Vad är foucaults genealogiska metod

Michel Foucault
Född	Paul-Michel Foucault 15 oktober Poitiers, Frankrike
Död	25 juni (57&#;år) Paris, Frankrike
Region	Västerländsk filosofi
Skola	Kontinental filosofi Poststrukturalism
Intressen	Idéhistoria, etik, vetenskapsteori, politisk filosofi
Idéer	Biomakt, diskursanalys, episteme, governmentalitet, panoptikon, subjektivitet
Verk	Vansinnets bakgrund beneath den klassiska epoken () Les Mots et fransk artikel choses () Övervakning samt straff () Sexualitetens historia (–)
Influenser	Louis Althusser, Antonin Artaud, Gaston Bachelard, Roland Barthes, Georges Bataille, Maurice Blanchot, Georges Canguilhem, Gilles Deleuze, Georges Dumézil, Sigmund Freud, Erving Goffman, G.W.F. Hegel, Martin Heidegger, jean Hyppolite, Immanuel Kant, Ludwig Klages, Karl Marx, Maurice Merleau-Ponty, Michel dem Montaigne, Friedrich Nietzsche, Markis dem Sade
Influerat	Giorgio Agamben, Pierre Bourdieu, Judith Butler, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Friedrich Kittler, Jacques Rancière, Edward Said
Signatur

Paul-Michel Foucault, född 15 oktober inom Poitiers inom Vienne, död 25 juni inom Paris, plats enstaka franskfilosof samt idéhistoriker, tillsammans med speciell inriktning vid psykologi samt sociologi.

denne plats även verksam såsom politisk aktivist.

Det är först i och med genealogin som de positiva aspekterna av Foucaults teori och metod tydligt börjar framträda

Foucault räknas från liksom ett från talets mera inflytelserika tänkare. tillsammans med sin bedömning från samhälleliga institutioner samt maktutövning anses denne äga förändrat flera vetenskaper vid djupet, samt bland dem term samt teorier denne lanserat, utvecklat alternativt populariserat finns biopolitik, statsrasism,^[1]normaliseringsprocess, konstruktivism samt enstaka modifierad ögonkontakt vid sexualitet, vansinne, inflytande samt förståelse.

Foucault brukar hänföras mot den kontinentala filosofin samt är kapabel räknas liksom enstaka nödvändig inspiratör på grund av reflektionen kring postkolonialism samt internationell. Sedan talet äger Foucaults politiska idéer uppmärksammats från den italienske filosofen Giorgio Agamben. Efter Foucaults död besitter såväl filosofiska tidskrifter vilket föreningar bildats på grund av för att analysera hans idéer.

Han argumenterar för att genealogins objekt bör vara härkomst (herkunft) och uppkomst (entstehun g), snarare än ursprung

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Michel Foucault föddes inom Poitiers inom ett välbärgad släkt ifrån provinsen, likt andra barnet från tre, samt äldste son. Hans far, Paul Foucault (–), plats enstaka framstående kirurg samt anatomilektor nära medicinska fakulteten samt ville för att sonen skulle vandra inom hans fotspår.

Även farfadern samt morfadern fanns kirurger, samt modern Anne Malapert (–) ärvde sin faders slottslika bostad utanför Poitiers, var familjen bodde omväxlande tillsammans en byggnad inom staden. Sin inledande kurs fick denne från jesuiter nära Henri IV-läroverket, var denne började delta inom undervisningen innan denne ens fyllt fyra år.^[2]

Foucault gick numeriskt värde kalenderår inom "barnklasserna" fram mot , inom "primärklasserna" fram mot samt inom "sekundärklasserna" (motsvarar ungefär svenskt högstadium samt gymnasium) fram mot då han började vid Saint-Stanislas-skolan,^[3] från vilket ställe denne utexamineras inom juni tillsammans goda bedömning inom dem flesta ämnen förutom tänkesätt, var denne bara får 10 från 20 poäng.^[4] Efter ett tids förberedelse blev han inskriven nära École Normale Supérieure direkt efter kriget, , samt ägde bland andra jean Hippolyte liksom pedagog.

kalenderår avlade denne prov inom tänkesätt, inom psykologi samt inom psykopatologi. inom likhet tillsammans med flera andra lärda blev han medlem inom franska kommunistpartiet, såsom denne blev introducerad inom från sin pedagog Louis Althusser. Foucault lämnade dock grupp Året därpå flyttade han mot Uppsala samt undervisade inom franska nära universitetet var beneath fyra kalenderår.

Han var även verksam som politisk aktivist

– plats han föreståndare på grund av Maison dem France inom Uppsala. han ägde till intention för att lägga fram sin avhandlingHistoire dem la folie à l'âge classique ("Vansinnets saga beneath den klassiska epoken") var, dock blev avrådd från berg Lindroth, professor inom idéhistoria, likt ansåg för att den fanns full från spekulativ generaliseringar.^[5]

Efter Uppsala-vistelsen tillbringade Foucault en tid inom Warszawa samt en inom Hamburg innan han återvände mot land i västeuropa till för att publicera sin avhandling.

identisk kalenderår träffade denne sin tio kalenderår yngre blivande livskamrat Daniel Defert.^[6] utnämndes denne mot professor inom tänkesätt inom Clermont-Ferrand, inom Tunis , inom Vincennes beneath enstaka period plats han inom Moskva, varvid denne bröt tillsammans med kommunistpartiet samt återvände mot land i västeuropa. denne utnämndes mot professor inom idéhistoria nära Collège dem France inom Paris, var denne efterträdde sin tidigare pedagog Hyppolite inom kamp mot Paul Ricœur samt tillsammans stöd från Georges Dumézil.

Foucault dog från AIDS-relaterade komplikationer inom Paris.^[7]

Politiskt engagemang

[redigera | redigera wikitext]

Foucault fanns inledningsvis marxist, samt tillsammans tiden nietzschean, dock bröt flera gånger tillsammans med den franska lärda vänstern, likt fanns många radikal samt maoistisk nära den tiden. beneath praktiskt taget kurera sitt liv plats denne aktivist, samt verkade till rättssäkerhet, mot invandrarfientlighet samt visade nyfikenhet till folkliga revolutioner beneath sin samtid.

Hans kontakter tillsammans med den lärda vänstern återknöts dock gång vid gång inom sakfrågor var dem kunde mötas. dem sista år från hans liv genomsyrades från misströstan vid den socialistiska praktiska politiken, samt denne kom mer samt mer för att uppfatta ett spänning mellan dem lärda samt makthavare.^[8]

samt talet

[redigera | redigera wikitext]

Under ungdomen fanns Foucault klart marxistisk inom sin tankesystem, liksom dem flesta lärda inom land i västeuropa, samt anslöt sig mot Franska kommunistpartiet (PCF) Nietzsches tänkande kom in inom Foucaults liv inledningsvis omkring , samt han lämnade PCF omkring Sin marxistiska hållning höll han kvar längre än sålunda, fastän den omarbetades samt omtolkades beneath utdragen period, samt inledningsvis beneath start från talet ägde denne lämnat marxismen på baksidan sig.

eftersom Foucault ägde position inom Tunisien , påverkades han ej nära enstaka inledande anblick från majrevolten. beneath dem sista dagarna inom femte månaden i året återvände han mot Paris samt deltog inom en möte; inom Tunis ägde studentrevolterna börjat redan vilka inom juni samt vidare urartade mot antisemitiska upplopp, såsom väckte Foucaults avsky.

tid samlade han samt Jean-Paul Sartre ett samling aktivister, varvid han förenade sig tillsammans med vänsterrörelsen, samt fördömde den franska regeringens agerande mot studenterna. då denne började sitt sysselsättning angående fängelsernas bakgrund, bildade denne enstaka förening, Groupe d'Information sur fransk artikel Prisons (GIP), liksom organiserade aktioner, liksom mot modell samlingar framför fängelser tillsammans aviseringar mot fångarna tillsammans högtalare samt bengaliska eldar.

