilket fullfölja för att dem tillhör identisk släkt.
för att existera släkt tillsammans med någon existerar synonymt tillsammans med för att existera besläktad alternativt befryndad tillsammans med vederbörande.
Släktskapstermer skiljer mellan svenska dialekter.
är direkt eller indirekt förenade genom blodsband eller äktenskapEtymologier
[redigera | redigera wikitext]Ordet släktskap existerar bildat mot substantivetsläkt (ålderdomligt slägt), likt vid fornnordiska ägde feminint genus samt inom sin tur kommer från fornnordiskans släkte, likt härrör ifrån lågtyskaslechte 'härkomst, släkt, familj'. detta äger ytterst en ursprung inom detta germanskaverbetslahan, 'slå', samt äger då troligen bildats mot detta tillhörande substantivet motsvarande detta svenskaslag tillsammans med betydelsen 'vara från en visst slag', 'de såsom existerar från en visst slag'.[2] termen finns även inom danskan samt norskan.
Isländskan använder inom stället termen ættingi, liksom existerar avlett mot ätt vid identisk sätt vilket ättling, samt orden frændi samt frænka, vilka dock ej räknas liksom könsneutrala. Svenskan besitter likaledes orden frände samt fränka (av frändkona, var frände existerar anhörig samt kona kvinna) liksom ålderdomliga benämningar.
Kända släkter vilket uppstått beneath medeltiden kallas vid svenska ibland ätter; tillsammans med ätt avses emellertid vanligen kungliga samt adliga släkter oavsett ålder.[3] Medlemskap inom ett släkt förvärvas framför allt genom börd samt – nära adliga släkter – oftast genom agnatisk härstamning, detta önskar yttra vid svärdssidan genom fädernet (men ibland även genom kognatisk härstamning) samt medlemmar äger ofta identisk släktnamn.
Sedan Riddarhusordningens ställning eller tillstånd vilket team avskaffades inom landet, saknar termen släkt juridisk definition, samt är kapabel inom flera fall beteckna en kognatiskt släktskap detta önskar yttra likt innefattar både manliga samt kvinnliga led. Släktskapet gäller både inom sidled ifall samtida personer, samt inom upp- samt nedgående led ifall dem såsom varit samt likt kommer.[1]
I ordböckerna nämns även dem sinsemellan besläktade orden skyldungur inom isländskan samt skylding inom norskan, dock dessa existerar numera sällsynt förekommande inom båda språken.
"Skyldskap" existerar dock ett begrepp vilket kvar används inom juridiskt tungomål, samt betecknar "nära släktskap genom blodsband" (till skillnad ifrån "släktskap genom giftermål"). "Släkt inom korrekt nedåtstigande skyldskap" betyder "barn, barnbarn, barnbarnsbarn, samt därför vidare". Exempelvis föreskrev regeringsformen fram mot följande:
- Ej må dem, likt äro inom riktig upp- samt nedstigande skyldskap, ej heller bror/syster alternativt autentisk äkta par vid enstaka gång existera ledamöter från statsrådet.
(Denna inskränkning blev tagna försvunnen inom års regeringsform.)
Samhällsbetydelse
[redigera | redigera wikitext]Släktskap äger inom olika kulturer juridisk innebörd till föräldraskap, arvsrätt, förbjudna led, släktskapsjäv, adelstitlar samt till tronföljd inom arvmonarkier.
Klaner, stammar samt etniskafolkgrupper existerar större sociala grupper, ofta bildade kring släkter tillsammans med ett gemensam stamfader alternativt -moder (en människa, gud alternativt totem, detta önskar yttra en mytologiskt djur) samt besitter beneath historien ofta varit bas till nationsbildande. enstaka ätt existerar ett härskarsläkt.
Släktskapssystem inom socialantropologin
[redigera | redigera wikitext]- Det på denna plats avsnittet existerar helt alternativt delvis baserat vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Kinship terminology, 22 juli
Inom kultur- samt socialantropologin besitter språks släktskapsterminologi kategoriserats inom en antal släktskapssystem.
inom synnerhet innan talets poststrukturalism tolkades släktskapssystemen såsom formulering till regelbundna samhällsstrukturer samt mönster från nära sociala relationer inom småskaliga samhällen, tillsammans med psykologiska, sociologiska samt juridiska dimensioner. angående språket exempelvis utför skillnad vid parallellkusiner (barn mot bror/syster från identisk kön) samt korskusiner (barn mot bror/syster från olika kön) tolkades detta likt indikator vid för att korskusiner anses giftbara inom den aktuella kulturen.
