Människan är dömd till friheten youtube

Inlagd från KulturdelenBokhyllan, Facklitteratur, Recensiontisdag, månad 16th,

Jean-Paul Sartre

Översättning från Hans Johansson

Förord från Arlette Elkaïm-Sartre

H:Ström. 97 sidor.

äger utkommit.

 

Sartres lilla katekes, Existentialismen existerar ett humanism. Jean-Paul Sartre () ångrade för att denne gav ut den populariserade pamfletten, vilket existerar synd eftersom den till flera besitter fungerat såsom enstaka ingång mot tänkesätt. Boken bygger vid en presentation såsom den franske filosofen samt skriftställaren höll

Sartre ägde sina filosofiska rötter inom Edmund Husserls samt Martin Heideggers fenomenologi, var perceptionen från tillvaron existerar inom centrum.

Man intresserar sig till tingen-för-oss, ej detta kantianska tinget-i-sig.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är

Dessutom brukar en avståndstagande mot den mesta determinism avsägas samt något vidare socialt pathos brukar ej existera prioriterat. Sartres tänkesätt fanns lite småborgerlig.

Men då denne höll sitt presentation ägde han börjat omförhandla sin tänkesätt samt han ägde även börjat närma sig kommunismen. Något enskilt område fanns detta ej fråga ifall, på grund av detta finns inget mer absurt än politiska område, likt livskamraten Simone dem Beauvoir ett gång uttryckte detta.

ifall hans inledande huvudverk Varat samt Intet () ägde satt individen inom fokus därför skulle förstudien Till frågan angående metoden (; även publicerad såsom Existentialism samt marxism vid svenska) samt huvudverket Kritik från detta dialektiska förnuftet () äga en mer relaterat till samhället perspektiv, dock ändå tillsammans individen inom förgrunden.

enstaka sektion menar för att Sartre misslyckades tillsammans för att förena existentialism tillsammans med marxism – flera såg ej kopplingen mellan livsfilosofi samt politik, samt detta tillhörande ideologiskt bagaget – dock inom Existentialismen existerar enstaka humanism kunna man titta hur närmanden görs. detta förmå artikel vid sin ställe för att artikel lite väsentlig mot ett tänkesätt vilket förmå ge enstaka heltäckande förklaring från livets olika delar.

Sång till Friheten med text och i frid Björn

dock Sartre existerar intressant – både likt politisk samt existentiell tänkare. dock vilket existerar detta då Sartre egentligen säger inom sin lilla skrift?

Sartre samt kretsen kring honom besitter beskyllts till för att artikel väldigt pessimistiska eftersom dem ofta inom sin litteratur samt tänkesätt skildrat detta ångerfulla samt tvivelaktiga.

dock noggrann vilket man inom traditioner tillsammans katolska undertoner, gärna skildrar människan inom synd, sålunda existerar detta tacksamt på grund av existentialisterna för att skildra människan inom sönderfall eftersom detta synar enstaka rad poänger likt man önskar utföra. eftersom Sartres karaktärer lever inom ångesten därför vet dem även för att människan existerar fri; på grund av detta kunde existera olik, vilket existerar kvintessensen från Sartres tänkesätt.

Människan existerar fri samt ansvarig till denna frihet. samt därför existerar möjligen Sartre snarare optimistisk än pessimistisk, samt därför kallar han sin lära på grund av ett humanism.

Många besitter nog hört devisen ”existensen föregår essens” – vad menas tillsammans med det? Orden existerar enstaka replik mot Aristoteles – även ifall Sartre nämner honom nära namn – samt dennes essentialism.

Hos den grekiska tänkaren således föregår essensen existensen. Något äger ett essens innan detta existerar. Man skapar något tillsammans avsikt för att nyttja detta mot något speciellt.

Den andra gäller verklighetens natur, förhållandet mellan tro och vetande, värderingar och fakta

Hos Aristoteles existerar essensen starkt förknippad tillsammans med sakens funktion, samt detta synsätt besitter länge levt kvar. dock hos Sartre existerar detta tvärtom – man existerar innan man vet vad ens funktion existerar, alltså innan man vet vilket man bör fullfölja från sin existens. för att Sartre äger ordnat angående begreppen beror vid Gud död, likt Friedrich Nietzsche förkunnande, återigen utan för att nämna filosofkollegan nära namn.

ifall Gud finns således besitter denne skapat oss tillsammans enstaka viss funktion, dock för tillfället fullfölja han ej detta, sålunda vår funktion existerar ej given. tillsammans existensen föregår essensen ”avses för att människan existerar, förekommer samt uppträder inom världen ifrån allra inledande start, dock för att denna definieras inom efterhand”.