GIP blev ett massiv succé, samt liknande föreningar bildades, oftast från maoister.^[9]

talet

[redigera | redigera wikitext]

År arrangerade Sartre, Gilles Deleuze samt Foucault ett aktion mot rasism, mot resultat från för att den årige algeriern Ben Ali Djellali vådaskjutits mot döds, samt dem uppkallade sin förening, Djellali-kommittén, efter honom.^[10] Detta blev upptakten mot en långt engagemang till invandrares rättigheter; denna kommitté ställdes emellertid snart inför bekymmer då falanger ville verka till palestiniernas rättigheter samt Foucault å sin blad plats proisraelisk.

När bland andra Sartre önskar producera ett folkdomstol inom land i västeuropa, fanns dock Foucault avvisande. Sartre samt Foucault ägde då samarbetat inom den radikala arbetartidningen APL, vilket Foucault deltog inom aktivt mot då denne bröt tillsammans med den maoistiska vänsterrörelsen.^[11]

År uppmärksammade Foucault utvisningen från Baader-Meinhof-ligans advokat Klaus Croissant ifrån land i västeuropa mot Västtyskland, dock mot skillnad ifrån Deleuze gjorde denne detta vid enstaka rättsvetenskaplig grund.^[12] han reste mot Tyskland nära verkställandet på grund av för att forma ett barrikad mot polisen samt fick då en revben knäckt.

inom månad åkte denne igen mot Tyskland samt blev angiven mot polisen varför han något som har transporterats eller flyttats mot polishuset på grund av granskning. ifall detta skrev Foucault inom Der Spiegel för att lärda ansågs samhällsfarliga, samt denne demonstrerade mot förmån på grund av ett tysk advokat inom Hannover. Tillsammans tillsammans med Yves Montand demonstrerade han inom Madrid den 22 september mot för att Francoregimen ägde dömt elva personer mot döden.

inom samband tillsammans med detta sade denne till inledande gången för att han inte någonsin mera önskar lyssna talas ifall Marx.^[13]

År fick denne inom uppgift åt den italienska tidningen Corriere della sera för att åka mot Iran samt bevaka händelseutvecklingen var. denne antog erbjudandet, samt reste även dit enstaka andra gång, efter Ayatollah Khomeini tagit makten.

han bidrog därmed mot opinionsbildningen inom frågan. denne besitter påståtts prata mot förmån på grund av revolutionen, vilket han efter blivit kritiserad till. Efter detta undvek han politiska uppdrag.^[14]

Hans föreläsningar – samt – nära Collège dem France, Sécurité, territoire, population samt Naissance dem la biopolitique, publicerades inom dessa framträder delvis nya politiska tankegångar samt till inledande gången kommer denne in vid liberalism samt finans, samt statsbegreppets bakgrund.

talet

[redigera | redigera wikitext]

Med anledning från Foucaults samt Sartres engagemang på grund av flyktingar på båt ifrån Vietnam läste denne den 19 juni upp ett deklaration nära enstaka presskonferens inom Genève: ”Det finns en internationellt nationalitet liksom medför rättigheter, förpliktelser samt liksom förbinder mot uppror mot allt missbruk från auktoritet, vem såsom än utövar den samt vem likt än existerar dess offer.

då allt kommer omkring existerar oss samtliga styrda // Individernas vilja måste ett fåtal enstaka område inom den verklighet såsom regeringarna äger velat behålla såsom sitt monopol, en monopol såsom man måste ta ifrån dem bit till bit varenda dag” (tryckt inom Libération 30 juni ).^[15]

Den 15 månad skrev han samt Pierre Bourdieu en upprop mot den franske utrikesministern Claude Cheysson, såsom ej ville äga tillsammans med Solidaritets uppror inom Polen en par dagar innan för att utföra.

inom samt tillsammans detta bröt den lärda vänstern tillsammans den politiska socialismen. Engagemanget till Polen blev Foucaults sista.^[16]

I oktober blev Foucault gästprofessor nära University of California samt gav enstaka rad föreläsningar vid ämnet sanning samt subjektivitet. inom november identisk tid föreläste han nära Humanities Institute nära New York University.

inom Kalifornien deltog Foucault inom gaylivet inom San Francisco Bay Area samt han besökte sadomasochistiskabastuklubbar. Genom denna sexuella handling smittades Foucault från virus samt utvecklade senare Aids.^[17] Sommaren ådrog denne sig enstaka ihållande torrhosta vilket denne trodde plats ett lunginfektion. Foucault lades in vid La Salpêtrière-sjukhuset inom Paris den 9 juni ; han uppvisade neurologiska symptom, förvärrade från sepsis.

denne dog var den 25 juni.^[18]

Han ägde då påbörjat en jobb ifall dem mentala strukturerna hos socialistiska makthavare, dock boken publicerades inte någonsin.

Foucaults teori ifall diskurser

[redigera | redigera wikitext]

Juli–sept publicerade Foucault artikeln "Qu'est-ce qu'un auteur?" inom Bulletin dem la Société Française dem Philosophie.

Artikelns titel äger översatts, något olyckligt, mot "Vad existerar enstaka författare" från Henrik Killander; detta kunna även betyda "skapare" samt "upphovsman". Denna nyhet blev enstaka från dem inledande var Foucault fullfölja upp tillsammans grundandet från diskurser, vilket flera ser likt ett modifikation från Thomas Kuhns teori angående paradigmskiften.^[19]

Med "auteur" avser Foucault dels författare från litterära texter, konstnärer från målningar, dock även upphovsmän från diskurser, vilket mot modell Karl Marx samt Sigmund Freud vilkas skrivna verk blivit strukturer från term samt teorier, var införandet från nya term samt teorier existerar en från diskursens kännetecken; dem besitter "öppnat en utrymme till något annat än sig själva, dock såsom dem likväl äger grundat".

Detta existerar i enlighet med Foucault ej detsamma vilket för att artikel grundare från vetenskapsgrenar, liksom Ferdinand dem Saussure grundat lingvistiken alternativt Georges Cuvier grundat biologin. enstaka vetenskapsgren är kapabel nämligen förvandlas tillsammans med nya diskurser utan för att den avslutas alternativt blir något annat än just den vetenskapsgrenen, medan ett diskurs vilket marxismen alternativt psykoanalysen ej förmå omvärderas samt förbli densamma.

Foucault menar dock för att detta ej inledningsvis samt främst existerar införandet från nya term, texter samt hypoteser vilket existerar signifikant till grundande från diskurser, utan införandet från skillnader samt motsättningar. Denna skillnadsteori skulle denne förbättra inom efterföljande verk. Begreppen, texterna samt hypoteserna består från skillnader, i enlighet med Foucault, genom för att något endast existerar ifall detta ej existerar något annat; detta likt ej skiljer sig existerar brus.

Skillnaderna består även från tabun likt finns inom diskurserna. Begreppen samt deras struktur, hypoteserna samt dessas formulering, existerar detsamma liksom diskurs, vilket tillsammans med dem skillnader vilket presenteras avgränsar sig ifrån bruset.

Senare skulle Foucault återkomma mot diskursivitet, inom synnerhet inom boken L'archéologie ni savoir (Vetandets arkeologi) samt installationsföreläsningen L'ordre ni discours 2 månad (svensk översättning från Mats Rosengren Diskursens ordning).

Hans utgångspunkt inom dessa verk samt andra liksom mer särskilt berör saga, existerar för att varenda epok utgörs från diskurser såsom bestämmer vilket likt är kapabel tänkas. vilket liksom utgör enstaka epok blir bestämt från dess skillnader mot andra epoker, ej dess identitet, struktur, alternativt existera inom sig. inom "Qu'est-ce qu'un auteur?" existerar dock Foucault från den uppfattningen, för att företeelsen tillsammans med auteur från diskurser, likt Marx samt Freud, uppstod vid talet, samt menade ej för att dem egentligen bara uttryckte samt skapade sin epok, vilket Foucault egen både tillhörde samt fjärmade sig ifrån.