Släktskapsterminologi tolkades även vilket indikator vid angående matrilinjär, patrilinjär alternativt kognatisk härstamning tillämpas inom ett tradition, detta önskar yttra angående en unge ärver samt tillhör sin mors, fars alternativt bådas linje (klan) inom klansamhällen var klanens medlemmar förmå företräda varandra juridiskt.
Exempelvis ifall språket likställer ett mans söner samt systersöner tolkades detta vilket indikator vid för att avunkulatet (relationen mellan enstaka morbror samt systerson) präglas från för att mannen existerar ett auktoritet beneath systersonens uppväxt, samt systersonen ärver sin morbror, vilket existerar vanligt nära matrilinjär härstamning.[4][5]
Det strukturalistiska forskningsområdet släktskapssystem grundades från antropologen Lewis H.
Morgan (–), såsom menade för att släktskapstermerna bland dem flesta icke-europeiska människor används inom syftet för att kategorisera personer inom sociala grupper snarare än för att förklara deras biologiska relationer.[4] Morgan definierade sex klassifikatoriska släktskapssystem:[6]
- Hawaiianskt släktskap
- det maximalt klassifikatoriska systemet, skiljer endast mellan kön samt generation.
Således kunna bror/syster samt kusiner ej särskiljas (samma begrepp används på grund av båda typerna från släktingar).
- Sudanesiskt släktskap
- det maximalt beskrivande, numeriskt värde typer från släktingar äger ej identisk begrepp.Det är helt enkelt barnen till två syskon som kallas för kusiner
bror/syster särskiljs ifrån kusiner, samt olika begrepp används på grund av varenda typ från släkting (farbrors unge, fasters små människor, mosters små människor samt morbrors barn).
- Eskimåsläktskap
- har både klassifikatoriska samt beskrivande begrepp. Förutom kön samt generation, skiljer detta även mellan släktingar inom riktig nedstigande led (de likt följer direkt i enlighet med enstaka släktlinje) samt sidosläktingar (med blodsband, dock ej ett linjär släktlinje).
raka släktband äger många beskrivande begrepp, släktband vid parallella linjer besitter många klassifikatoriska begrepp. Således särskiljs bror/syster ifrån kusiner, medan varenda typer från kusiner grupperas tillsammans.
På Island där jag kommer ifrån kallas all släkt som inte är föräldrar i rakt uppstigande led (dvs mamma, pappa, mormor, morfar osv) frænka/frændi vilket vi i familjen i enkelhetens namn har översatt till "kusin" oavsett om det är kusinbarn, syssling, brylling eller allt vad det nu heterdetta engelska språkets släktskapstermer faller in inom Eskimo-typen.
- Irokesiskt släktskap
- har både klassifikatoriska samt beskrivande begrepp. Förutom kön samt generation, skiljer detta även mellan bror/syster från olika kön inom föräldragenerationen. bror/syster grupperas samman tillsammans med giftbara parallellkusiner (barn mot bror/syster från identisk kön), medan särskilda begrepp används på grund av korskusiner (barn mot bror/syster från olika kön).
enstaka släktforskning relation genom en par bror/syster från identisk kön existerar klassat vilket blodsband, medan relation via bror/syster från motsatt kön är kapabel betraktas vilket svågerskap (eng. in-law). Kusinäktenskap existerar inom vissa samhällen tillåtna mellan korskusiner, dock tabu mellan parallellkusiner. Dessutom kallar man sin moster "mor" samt sin onkel "far".
Däremot brukare man separata begrepp angående sin morbror samt sin faster (ofta termerna på grund av "svärfar" samt "svärmor", eftersom korskusiner kunna artikel fördelaktiga såsom äktenskapspartner).
- Kråkindianskt släktskap (crow-terminologi)
- som irokesiskt, dock utför ytterligare skillnad mellan mors samt fars sidor.
Släktingar vid moderns blad äger mer beskrivande mening, samt släktingar vid faderns blad besitter mer klassifikatoriska begrepp. Således existerar kråkindianskt släktskapsystem vilket irokesiskt släktskapssystem, tillsammans tillägget för att enstaka fars matrilinjära släktingar grupperas tillsammans, utan generationsskillnader, därför för att identisk begrepp används till både sin faster samt fasterdotter, etc.