Ibland existerar detta svårt för att känna till angående Sartre menar för att detta ej finns någon mänsklig natur överhuvudtaget, ej bara enstaka övernaturlig sådan.

Människan skapar sig egen inom Sartres radikala frihetslära, samt ”således finns detta ingen mänsklig natur eftersom detta ej finns någon Gud vilket förmå utforma den”. Finns detta ej ett biologisk samt socialt betingad natur?

Han skriver: Citat ”Om existensen verkligen föregår essensen, kan man ju aldrig förklara något genom att hänvisa till en fix och given människonatur, med andra ord: här råder ingen determinism, människan är fri, människan är lika med frihet

Hos den samtida absurdisten Albert Camus har människan enstaka natur, dock denna definieras från för att ständigt trotsa sin natur samt försöka artikel detta denna ej existerar. Sartre samt Camus brukade ofta kopplas samman samt noggrann liksom dem numeriskt värde ej förstod varför sålunda förstår ej jag varför. Sartre existerar mer radikal än fransk-algeriern Camus.

vid denna punkt avviker även Sartre ifrån Heidegger, liksom betonade för att människan plats kastad in inom tillvaron samt ständigt fanns sektion en från kontext såsom sträcker sig bortom hon egen dock ändå konstituerar hon. Camus ligger var närmre Heidegger.

Men hos Sartre således fullfölja man sig egen, samt detta man existerar, existerar detta man fullfölja.

detta kallas på grund av uppdrag samt detta existerar genom för att engagera sig inom dem – samt arbete förmå existera vid olika strategi samt samtidiga likt andra – såsom man stegvis konstituerar sig egen. Projekten engagerar man sig inom från fri vilja. Sartre tillåter dock för att det kan finnas ”ett mer ursprungligt, spontanare omröstning än detta oss kallar vilja”.

dock vad man ändå ej undkommer existerar för att man besitter ansvar till detta man utför. Även angående detta finns sådant vilket kunna existera ställt ovan vår vilja således ansvarar oss till hur oss förhåller oss mot detta. detta existerar därför Sartre säger för att människan existerar dömd mot frihet; man måste ansvara på grund av frihet dock även sådant likt ej direkt besitter följt från den.

Sartre menar även för att oss måste nyttja vår frihet normativ.

då oss väljer på grund av oss själva sålunda väljer oss på grund av varenda andra.

Även om det finns sådant som kan vara ställt över vår vilja så ansvarar vi för hur vi förhåller oss till det

Detta påminner enstaka sektion ifall Immanuel Kants kategoriska imperativ; man bör handla således likt man önskar upphöja mot allmän team. ”I själva verket existerar detta ej ett enda från våra handlingar likt, nära skapandet från människan vilket oss önskar existera, ej vid identisk gång skapar ett foto från människan sådan oss anser för att denna bör vara”.

Man lever således, i enlighet med Sartre, normativt, man undkommer detta ej. på grund av ”det oss väljer existerar ständigt detta goda, samt ingenting kunna existera gott till oss utan för att existera detta till alla.” Detta existerar ett beskrivning likt skaver lite tillsammans med tanken ifall för att existensen föregår essensen. för att något skulle tjäna allas funktion inom världen implicerar man besitter enstaka liknande essens, vilket man ej i enlighet med Sartre äger.

därför då Sartre säger ”när jag väljer på grund av mig egen, väljer jag till samtliga människor” därför skär detta lite.

Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

dock, Sartre tillåter för att allt detta skapar ett massiv ångest inom oss, för att oss måste leva på grund av alla.

I Sartres inledande huvudverk, Varat samt Intet, saknas enstaka etik, något han utlovade skulle anlända senare, samt inom Existentialismen existerar enstaka humanism, upptar etiska frågar enstaka massiv sektion från boken.

detta blir på denna plats klart hur Sartre försöker överbygga sina radikala frihet tillsammans med en socialt ansvarstagande, enstaka impuls denne fått ifrån sin period inom motståndsrörelsen beneath den tyska ockupationen samt inom tiden inom tyskt fångläger.

Existentialisterna framstod ursprunglig såsom individualister, dem besitter kallats på grund av existentiella anarkister.

dock Sartre fullfölja upp tillsammans med detta samt framhäver alltså nödvändigheten från etiken. han säger för att ”man borde egentligen ständigt fråga sig: vilket skulle hända angående samtliga människor handlade vid identisk sätt? samt man undkommer denna oroande tanke enbart tillsammans hjälp från en slags förljugenhet [självbedrägeri]”.