Dessa slags epok-diskurser blir människor inlemmade inom genom utbildningssystemet.^[20]

I sina verk angående diskurser utgår Foucault ifrån strukturalismen inom sålunda måtto för att han tänker sig en metonymiskt samband mellan makro- samt mikronivåer, var makronivåns struktur existerar densamma likt mikronivåns.

Föreliggande skillnader studeras främst mellan jämsides fenomen, dock även fenomen liksom existerar brus inom enstaka ytterligare diskurs än sin personlig, inom synvinkeln snarare än inom sig egen.

Filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Foucaults tidiga tänkesätt klassas ofta likt strukturalistisk inom identisk tradition liksom Claude Lévi-Strauss samt likt elev mot Dumezil.

Senare äger Foucault alltmer försökt distansera sig ifrån denna tradition, särskilt inom L'Archéologie ni savoir ("Vetandets arkeologi"). denne besitter då kommit för att kallas ömsom poststrukturalist, ömsom postmodernist. inom likhet tillsammans med andra samtida franska tänkare inspirerades han inledningsvis från Karl Marx teoribildning samt verkade inom dennes efterföljd.

han tog tillsammans tiden avstånd ifrån Marx, dock bekände sig heller inte någonsin mot någon ytterligare filosofi; han påverkades från Friedrich Nietzsche,^[21] dock utvecklade ett personlig kvist inom samtidens franska diskursanalytiska filosofi; den kontext Foucault utgick ifrån plats maktens struktur inom meningen. inom sina verk äger han genomgående enstaka konstruktivistisk infallsvinkel; han fullfölja genealogiska studier från begrepps uppkomst, samt sätter dem inom samband tillsammans inflytande samt dess oundvikliga motstånd.

beneath år började han även analysera kroppen såsom en politiskt objekt, biopolitik. inom sina psykologiska analyser fokuserar han vid normaliseringsprocesser.

I Vansinnets historia visar upp Foucault ett foto från hur vansinnet besitter definierats liksom oförnuft inom enstaka urskiljningsprocess. detta existerar ej frågan ifall psykiatrin alternativt psykologins bakgrund utan enstaka urskiljningens saga.

Foucault äger såsom uppgift för att komma tillbaka mot den punkt inom historien då vansinnet ännu ej skilts ut samt därifrån utreda psykiatrins uppkomst vilket diskurs. vilket vilket framträda existerar hur strukturer beneath olika epoker tillåter olika diskurser ifall detta sjuka.

Vetandets arkeologi drar Foucault upp riktlinjerna till enstaka fräsch vetenskap; enstaka diskurs angående diskurser dock utan målsättningen för att presentera ett förborgad lagbundenhet.

inom Övervakning samt straff ligger tyngden vid auktoritet samt dess dynamik; auktoritet existerar inget såsom innehas utan något såsom utövas. inflytande skapar kunskap; detta finns ingen auktoritet utan en motsvarande kunskapsfält.

Foucault äger utgivit skrivna verk liksom berör flera ämnesdiscipliner, samt hans innebörd besitter varit påfallande inom såväl tänkesätt vilket idéhistoria, psykologi samt sociologi.

från speciell vikt plats hans teorier angående homosexualitet, var han ansåg för att könet existerar enstaka historisk konstruktion, samt ifall sadomasochism, såsom han fann artikel ett intressant förkroppsligad anarki.^[22] denne plats ett samhällsdebattör vilket kritiserade samhället vid djupet, inom synnerhet samhällets förhållande mot fenomen vilket anses existera avvikande.

Kritiken utgick vanligen ifrån tolkningen inom den diskurs fenomenet förekom inom, samt fanns ofta många provokativ.^[23] Centralt till Foucault fanns tanken ifall språket såsom samhällets meningsbärande avdelning, samt den sfär var makten plats konstituerad samt konstituerades.

Makt

[redigera | redigera wikitext]

Foucaults maktanalyser kommer inom numeriskt värde former: empiriska samt teoretiska.

dem empiriska berör historiska (och moderna) maktformer samt hur dessa uppstått ifrån tidigare maktformer.

Foucault visar då på genealogins identitetsupplösande funktion, dess perspektivism och dess kritiska aspekter

Foucault beskriver inom sina empiriska analyser tre maktformer:^[24]

• Suverän makt
• Disciplinär makt
• Biomakt

Foucaults teori angående makt

[redigera | redigera wikitext]

Foucault existerar inom allmänhet väsentlig mot "teorier" vilket försöker för att ge absoluta svar vid "allt", samt menade därför för att hans personlig "teori" angående auktoritet snarare fanns ett teknik än ett "teori" inom typisk bemärkelse.

Foucault menar för att människor inom regel missuppfattar auktoritet, samt utför därför klart för att nästa maktdefinitioner ej täcker in allt likt "makt" innefattar:^[24]

• En lag institutioner och/eller mekanismer likt syftar mot för att medborgare bör lyda samt acceptera sig staten (en typiskt frikostig maktdefinition).^[24]
• Underkastelse mot regler (en typisk psykoanalytisk maktdefinition).^[24]
• Ett omfattande samt förtryckande struktur var ett samhällsgrupp förtrycker ett ytterligare (en typisk feministisk samt traditionell eller strikt efter en lära marxistisk maktdefinition).^[24]

Foucault existerar inom sig ej väsentlig mot för att dessa fenomen bör betraktas vilket kraft, utan menar snarare för att dessa maktdefinititioner endast beskriver särskilda typer från inflytande.

detta Foucault existerar väsentlig mot existerar alltså för att dessa specifika maktformer från dess förespråkare beskrivs såsom teorier vilket kunna förklara all kraft. Vidare menar Foucault för att den liberala maktdefinitionen - var kraft betraktas vilket något auktoritärt vilket utövas ifrån statens blad - effektivt gömt andra former från auktoritet mot den grad för att människor okritiskt accepterat dem.^[24]

Foucaults personlig maktteori börjar vid mikronivå, tillsammans med enskilda "kraftrelationer".

Richard A. Lynch definierar "kraftrelation" liksom "det såsom inom sociala interaktioner trycker, uppmanar alternativt tvingar". tillsammans "kraftrelationer" utför Foucault ett medveten jämförelse mot fysiken, samt talar nära flera tillfällen ifall "maktens mikrofysik". inom fysiken existerar "kraft" detta liksom försätter en objekt inom rörelse, samt inom Foucaults maktteori äger "kraft" enstaka likartad innebörd.

Foucault menar för att detta inom sociala interaktioner finns flera kraftrelationer, liksom ofta överlappar tillsammans med varandra och/eller går in inom varandra. Beroende vid kontext kunna vissa kraftrelationer artikel mer avgörande än andra, likt (inom fysiken) gravitation är kapabel artikel viktigare än magnetism alternativt vice versa beroende vid kontext. Richard A.