Kråkindianer förmodas äga levt inom en matrilinjärt samhällssystem.
Ordet syssling har fornsvenskt ursprung och betydde från början kusin på mödernet men betydelsen har sedan förändrats med tidenEfter giftermålet flyttade mannen mot relaterad till svärmor byggnad. inom matrilinjära samhällen existerar morbrodern därmed inom regel ett auktoritet tillsammans en kritisk påverkan vid systersonens uppfostran, samt den senare ärver ofta morbroderns egendom samt ställning eller tillstånd. eftersom morbrors små människor inom crow-terminologi likställs tillsammans med hans egna ungar besitter crow-terminologi tolkats såsom formulering på grund av matrilinjära släktlinjer.
Detta inom motsats mot kulturer tillsammans patrilinjär härstamning, var avunkulatet präglas från för att morbrodern står såsom överseende motpol mot den stränge fadern.[4][5]
- Omaha-släktskap
- som irokesiskt, dock utför ytterligare skillnader mellan mors samt fars sidor. Släktingar vid moderns blad från familjen besitter fler klassifikatoriska begrepp, samt släktingar vid faderns blad äger mer beskrivande begrepp.
Således existerar Omaha-släktskap såsom irokesiskt, tillsammans med tillägget för att en antal släktingar likt tillhör enstaka mors patrilinjära härstamning grupperas samman, utan hänsyn mot generationsskillnader, därför för att identisk begrepp används till både enstaka morbror liksom enstaka morbrors son, etc.
Släktforskning
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Genealogi och Genealogi inom Sverige
En persons antavla alternativt anlista visar dennes anor (förfäder), medan enstaka stamtavla visar personens ättlingar.
Dessa släktskapsrelationer bildar en släktträd liksom förmå kartläggas tillsammans med genealogiska metoder, inom dagligt anförande kallat släktforskning.
Grad från släktskap
[redigera | redigera wikitext]Den högra kolumnen inom tabellerna nedan visar grad från släktskap (eng. degree of relatedness) inom biologin, detta önskar yttra sannolikheten för att ett gen likt den en personen existerar bärare från, samt vilket existerar ovanlig inom befolkningen, även delas från den andra personen, samt angående personerna ej existerar biologiskt släkt flera vägar annat än vid många långt avstånd.
Kusin är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon till varandraDenna koefficient introducerades från genetikern Sewall Wright.[7] på grund av varenda släktleds avstånd mellan numeriskt värde personer halveras koefficienten. Exempelvis existerar avståndet mellan enstaka individ samt dennes farmor numeriskt värde släktled, samt då existerar graden från släktskap 1/4=25 andel, samt mellan kusiner tre släktled, samt då existerar graden från släktskap 1/8=12,5 andel.
Om man DNA-testar numeriskt värde släktingar samt jämför deras autosomala DNA sålunda motsvarar koefficienten den teoretiskt förväntade procentuella andelen identiskt DNA (röda siffror inom diagrammet ovan). inom praktiken får andelen identiskt DNA nära en visst närmaste släktförhållande emellertid en något högre genomsnittligt värde inom befolkningen, eftersom anförluster förekommer, detta önskar yttra släktingar kunna äga flera gemensamma anor längre igen inom tiden, särskilt angående dem besitter rötter sedan utdragen tidsperiod åter inom identisk isolerade geografiska område.
kvantiteten autosomalt DNA liksom numeriskt värde individer ärver ifrån enstaka gemensam ana existerar enstaka starkt slumpmässig process vilket varierar många ifrån fall mot fall (uttryckt tillsammans med svarta siffror inom diagrammet ovan, vilket en konfidensintervall inom enheten centiMorgan, var centiMorgan motsvarar 50% släktskapsrelation, detta önskar yttra helsyskon, mamma/pappa alternativt barn).
Släktskapsterminologi inom svenska språket
[redigera | redigera wikitext]En släktskapsrelation existerar enstaka relation mellan numeriskt värde alternativt flera personer såsom vid något sätt existerar släkt tillsammans varandra. Termen "-männing" används ofta till för att förklara inom vilket led numeriskt värde personer existerar släkt. numeriskt värde fyrmänningar existerar alltså släkt inom fjärde generation (barnbarns barnbarn mot enstaka alternativt numeriskt värde gemensamma anor).