Sartre hänvisar mot Fjodor Dostojevskij samt tanken ifall för att angående Gud ej existerar således existerar allt tillåtet, enstaka rent nihilistisk ansats, långt ifrån den existentialistiska.

noggrann såsom Nietzsche fann Guds död sorglig samt farlig således fullfölja Sartre detta. dock mot skillnad mot Nietzsche samt hans aristokratiska radikalism därför önskar ej Sartre revidera samtliga värden samt konstituera nya. Sartre menar för att man tillsammans tanken är kapabel rädda dem värden liksom kristendomen skapade samt ”ingenting kommer för att förändras ifall Gud ej existerar”.

på denna plats framstår Sartre liksom tämligen reaktionär – samtidigt liksom man just äger kallat honom revolutionär – samt hans funderingar ifall moral ligger nära ett kristen alternativt ett kommunistisk moral (de numeriskt värde moralernas genealogi går in inom varandra). denne filosoferar sig fram mot dem fasta värdena fast genom för att yttra för att dem ej existerar fasta.

Den ena gäller frågan om vad människan är och hur hon kan förverkliga sig just som sådan

äger oss ett gång förhandlat fram dem är kapabel oss utföra detta igen. vilket såsom existerar viktigt existerar däremot för att detta även existerar enstaka moral liksom bygger vid faktiskt handlande. angående man ej lever enstaka morals varenda delar existerar den ej mot sålunda massiv nytta.

I den lilla översikten kommer även Sartre in vid den andres blick.

detta existerar inledningsvis genom för att titta oss själva genom den andre såsom enstaka foto från oss själva skapas. Således existerar all mänsklig handling starkt intersubjektiv samt relationell. samt människor delar ej en essens dock ett villkor på grund av existensen – oss existerar inom identisk lokal. Allt varande existerar förbundet tillsammans ett situation samt denna delar oss tillsammans med andra.

detta finns således några begränsningar inom frihet, alternativt möjligen snarare för att vår frihet existerar villkorad mot ett given situation, vilket oss förvisso förmå handla fritt inom. vid en annat plats besitter Sartre talat inom begreppsparen frihet samt fakticitet; oss existerar fria för att handla dock ständigt inom relation mot något faktiskt.

Detta faktiska utgörs från situationer samt dem delar oss tillsammans andra. Detta fullfölja för att hur oss bör handla blir relationellt.

Sartre filosoferar: ”När jag redogör för att frihet beneath varenda konkret omständighet ej är kapabel äga något annat uppgift än för att förverkliga sig egen, samt angående människan väl besitter erkänt för att denna lägger in värden inom sin övergivenhet då kunna denna ej längre önska mer än ett sak: frihet vilket samtliga värdens grundval”.

frihet existerar den måttstock likt bör utföra oss moraliska. Frihet existerar detta man ständigt strävar efter. Detta måste ses likt en drag från kategorisk tänkande var Sartre skapar en evigt faustiskt värde såsom man ständigt strävar efter, alternativt inom varenda fall bör.

dock angående Goethes faust utgick ifrån sig egen därför ser Sartre mot sin nästa: ”Och då oss önskar nå frihet upptäcker oss för att den helt samt hållet beror vid andras frihet, samt för att andras frihet beror vid vår.”

Sartre avslutar sitt presentation tillsammans för att yttra för att ”även ifall Gud existerade skulle detta ej förändra någonting”.

existerar detta ej just var skon klämmer?

Sartre äger lagt grunden på grund av enstaka storartad revolution, dock han tänder ej krutet.

Först sade Karl Marx för att tro plats såsom opium till massorna, sedan sade man för att marxismen fanns liksom opium på grund av dem lärda, samt till mig sålunda plats Sartre likt opium inom ungdomen, borträknat dem mindre roliga delarna.

för att H:ström idag ger ut boken vid nytt, inom ett klädsam nyöversättning, samt ej längre utför den lilla boken svåråtkomlig vid andrahandsmarknaden existerar något vilket uppskattas många. Boken äger en förord vilket ramar in bokens kontext, skrivet från Arlette Elkaïm-Sartre, Jean-Paul Sartres adopterade dotter. samt saken existerar den, för att den lära vilket Sartre samt hans följe talar ifall, kommer nog inte någonsin avsluta artikel aktuell, åtminstone ej inom vår tradition såsom den idag ser ut.

Frihet, ansvar, dem andra, moral samt ångest kommer nog finnas kvar en tag till.

&#;

Isak Adolfsson