Lynch drar ett jämförelse mot enstaka individs omröstning från kläder: då ett individ väljer plagg påverkas den från flera kraftrelationer, såsom vad dennes vänner kommer tycka, vad en kärleksintresse skulle tycka, vad den populära gruppen skulle tycka, vad enstaka arbetsledare skulle tycka, vad likt existerar "trendigt", o.s.v. Klädvalet behöver ej nödvändigtvis göras på grund av för att passa in alternativt för att erhålla någon från dessa grupper/individers godkännande, utan är kapabel även existera en formulering på grund av "protest" mot någon från dessa grupper/individer.

vid en alternativt annat sätt sålunda påverkas inom varenda fall individen från dessa kraftrelationer.^[24]

Enligt Foucault existerar kraftrelation ett inverkan från dem skillnader samt ojämlikheter såsom finns inom andra typer från relationer (såsom sexuella, kunskapsmässiga alternativt ekonomiska relationer). Vidare menar Foucault för att inflytande ej existerar något utomstående, alternativt något likt "innehas" från någon viss individ.

kraft existerar istället enstaka komplex grupp krafter såsom produceras inom varenda ögonblick. inflytande finns därmed i enlighet med Foucault överallt, eftersom den uppstår ifrån allt. för att kraftrelationer existerar en utfall från ojämlikheter samt obalans betyder till Foucault för att kraftrelationer/makt ständigt äger syfte samt syften.

mot modell dikteras ens klädval från faktorer såsom social ställning eller tillstånd, socioekonomisk situation samt vad individen önskar förmedla tillsammans med sitt klädval. vid detta sätt kunna makten alltså sägas, vilket gäller textilier, äga flera syften.^[24]

Foucault delar in makten inom numeriskt värde delar: taktiker samt strategier.

Taktiker existerar auktoritet vid mikronivå, såsom är kapabel exemplifieras inom ett individs omröstning från plagg, medan strategier existerar vid makronivå, liksom kunna exemplifieras från vilket liksom existerar "trendigt" inom klädväg. Strategier utgörs från kombinationer från taktiker. Samtidigt existerar makten i enlighet med Foucault ickesubjektiv, vilket innebär för att ingen individ alternativt assemblage "har makt".

Detta exemplifieras från för att ingen individ alternativt assemblage förmå avgöra ovan vad vilket blir "trendigt" inom klädväg. i enlighet med Lynch uppstår på denna plats ett uppenbar paradox: å en sidan existerar inflytande något vilket utövas från någon, dock samtidigt kunna detta i enlighet med Foucault ej finnas enstaka "någon" såsom utövar makten. Lynch menar för att denna motsägelsefull påstående förmå "lösas" vid numeriskt värde sätt:^[24]

• Genom för att betrakta auktoritet likt något såsom når längre än enskilda personer alternativt gruppers påverkan.

  Även angående individer samt grupper mot modell försöker för att påverka modet, kunna deras interventioner/försök ett fåtal oförutsedda konsekvenser.^[24]

• Även ifall individer samt grupper äger fria omröstning, påverkas samt begränsas deras omröstning från deras situation.^[24]

Enligt Foucault existerar kraftrelationer inom konstant förändring samt interagerar konstant tillsammans andra kraftrelationer vilket antingen förmå försvaga, förstärka alternativt förändra kraftrelationerna.

Foucault menar även för att auktoritet ständigt innefattar ett dimension från motstånd, samt eftersom detta ständigt finns en motstånd finns detta ständigt ett tillfälle mot för att förändra kraft-/maktrelationer. Lynch menar för att syftet tillsammans Foucaults maktteori existerar för att ge människor enstaka teknik mot för att öka sin självmedvetenhet samt öka sin frihet.

Detta genom för att bli medveten angående hur kraft formar vårt sätt för att artikel samt tänka vid, samt hur makten samt vårt sätt för att existera vid ständigt existerar föränderligt.^[24]

Suverän makt

[redigera | redigera wikitext]

Med "suverän makt" syftar Foucault mot enstaka hierarki vilket förmå liknas nära ett geometrisk form med triangulära sidor, var ett alternativt en fåtal individer existerar vid toppen från pyramiden (till modell ett monark) samt dem "vanliga" människorna existerar vid botten.

inom pyramidens mittenskikt finns dem likt utför/verkställer maktinnehavarens beställning. Typiskt sett äger detta Foucault definierar likt "suverän makt" varit synonymt tillsammans "makt". Foucault existerar väsentlig mot detta, då denne menar för att detta finns flera fler typer från auktoritet än suverän makt.^[24]

I historiska absoluta monarkier äger förbrytelse betraktats likt enstaka kränkning från suveränens auktoritet.

Bestraffningen äger ofta varit fantastisk samt offentlig, dels inom avsikt för att avskräcka andra ifrån för att begå liknande förbrytelse, dock även på grund av för att hävda suveränens kraft. Detta offentliga maktutövande fanns dock kostsamt samt ineffektivt - detta ledde alltför ofta mot för att åskådarna sympatiserade tillsammans med brottslingen. inom modern tidsperiod, då detta istället existerar "disciplinär makt" såsom dominerar, besitter fokus flyttats ifrån brottet mot brottslingen.

inom detta disciplinära systemet bör brottslingen disciplineras, alternativt tillsammans andra mening förnyas, mot för att bli enstaka rättskaffens samhällsmedborgare.^[25]

Chloë Taylor beskriver för att en karaktärsdrag till suverän kraft existerar för att suveränen äger en riktig för att ta liv, rikedomar, tjänster, sysselsättning samt varor.

Suveränen besitter ett riktig för att subtrahera - för att slutföra liv, för att utarma alternativt för att förslava liv - däremot besitter suveränen ej enstaka korrekt för att reglera alternativt för att granska liv vid detta sätt likt senare sker inom dem moderna maktsystemen. i enlighet med Taylor existerar detta denna typ från auktoritet likt filosofen Thomas Hobbes beskriver: Hobbes anser för att människans lekamen existerar fri sålunda länge denne bokstavligen ej existerar försatt inom kedjor.^[26]

Disciplinär makt

[redigera | redigera wikitext]

Det Foucault kallar till "disciplinär makt" menar Foucault besitter förekommit före talet, dock då inom ett mer begränsad omfattning (men ändå tillsammans med enstaka väsentlig roll) inom religiösa grupper.

Foucault menar för att denna maktform sedan spred sig mot skolväsendet, talets armé samt talets arbetarindustrier. mot ett start användes disciplin vilket en verktyg på grund av för att förhindra oönskade beteenden såsom lathet, dock inom takt tillsammans med den disciplinära maktens expansion blev den mer samt mer inriktad vid för att nyttja människors färdigheter vid en således effektivt sätt vilket möjligt.^[27] detta likt skiljer åt disciplinär auktoritet ifrån andra typer från inflytande existerar för att den strävar efter för att utföra kroppen mer lydig ju mer användbar den blir.

Detta görs inom avsikt för att nyttja kropparnas förmågor, samt titta mot för att dessa förmågor ej används till för att utföra revolt mot makten.^[27]

Den disciplinära makten äger "individer" vilket objekt, uppgift samt instrument. Foucault menar dock för att "individer" såsom idé existerar enstaka konstruktion skapad från den disciplinära makten.^[27] Genom den disciplinära maktens teknologier skapas enstaka "rationell självkontroll",^[28] liksom inom praktiken innebär för att den disciplinära makten internaliseras samt därmed ej kräver någon "extern" påtryckning.

i enlighet med Foucault existerar den disciplinära makten huvudsakligen ej en förtryckande verktyg, utan snarare ett "produktiv" maktform. Den disciplinära makten förtrycker ej intressen samt begär, utan utsätter kroppar till rekonstruerade beteendemönster inom avsikt för att "omforma" dem således för att deras beteenden/begär/tankar formas i enlighet med gällande normer.

Detta sker bland annat inom fabriker, skolor, vårdinstitution samt fängelsen.^[29] Disciplinär kraft skapar ett viss typ från individer genom för att producera nya rörelser, vanor samt förmågor. Den fokuserar vid specifikation, enskilda rörelser, deras synkronisering samt hastighet. Den organiserar kroppen inom period samt utrymme, var varenda papper detaljstyrs på grund av maximal konsekvens.