Om två kusiner har barn (alltså inte med varandra) så kallas dessa barn i sin tur för sysslingarTabellen nedan visar dialektala synonymer vilket förekommer inom olika landsändar.[8][9]
| Generation | Benämning | Alternativ benämning | Gotländska | Norra Norrland, bl.a. i Tornedalen | Finlands- svenska | Blekinge, Skåne och Halland | Grad av släktskap |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:a generation | Enäggstvilling, annat syskon(bror angående detta existerar enstaka man, syster angående detta existerar enstaka kvinna), alternativt halvsyskon(om bara den en föräldern existerar gemensam) | 1 1/2* 1/4 | |||||
| 2:a&#;generation | Kusin[10] Halvkusin[11] | Tvåmänning[12] &#; | 1/8* 1/16 | ||||
| 3:e generation | Syssling[13] | Tremänning[14] | A&#x;kusin | Andrakusin | Småkusin | Nästkusin | 1/32* |
| 4:e generation | Brylling[15] | Fyrmänning[16] | B&#x;kusin | Tredjekusin | Syssling | Syssling | 1/* |
| 5:e generation | Pyssling[17] | Femmänning[18] | C&#x;kusin | Fjärdekusin | Pyssling | 1/* | |
| 6:e generation | Trassling[19] | Sexmänning[20] | D&#x;kusin | Femtekusin | Brylling | 1/* | |
Syskon
[redigera | redigera wikitext]Syskon kallas personer vilket äger identisk föräldrar.
ifall numeriskt värde personer endast besitter enstaka gemensam mamma/pappa säger man halvsyskon (halvbror, halvsyster). numeriskt värde personer vilket ej existerar släkt dock liksom besitter varsin mamma/pappa såsom gifter sig tillsammans varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). en manligt bror/syster kallas broder medan en kvinnligt kallas systra.
Kusin
[redigera | redigera wikitext]Kusin,[10] alternativt tvåmänning,[12] existerar en släktskap var numeriskt värde personer besitter varsin mamma/pappa vilket existerar bror/syster tillsammans med varandra. enstaka släkting mot x existerar alltså enstaka individ likt existerar unge mot en bror/syster mot x:s far och/eller mor.
Alltså mammas brors/systers små människor alternativt pappas brors/systers unge. Helkusiner äger föräldrar liksom existerar helsyskon, samt helkusiner existerar därmed barnbarn mot numeriskt värde gemensamma anor. Halvkusiners föräldrar existerar halvsyskon, samt halvkusiner existerar således barnbarn mot enstaka gemensam ana.
Dubbelkusiner existerar kusiner vid båda sidor, både via sina mödrar samt sina fäder, samt den en dubbelkusinens farfar, farmor, morfar samt mormor existerar därmed anor även till den andra dubbelkusinen.
Syssling
[redigera | redigera wikitext]Sysslingar,[13] nästkusiner alternativt tremänningar,[14] existerar numeriskt värde personer vars föräldrar existerar kusiner.
En släktskapsrelation är en relation mellan två människor som är släkt, dvsandra mening på grund av syssling existerar nästkusin, a-kusin, andrakusin samt småkusin. Sysslingar existerar barnbarnsbarn mot ett gemensam ana. Sysslingars unge blir inom sin tur bryllingar tillsammans varandra.
Brylling
[redigera | redigera wikitext]Bryllingar,[15] alternativt fyrmänningar,[16] existerar numeriskt värde personer vars föräldrar existerar sysslingar.
Bryllingar existerar barnbarns barnbarn mot enstaka gemensam ana. små människor mot bryllingar blir femmänningar.
Femmänning
[redigera | redigera wikitext]Femmänning[18] existerar ett anhörig inom femte led, detta önskar yttra ungar mot bryllingar. Femmänningar existerar barnbarns barnbarns unge mot enstaka gemensam ana.
Femmänningar kallas även pysslingar[17] (vardagligt, ibland skämtsamt) alternativt bryllingbarn (mycket ålderdomligt).
Sexmänning
[redigera | redigera wikitext]Sexmänning[20] existerar enstaka anhörig inom sjätte led, detta önskar yttra små människor mot femmänningar. Sexmänningar existerar barnbarns barnbarns barnbarn mot ett gemensam ana.
enstaka skämtsamt använd synonym såsom tillkommit sent inom historien existerar trassling,[19][21] vilket även kunna avse komplicerade alternativt avlägsna släktrelationer allmänt.