Den använder sig från regler, övervakning, examinationer samt kontroller.^[29] Kropparnas aktiviteter följer särskilda scheman, likt syftar mot för att leda kropparna mot (av den disciplinära makten) förutbestämda syfte. Vidare kombineras kroppar tillsammans med varandra, likt ifall varenda lekamen vore enstaka objekt inom ett större maskin, till för att producera enstaka produktivtet likt existerar större än angående kropparnas aktiviteter endast summeras.^[27]

Den disciplinära makten äger i enlighet med Foucault varit extremt lyckad då den nyttjat tre primär tekniker: hierarkisk insamling, normalisering från bedömning samt examinationer.^[27]

Kropparna görs konstant synliga till makten genom den hierarkiska observationen.

Observationen existerar hierarkisk såtillvida för att detta ej endast finns ett observatör, utan för att detta finns enstaka "hierarki" från observatörer. modell vid detta liksom Foucault nämner existerar talets mentalsjukhus, var läkaren ej plats den enda observatören från patienternas beteenden. Även sjuksköterskor, vårdare, samt städpersonal kunde observera patienterna samt föra vidare dessa observationer.

Utifrån bland annat observationer samt vetenskapliga diskurser etablerar den disciplinära makten ett norm liksom individerna därefter döms utifrån. till för att den disciplinära makten bör behärska gå vidare för att existera måste detta bedömning normaliseras. Foucault beskriver flera karaktärsdrag till detta dömande: (1) samtliga avvikelser, även mindre liknande, ifrån precis beteende bestraffas, (2) upprepade regelbrott bestraffas ytterligare, (3) övningar används likt beteendekorrigering samt straff (4) belöningar används tillsammans tillsammans med straff på grund av för att etablera enstaka hierarki från "bra" samt "dåliga" individer samt beteenden, (5) rang/betyg/dylikt används liksom straff samt belöning.^[27]

Examinationer kombinerar dessa numeriskt värde tekniker (hierarkisk insamling samt dömande).

Examinationerna objektifierar samt personanpassar dem observerade genom för att producera grundlig dokumentationer angående varenda observerad individ. Examinationernas avsikt existerar således för att insamla ytterligare upplysning angående individerna, spåra deras tillväxt samt jämföra dem mot normen.^[27]

Foucault menar för att "formeln", alternativt tillsammans med andra mening detta "ultimata" uttrycket till disciplinär auktoritet förmå ses inom filosofen Jeremy Benthams arkitekturella strategi på grund av detta "optimala" fängelset: panoptikonet.

en sådant fängelse består från en cirkelformat fängelse var varenda fängelse bebos från endast ett fånge. inom varenda fängelse finns numeriskt värde öppning - en på grund av för att släppa in ljus, samt en vilket vänder sig mot fängelsets mitt. inom denna mitt finns en en hög byggnad eller struktur var enstaka vakt förmå placeras till för att observera fångarna.

Fångarna är kapabel dock ej titta angående detta finns någon vakt alternativt ej inom tornet, vilket leder mot för att fångara reglerar sitt eget beteende som om dem vore konstant övervakade. Foucault nämner för att denna konstruktion: (1) skapar enstaka individualitet genom för att särskilja fångar ifrån varandra inom detta fysiska rummet, (2) eftersom fångarna inte någonsin vet angående dem existerar övervakade alternativt ej, utgår dem ifrån för att dem ständigt existerar detta, samt blir därmed "sina egna fångvaktare", (3) övervakningen möjliggör en dokumenterande ifall fångarna samt deras beteenden.

i enlighet med Foucault besitter panoptikonet använts likt köpcentrum även till andra disciplinära institutioner, såsom mentalsjukhus vid talet.^[27]

En tillämpning från disciplinär makt: F. W. Taylors The Principles of Scientific Management

[redigera | redigera wikitext]

Marcelo Hoffman menar för att en modell vid disciplinär inflytande kunna ses inom Frederick efternamn Taylors läsning The Principles of Scientific Management.

Taylors avsikt plats för att öka arbetares effektivitet genom för att frånta dem kontrollen ovan deras sysselsättning samt placera denna övervakning hos ledningen. inom sin lärobok beskriver Taylor hur denne framgångsrikt ökat effektiviteten hos enskilda person som arbetar. denne nämner mot modell en försök för att öka kvantiteten råjärn såsom varenda person som arbetar skötte per solens tid ifrån 12,5 ton mot 47 ton utan för att medföra strejk alternativt andra oönskade beteenden ifrån arbetarna.

på denna plats finns alltså en klart modell vid detta Foucault beskriver vilket den disciplinära maktens syfte: desto mer användbar kroppen blir, desto lydigare måste den även bli. Taylor beskriver för att han började tillsammans med för att välja ut dem 4 (av 75) person som arbetar liksom ansågs maximalt kompetenta. Taylor beskriver för att dem precis övervakade samt studerade dem 75 arbetarna till för att titta vilka fyra likt fanns bäst lämpade.

dem studerade även individernas saga, karaktär, vanor samt ambitioner. på denna plats ses en modell vid hur den disciplinära makten skapar ett individualitet.^[27]

En från dem "utvalda" arbetarna kallar Taylor till "Schmidt". Schmidt fanns i enlighet med Taylor ett man tillsammans med höga ambitioner liksom satte högt värde nära för att tjäna valuta.

Schmidt tjänade 61% mer då denne gick tillsammans med vid för att lyda samt för att ej protestera. Schmidt blev därefter övervakad samt detaljstyrd inom varenda handling han utförde beneath dem kommande tre år. i enlighet med Taylor misslyckades Schmidt inte någonsin tillsammans för att lyda alternativt för att klara från den högre arbetsbelastningen.^[27]

Ett annat modell Taylor nämner existerar då han ägde, inom ett ytterligare industri, räknat ut den otpimala arbetsbördan på grund av varenda person som arbetar.

var ägde Taylor utvecklat en struktur var varenda person som arbetar ej endast övervakades, utan även bestraffades angående dem ägde misslyckats tillsammans med för att nå upp mot den dagliga kvoten beneath den föregående dagen. varenda dygn fick varenda person som arbetar enstaka citrongul alternativt ljus lapp, var den gula lappen gavs mot dem vilket ej nått upp mot sin kvot på grund av dagen.

dem såsom mottog gula lappar hotades tillsammans för att omplaceras mot en sysselsättning liksom plats "bättre anpassade efter deras produktiva förmåga", vilket effektivt disciplinerade människor mot för att jobba strängare. i enlighet med Taylor blev person som arbetar vilket fick gula lappar ej omedelbart omplacerade, utan istället skickades ett "kompetent lärare" på grund av för att visa arbetaren hur arbetet skulle utföras vid korrekt sätt.

Läraren ägde dock även inom arbetsuppgift för att övervaka arbetaren samt dennes arbetsförmåga. Förutom läraren beskriver Taylor även för att arbetarna observerades från andra personer, såsom administratörer, arbetsledare, tillsammans flera.^[27]

Biomakt

[redigera | redigera wikitext]

Med "biomakt" syftar Foucault mot inflytande ovan populationer - auktoritet ovan bios (liv).

Biomakten vilar huvudsakligen vid normer likt internaliseras från människor, snarare än externa maktfigurer. Den uppmuntrar, förstärker, kontrollerar, övervakar, optimerar samt organiserar krafterna beneath den. Foucault besitter ibland beskrivit biomakt såsom något separat ifrån disciplinär inflytande, dock nära andra tillfällen besitter denne beskrivit disciplinär auktoritet vilket en formulering på grund av biomakt.

Biomakten förmå nyttja disciplinära tekniker, dock fokuserar mot skillnad ifrån den disciplinära makten vid populationer snarare än individer.^[26]

Biomakt studera populationen avseende exempelvis antalet födslar, livslängd, folkhälsa, boende, migration, förbrytelse, vilka befolkningsgrupper liksom existerar överrepresenterade inom normavvikelser (brott/kort livslängd/ohälsa/etc.) samt försöker för att rätta dessa normavvikelser.

en modell existerar befolkningens genomsnittsålder. Biomakten intresserar sig till detta bland annat till för att behärska förutspå stora förluster inom arbetskraft, behov från äldreboenden, o.s.v. en ytterligare en modell existerar för att den fransk-kanadensiska provinsen Québec haft/har en stort nyfikenhet från för att skydda franskspråkigheten inom populationen.

på grund av för att åstadkomma detta besitter ekonomiska initiativ uppmuntrat fransktalande personer för att flytta mot landet/regionen. detta äger även funnits krav vid för att icke-fransktalande unge lär sig franska inom skolan. Ytterligare en enhet från nyfikenhet på grund av biomakten existerar sex, eftersom sex existerar kopplat mot befolkningsökningen.

vid disciplinär nivå besitter människor såsom haft icke-reproduktivt sex/varit ointresserade från reproduktion behandlats till diagnoser såsom "perversion", "frigiditet", samt "sexuell dysfunktion". vid biopolitisk nivå besitter populationers användning från preventivmedel kartlagts, vissa befolkningsgrupper besitter uppmuntrats mot för att fortplanta sig medan andra befolkningsgrupper (såsom fattiga, sjuka, ogifta kvinnor, kriminella alternativt funktionsnedsatta) äger motverkats ifrån för att fortplanta sig.^[26]

I biomaktens era besitter döden blivit enstaka skandal samt enstaka katastrof, dock trots detta äger biomakten i enlighet med Foucault skördat fler offer än någon ytterligare maktform någonsin gjort.

beneath suverän auktoritet kunde suveränen avrätta människor på grund av för att hävda sin kraft, samt starta konflikt enkom på grund av för att expandera sitt kungarike alternativt dylikt. inom den biopolitiska eran besitter konflikt samt mord däremot berättigats tillsammans med hänvisning mot för att "skydda livet".

Nietzsches och Michel Foucaults Genealogin kunskapen, moralen och subjektet – En undersökning av det genealogiska i Friedrich arbeten Södertörns högskola | Institutionen för filosofi Magisteruppsats i filosofi 30 hp | Vårterminen Av: Manne Lappalainen Handledare: Fredrika Spindler

mot modell äger folkmord - såsom Nazitysklands försök mot för att utrota judar, mentalt sjuka samt funktionsnedsatta - försvarats tillsammans med motiveringen för att judar plats en hot mot den tyska hälsan samt för att medicinsk vård till mentalt sjuka samt funktionsnedsatta dränerade den tyska ekonomin. i enlighet med nazityskland vore pengarna liksom spenderades vid mentalt sjuka samt funktionsnedsatta förbättrad nyttja till för att vårda "livsdugliga" tyskar.

Chloë Taylor nämner även USA:s samt Storbritanniens invasion från Irak likt en scenario var massmord betraktats såsom berättigat till för att "skydda liv". Motiveringen plats för att Irak troddes äga massförstörelsevapen samt kopplingar mot Al-Qaeda. då Bush- samt Blairadministrationerna ej hittade några massförstörelsevapen alternativt kopplingar mot Al-Qaeda försvarades istället den militära inblandningen tillsammans för att Saddam Hussein ägde skadat sin personlig befolkning.

Taylor menar för att konflikt inom modern period behöver "döljas" tillsammans "humanitär retorik", trots för att krigen ofta medför humanitära katastrofer samt stora mängder människor såsom måste flyga eller fly undan ifrån sina hem.^[26]

Under talet uppstod något som ökar i storlek eller antal slumområden var fattiga, prostituterade samt kriminella bosatte sig.

förbrytelse, sjukdom samt alkoholism plats varit inom dessa områden, samt medelklassen betraktade denna sektion från befolkningen vilket "lata" samt "omoraliska". Medelklassen befarade även för att denna "underklass" mot slut skulle "ta ovan samhället" då underklassens befolkningsökning fanns högre än medelklassens. Detta gav upphov mot den vetenskapliga disciplinen "eugenik"/"rashygien", vars grundare Francis Galton ägde inspirerats från Charles Darwins teori angående naturligt urval.

Galton menade för att samhället motverade detta naturliga urvalet genom för att hjälpa dem svaga. Förespråkare från denna tankesystem (socialdarwinism), såsom Herbert Spencer, besitter argumenterat till för att detta existerar förbättrad för att låta fattiga, sjuka tillsammans flera dö snarare än för att hjälpa dem vid olika sätt. Detta motiveras då tillsammans för att dem "svagas" negativa kvaliteter skulle sprida sig mot resten från befolkningen ifall dem fick gå vidare leva samt fortplanta sig.

detta besitter dock även socialdarwinister/eugeniker liksom förespråkat interventioner liksom syftar mot "förbättringar" inom populationen, såsom Nazitysklands försök mot för att uppmuntra fortplantning hos "lämpliga" tyska kvinnor.^[26]

Kroppen samt sexualiteten

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Foucault existerar kroppen ej något objektivt likt existerar oberoende från saga samt traditioner, utan snarare något likt formats samt fortsätter för att formas från samhället samt historien – mot modell genom sysselsättning, kost, kroppsideal, träning samt medicinska interventioner.

Foucault visar upp ingen enhetlig teori angående kroppen, dock skriver angående den bland annat inom Övervakning samt straff samt Sexualitetens historia. Foucault fanns väsentlig mot samtliga rent biologiska förklaringar från fenomen såsom sexualitet, vansinne samt kriminalitet. Vidare menar Foucault för att kroppen existerar otillräcklig vilket bas på grund av självförståelse alternativt medvetande från andra.^[29]

I Övervakning samt straff visar Foucault hur makten samt kroppen existerar sammanvävda bland annat genom för att den disciplinära makten huvudsakligen riktar in sig vid individuella kroppar samt deras beteenden.

Foucault menar för att makten, genom för att manipulera beteenden (kroppar) även manipulerar människors sinnen. Foucault vänder vid detta vanliga talesättet "kroppen existerar själens fängelse", samt säger för att "själen existerar kroppens fängelse".^[29]

Foucault menar för att sexualvetenskaperna försökt hävda sin "vetenskaplighet" genom för att leda mot detta materiella (kroppen).

inom kontrast mot detta menar Foucault för att sexualvetenskaperna existerar pseudovetenskapliga, likaså menar Foucault för att "sex" existerar ett pseudovetenskaplig koncept. på grund av Foucault existerar idén angående enstaka naturlig, biologiskt grundad samt fundamental sexualitet ett normativ historisk konstruktion likt dessutom varit/är en maktinstrument. Genom för att framställa sex vilket den biologiska samt fundamentala orsaken mot människors könsidentitet, sexuella identitet samt sexuella beteende besitter makten effektivt kunnat normalisera sexuellt samt könsbetingat beteende.

Detta besitter möjliggjort granskning, patologisering samt korrigering från kroppars sexuella samt könsbetingade beteenden, genom för att ställa kroppars beteenden mot detta "normala". på grund av Foucault existerar enstaka "normal sexualitet" lika många enstaka konstruktion liksom enstaka "naturlig sexualitet". beneath samt talet dominerades den populära diskursen från en argumenterade på grund av "sexuell frigörelse".

Den ledande uppfattningen fanns då för att den "naturliga" sexualiteten förtrycktes från kulturen, borgarmoralen samt kapitalismen. Foucault menade däremot för att människors ögonkontakt vid samt erfarenheter från sexualitet ständigt existerar en påverkan från kultur- samt maktmekanismer. för att "frigöra" sexualiteten existerar till Foucault en utan hopp arbete, då detta i enlighet med Foucualt ej finns någon autentisk/naturlig sexualitet för att frigöra.

för att frigöra sexualiteten ifrån enstaka assemblage normer innebär endast för att enstaka ytterligare team normer tar dess lokal. Detta innebär dock ej för att Foucault menar för att motstånd mot makten existerar lönlös. detta Foucault syftar mot existerar snarare för att detta existerar omöjligt för att bli helt samt hållet fri ifrån maktnätverken.

kraft innefattar ständigt enstaka dimension från motstånd, samt likaså ett tillfälle mot förändring från maktnätverken samt sättet människor navigerar maktnätverken på.^[29]

Enligt Foucault existerar kroppen ej endast en lydigt samt passivt objekt liksom domineras från diskurser samt makttekniker. Kroppen utgör även en "frö" mot motstånd mot ledande diskurser samt makttekniker.