Sjumänning
[redigera | redigera wikitext]Sjumänning existerar ett anhörig inom sjunde led.
Alternativa betydelser
[redigera | redigera wikitext]Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes – angående soldater inom ersättningsregementen.
Övriga släktskapsrelationer
[redigera | redigera wikitext]| Beteckning | Alternativa beteckningar | Relation | Grad från släktskap |
|---|---|---|---|
| Far | Pappa, Fader | Manlig förälder | 1/2 |
| Mor | Mamma, Moder | Kvinnlig förälder | 1/2 |
| Styvfar[22] | Styvpappa, Bonuspappa | Om en barns en biologiska mamma/pappa gifter angående sig tillsammans enstaka färsk man, blir denne barnets styvfar | ≈0 |
| Styvmor[23] | Styvmamma, Bonusmamma | Om en barns en biologiska mamma/pappa gifter angående sig tillsammans med enstaka fräsch kvinna, blir denna barnets styvmor | ≈0 |
| Adoptivfar | Adoptivpappa | En man vilket adopterar en barn | ≈0 |
| Adoptivmor | Adoptivmamma | En kvinna såsom adopterar en barn | ≈0 |
| Gudfar[24] | Fadder[25] | Släkting alternativt nära kamrat mot föräldrarna vilket ombetts samt accepterat för att artikel gudfar.
Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans med föräldrarna till för att barnet får enstaka kristen uppfostran. Detta löfte avges inom samband tillsammans med dopkandidatens dopgudstjänst. Manlig gudförälder. Annat namn på grund av gudförälder existerar Fadder. | ≈0 |
| Gudmor[26] | Fadder | Släkting alternativt nära kompis mot föräldrarna såsom ombetts samt accepterat för att artikel gudmor.
Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans med föräldrarna till för att barnet får ett kristen uppfostran. Detta löfte avges inom samband tillsammans dopkandidatens dopgudstjänst. Kvinnlig gudförälder. Annat namn till gudförälder existerar Fadder. | ≈0 |
| Son | Manligt barn | 1/2 | |
| Dotter | Kvinnligt barn | 1/2 | |
| Styvson | Bonusson | Om en manligt barns en biologiska mamma/pappa gifter angående sig tillsammans med ett färsk man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson | ≈0 |
| Styvdotter | Bonusdotter | Om en kvinnligt barns en biologiska mamma/pappa gifter angående sig tillsammans med ett färsk man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter | ≈0 |
| Adoptivson | Manligt små människor liksom blivit adopterat | ≈0 | |
| Adoptivdotter | Kvinnligt ungar likt blivit adopterat | ≈0 | |
| Fosterson[27] | Manligt små människor vilket ej adopterats, dock bor hos enstaka släkt var ingen från föräldrarna existerar släkt tillsammans barnet inom rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Fosterdotter[28] | Kvinnligt små människor likt ej adopterats, dock bor hos ett släkt var ingen från föräldrarna existerar släkt tillsammans med barnet inom rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Fosterfar[29] | Fadersfigur alternativt manlig förebild inom ett släkt var en unge bor, dock var barnet ej existerar släkt tillsammans med familjen inom rakt nedstigande led alternativt besitter adopterats. | ≈0 | |
| Fostermor[30] | Modersfigur alternativt kvinnlig förebild inom ett släkt var en ungar bor, dock var barnet ej existerar släkt tillsammans familjen inom rakt nedstigande led alternativt besitter adopterats. | ≈0 | |
| Fosterbror[30] | Andra små människor inom ett släkt var en särskilt små människor bor, dock var detta unge ej existerar släkt tillsammans familjen inom rakt nedstigande led alternativt besitter adopterats. | ≈0 | |
| Gudson[31] | Släkting alternativt nära kamrat mot föräldrarna vilket ombetts samt accepterat för att artikel Gudförälder.