Kroppen existerar inte någonsin fullt lydig samt intryck kunna inte någonsin fullständigt minskas mot språkliga beskrivningar - detta finns ständigt enstaka diskrepans mellan vad likt existerar möjligt för att förklara tillsammans med mening samt vad såsom existerar möjligt för att uppleva.^[29]

Foucaults ögonkontakt vid den historiska konstrueringen från kroppen genom kraft äger influerat flera feminist- samt queerteoretiker.

i enlighet med Johanna Oksala besitter Foucaults effekt ovan genusforskningen varit sålunda massiv för att denne är kapabel betraktas liksom enstaka från "grundarna" mot queerteorin. Den elementär idén inom queerteori existerar för att detta ej finns några naturliga fundament likt ligger på baksidan identiteter såsom gay, lesbisk, heterosexuell, samt således vidare.

Istället betraktas dessa identiteter liksom kulturella konstruktioner vilket konstruerats genom normativa diskurser samt maktrelationer. Feminister besitter tillsammans med hjälp från Foucaults idéer studerat olika sätt såsom kvinnor formar sina kroppar – genom plastikkirurgi, dieter, ätstörningar, tillsammans mera. Foucaults historisering från sex besitter även påverkat feministiska teoretiker såsom Judith Butler, liksom antagit Foucaults idéer ifall relationen mellan subjekt, kraft samt sex på grund av för att ifrågasätta könade subjekt.

denna följer Foucault genom för att mena för att detta ej finns något "sant" kön på baksidan könsidentieten vilket skulle existera dess objektiva samt biologiska fundament. Butler menar dock för att angående än för att Foucault beskriver ett väsentlig historisering från sexualiteten, sträckar han ej detta mot den könade kroppen utan visar upp "naivt" kroppar samt njutningar likt en säte till motstånd mot inflytande.

Foucault äger även fått bedömning ifrån andra feminister, såsom Susan Bordo samt Kate Soper.^[29]

Johanna Oksala menar för att Foucault, genom för att hävda för att sex/sexualitet existerar konstruktioner, ej förnekar sexualitetens existens – vid identisk sätt liksom för att hävda för att "kvinnlighet" existerar enstaka konstruktion ej förnekar existensen från kvinnor.

Oksala menar för att målet tillsammans med kritiska teorier såsom Foucaults ej existerar för att frigöra kroppen samt sexualiteten ifrån förtryck utan snarare för att ifrågasätta samt förneka dem identiteter likt påtvingas såsom "naturliga" samt "essentiella", genom för att visa hur dessa identiteter existerar kulturella konstruktioner.^[29]

Subjekt

[redigera | redigera wikitext]

Foucault betraktade sitt huvudprojekt vilket för att undersöka hur människor genom historien gjorts mot "subjekt".^[30] Subjektivitet existerar till Foucault ej en status, utan enstaka erfarenhet - en aktivt varande.^[31] Foucault menar för att filosofer ofta betraktat "subjektet" såsom något självklart, naturligt samt objektivt.

Foucault däremot menar för att subjektet existerar enstaka konstruktion skapad från makt.^[30] Foucault talar angående "assujettissement", enstaka fransk begrepp vilket på grund av Foucault syftar mot enstaka process var makten skapar subjekt samtidigt vilket makten förtrycker människor genom normer. på grund av Foucault syftar "normer" mot standarder likt människor manas mot för att följa, likt samtidigt används till för att jämföra samt definiera personer.

liksom en modell vid "assujettissement" nämner Foucault "homosexuell", en historiskt betingat term vilket skapats från sexologin. Foucault skriver för att sodomi tidigare ägde betraktats såsom enstaka seriös dock något som är kortvarigt eller inte permanent sexuell avvikelse, medan homosexualitet beneath talet blev ett "art", "gestalt", en förflutet, ett tidig del av ett liv, ett typ från liv samt enstaka "livsform".

"Homosexuella" besitter från identisk inflytande liksom skapat denna subjektivitet diskriminerats mot, då homosexualitet betraktats likt enstaka avvikelse ifrån den "normala" sexualiteten. Foucault menar dock för att skapandet från subjektiviteter såsom homosexualitet ej endast medför negativa konsekvenser till dem berörda. Skapandet från detta homosexuella subjektet äger även gett upphov mot fenomen såsom gaybarer samt prideparader.^[32]

Foucault menar för att vetenskapliga diskurser spelat ett avgörande roll inom detta disciplinära maktsystemet, genom för att kategorisera samt kategorisera människor, övervaka deras beteende samt behandla dem då deras beteende ansetts abnormalt.

Vetenskaper såsom psykiatri, biologi, läkemedel, vetenskapen om resurserhandel och finans, psykoanalys, psykologi, sociologi, etnologi, pedagogik samt kriminologi besitter varenda kategoriserat beteenden vilket rationella, irrationella, normala, abnormala, mänskliga, omänskliga, o.s.v. Genom dessa vetenskapliga diskurser äger detta därmed skapats såväl subjektiviteter såsom normer,^[28] likt sedan internaliseras från människor liksom "sanningar" såsom dem använder till för att reglera sina beteenden inom avsikt för att närma sig detta vetenskaperna benämnt vilket "det normala".^[29] Foucault menar mot modell för att samhällets psykologiska övervakning samt dem psykologiska vetenskapliga diskurserna skapat enstaka typ från psykologicentrerad subjektivitet, vilket lett mot för att människor betraktat olycklighet liksom ett bristande inom sina psyken, snarare än enstaka bristande inom dennes levnadsmiljö/i samhället.

Detta besitter i enlighet med Foucault även varit en sätt till samhällets strukturer för att motstå bedömning - bedömning riktat mot samhället besitter vänts mot individen samt dennes psykologiska hälsa.^[25]

Övervikt vilket enstaka form eller gestalt från subjektivitet

[redigera | redigera wikitext]

Cressida J.

Heyes menar för att Foucaults modell angående homosexualitet såsom ett konstruktion på grund av flera är kapabel örtinfusion sig likt inaktuellt. Heyes menar för att en mer angeläget modell existerar "övervikt" vilket enstaka form eller gestalt från subjektivitet. Subjekt skapas vid numeriskt värde nivåer - genom biomakt samt genom disciplinär inflytande.

vad gäller biomakt menar Heyes för att fetma beneath talet betraktats vilket enstaka "korruption inom kroppspolitiken" samt enstaka "folkhälsokatastrof". Heyes skriver för att detta beneath talet finns ett anti-fetma-diskurs vilket möjliggjorts från grundlig populationsstatistik samt folhälsokampanjer. Dessa formulering på grund av biomakt förlitar sig dock vid disciplinär inflytande, mot modell inom form eller gestalt från för att hälso- samt sjukvården insamlar statistik ifall människor (vikt, längd, ålder, m.m.) såsom sedan används från biomakten.

Biomakten försöker minska populationens avvikelse ifrån viktnormen, medan den disciplinära makten försöker erhålla individen för att anlända närmre viktnormen. Biomakten samt den disciplinära makten tillsammans skapar därmed ett färsk typ från subjektivitet - övervikt, undervikt, normalvikt, samt således vidare. för att existera "överviktig" blir ej bara ett fråga angående vart personen ligger inom förhållande mot viktnormen, utan även enstaka signal till personens "oförmåga mot för att reglera sin kroppsvikt".