Manligt gudbarn. | ≈0 | |
| Guddotter[32] | Släkting alternativt nära kompis mot föräldrarna såsom ombetts samt accepterat för att artikel Gudförälder. Kusin, [10] eller tvåmänning, [12] är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans med föräldrarna på grund av för att barnet får enstaka kristen uppfostran. Detta löfte avges nära barnets dop. Kvinnligt gudbarn. | ≈0 | |
| Bror | Broder | Man tillsammans identisk föräldrar/förälder liksom ett ytterligare person | 1/2* |
| Syster | Kvinna tillsammans identisk föräldrar/förälder liksom enstaka ytterligare person | 1/2* | |
| Brorson | Nevö[33] | Brors son | 1/4* |
| Brorsdotter | Niece[34] | Brors dotter | 1/4* |
| Systerson | Nevö | Systers son | 1/4* |
| Systerdotter | Niece | Systers dotter | 1/4* |
| Make | Man | Manlig individ såsom någon äger ingått äktenskap med | ≈0 |
| Maka | Hustru, Fru | Kvinnlig individ vilket någon besitter ingått äktenskap med | ≈0 |
| Sambo | Person vilket någon existerar sammanboende tillsammans med beneath äktenskapsliknande förhållanden. | ≈0 | |
| Fästmö[35] | Kvinna såsom någon besitter förlovat sig med. | ≈0 | |
| Fästman[36] | Man vilket någon besitter förlovat sig med. | ≈0 | |
| Farfar | Gammelfar | En faders far | 1/4 |
| Farmor | Gammelmor | En faders mor | 1/4 |
| Morfar | Gammelfar | En mors far | 1/4 |
| Mormor | Gammelmor | En mors mor | 1/4 |
| Syskonbarn | Barn mot ens syskon | 1/4* | |
| Farbror[37] | Onkel[38] | Fars bror, alternativt ingift farbror ifall fars systers man (även ifall vuxna män generellt). | 1/4* ≈0 |
| Faster[39] | Tant[40] | Fars systra, eller ingift faster ifall fars brors hustru. | 1/4* ≈0 |
| Morbror[41] | Onkel | Mors broder, alternativt ingift morbror angående mors systers man. | 1/4* ≈0 |
| Moster[42] | Tant, Matertera | Mors systra, alternativt ingift moster angående mors brors hustru. | 1/4* ≈0 |
| Svåger[43] | (Förr måg) | Syskons man alternativt makes/makas broder.
titta även svågerpolitik. | ≈0 |
| Svägerska[44] | Syskons fru alternativt makes/makas syster. | ≈0 | |
| Svärfar[45] | (Förr måg) | Make/makas far | ≈0 |
| Svärmor[46] | Make/makas mor | ≈0 | |
| Svärson | Måg[47] | Avkomlings make | ≈0 |
| Svärdotter[48] | Sonhustru | Avkomlings maka | ≈0 |
| Gammelfarfar | Fars alternativt mors farfar (dvs farfars far alternativt morfars far) | 1/8 | |
| Gammelfarmor | Fars alternativt mors farmor | 1/8 | |
| Gammelmorfar | Fars alternativt mors morfar | 1/8 | |
| Gammelmormor | Fars alternativt mors mormor | 1/8 | |
| Gammelfarbror | Fars alternativt mors farbror | 1/8* | |
| Gammelfaster | Fars alternativt mors faster | 1/8* | |
| Gammelmorbror | Fars alternativt mors morbror | 1/8* | |
| Gammelmoster | Fars alternativt mors moster | 1/8* | |
| Frände[49] | Avlägsen manlig släkting | ||
| Fränka[50] | Avlägsen kvinnlig släkting |
*) Graden från släktskap halveras ifall bröder och systrar existerar halvsyskon, samt dubbleras ifall dem existerar enäggstvillingar.
Ytterligare etymologi
[redigera | redigera wikitext]Nevö (av franskansneveu, liksom inom sin tur kommer ifrån latinetsnepos) existerar enstaka sällan använd benämning till brorson alternativt systerson. termen kom in inom svenskan inom slutet från talet,[51] då svenska språket fanns många influerat från franskan, dock blev inte någonsin särskilt etablerat utanför den snäva adliga samt borgerliga krets liksom föredrog detta ”finare” mening framför ”brorson” samt ”systerson”, liksom funnits inom svenskan sedan forntiden.[33][52]
Niece (av franskans nièce, liksom inom sin tur kommer ifrån latinets neptia) existerar motsvarande sällan nyttja benämning till brorsdotter alternativt systerdotter.
Även detta termen kom in inom svenskan inom slutet från talet,[53] vilket en "finare" alternativ mot dem likaledes äldre ”brorsdotter” samt ”systerdotter”.[34][54]