Detta blir fallet ej endast genom dem disciplinära institutionernas maktutövande (såsom hälso- samt sjukvården), utan även enstaka "bekännelsediskurs" var människor uppmanas för att "bekänna" saker såsom deras konsumtionsvanor, vikt, fettprocent, träningsvanor, o.s.v. Heyes menar för att en modernt yttrande från denna bekännelsediskurs är kapabel ses vid internetforum centrerade kring vikt samt viktnedgång.

Dessa forum inkluderar i enlighet med Heyes profiler var varenda individ bekänner sin "startvikt", nuvarande vikt samt målvikt. Ytterligare en modell Heyes nämner existerar videobloggar var personer "skapar ett biografi" centrerad kring deras viktnedgång. Likt andra former från subjektivitet innefattar denna typ från subjektivitet ej endast "dåliga" aspekter.

Heyes menar för att personer tillsammans med övervikt vilket identifierar sig tillsammans med denna typ från subjektivitet kunna må förbättrad, lära sig nya saker ( angående nutrition), samt lära sig nya förmågor. Samtidigt liksom dessa personer alltså förmå uppleva "fördelar" från denna subjektivitet, dras dem i enlighet med Heyes djupare in inom en disciplinärt maktsystem då dem omfamnar denna typ från subjektivitet.^[32]

Subjektivitet konstruerat från individen själv

[redigera | redigera wikitext]

Subjektivitet behöver dock ej artikel något liksom utomstående tvingas vid människor, utan förmå även etableras inom människors relation mot sig själva.^[31] Detta kunna bland annat ske då människor strävar efter för att "vara sig själva" alternativt "hitta sig själva", något Edward McGushin beskriver såsom något typiskt modernt.

inom denna strävan efter för att "vara sig själv" etableras jaget inom numeriskt värde nivåer: liksom sökare, samt liksom passivt objekt. detta "passiva objektet" består från detta "sanna jaget" likt detta "aktiva jaget" försöker hitta. dem antika kynikerna/cynikerna samt talsfilosofen Nietzsche menade för att "det sanna jaget" endast förmå upptäckas ifall man utsätts till stora risker samt utmaningar.

Stoikerna samt Descartes menade däremot för att "jaget" kunna upptäckas genom tyst samt isolerad introspektion. Ytterligare en modell existerar Sokrates, vilket menade för att självinsikt endast existerar möjlig genom provokativ dialog tillsammans andra, var debattörerna ifrågasätter varandras primär uppfattningar ifall sig själva samt världen.

Foucault däremot menar för att "subjektivitet" existerar ett process snarare än en varande. Foucault menar för att detta ej finns något sådant "kärnjag", utan för att "kärnjaget" existerar ett typ från subjektivitet liksom konstrueras inom dessa "självsökande" praktiker. Genom för att "söka efter sig själv" skapar personen enstaka relation mot sig egen, samt därmed skapas även ett form eller gestalt från subjektivitet.

i enlighet med Foucault existerar subjektets form eller gestalt dock mot massiv sektion redan formad (av makt) innan dessa "självsökande" praktiker påbörjats. Skolor, arbetsplatser, hushåll, myndigheter, underhållningsmedia samt sjukvården besitter samtliga, genom disciplinär kraft, bidragit mot för att skapa människor mot för att existera "lyckliga, hälsosamma samt produktiva samhällsmedborgare".^[33]

Frihet

[redigera | redigera wikitext]

Foucault menar för att kraft alltid utövas ovan "fria" individer.

Todd May definierar Foucaults frihetskoncept såsom "det oss är kapabel utföra från oss själva inom vår specifika historiska kontext". Foucaults frihetkoncept handlar således ej ifall för att bli "lämnad ifred" ifrån ett förtryckande auktoritet, utan snarare ifall enstaka förmåga mot för att behärska återskapa oss själva mot för att bli någonting annat, inom vår specifika historiska kontext.

enstaka förutsättning till detta existerar för att människor förstår sin situation, såsom hur dem påverkats samt påverkas från olika former från kraft. Todd May menar för att Foucaults verk liksom berör den disciplinära makten samt sexualitetens bakgrund beskriver numeriskt värde aspekter från hur auktoritet format människors sätt för att existera, tänka samt agera, dock för att detta ständigt finns aspekter från vår formation likt oss ej känner mot, vilket i enlighet med May fullfölja detta ständigt angeläget för att gå vidare utföra den typ från analyser likt Foucault gjort.^[25]

Foucault menar för att dem krafter vilket påverkat människor även existerar skiftande - människan äger ständigt enstaka kapacitet för att förändra dem faktorer vilket begränsar dennes frihet.^[25] Frihet existerar således till Foucault ej en status, utan ett erfarenhet - en sätt för att artikel inom relation mot sig egen, mot andra samt mot världen.^[34] i enlighet med Todd May innefattar Foucaults ögonkontakt vid frihet även för att konstruera historier såsom dem Foucault konstruerade ifall disciplinen samt sexualitetens saga - historier vilket undersöker samt beskriver dem krafter såsom besitter influerat människor mot för att bli detta dem existerar.

Utifrån den vetskap såsom människor kunna nå genom för att utföra sådana undersökningar kunna människor därefter att fatta beslut eller bestämma något vilka krafter dem anser acceptabla, samt vilka dem anser oacceptabla, samt jobba till för att förändra dessa. Frihet utgörs till Foucault även från en "experimenterande" tillsammans olika personliga "transformationer" på grund av för att titta vart dessa leder.

eftersom dessa experiment ej går för att granska fullständigt, förmå dem ibland leda till inom åter- alternativt nyskapandet från otolererbara krafter. detta existerar därför i enlighet med Todd May ständigt aktuellt för att producera den typ från historier likt Foucault gjort, samt för att utföra experimentella personliga transformationer.^[25]

Kritik (franska: "critique")

[redigera | redigera wikitext]

Foucault samtalar om även en alternativ mot den moderna subjektiviteten: bedömning (franska: "critique").

på grund av Foucault finns detta inga "bra" respektive "dåliga" typer från subjektivitet, då varenda existerar en utfall från makt.^[32] vid identisk sätt menar Foucault för att detta ej finns några "goda" respektive "dåliga" normer. samtliga normer samt institutioner existerar vid identisk gång möjliggörande såsom dem existerar förtryckande.

Därför, menar Foucault, för att detta ständigt existerar angeläget för att nyttja sig från detta han kallar på grund av "kritik".^[31] bedömning innefattar på grund av Foucault för att söka efter dem processer samt händelser likt lett mot vårt sätt för att existera - en ifrågasättande från vilka oss existerar samt hur detta "vi" besitter uppstått.

enstaka sådan väsentlig ontologi visar för att vårt "varande" inom själva verket existerar enstaka historiskt betingad, instabil samt föränderlig konstruktion. Foucault betonar för att eftersom vårt nuvarande varande ej existerar ett nödvändighet, existerar detta även möjligt för att förändra vårt varande.^[34] bedömning innefattar även för att undersöka hur samt då människor blir möjliggjorda samt då dem blir förtryckta från detta nuvarande sättet för att existera (som tar sig inom formulering inom samhällets normer samt institutioner), samt för att hitta sätt för att minska begränsningar, motstå normalisering samt förbättra nya samt speciell sätt för att anknyta mot sig egen samt andra.

Foucault menar för att detta existerar omöjligt för att vandra bortom/undgå makten, dock för att detta ständigt existerar möjligt för att styra dessa maktrelationer vid speciell sätt.^[31]

Epimeleia heautou, "omsorg från självet"

[redigera | redigera wikitext]

Som en alternativ mot detta moderna "sökandet" efter detta "sanna jaget",^[33] samt såsom ett sektion från "frihetens arbete",^[34] samtalar om Foucault den antika grekiska frasen "epimeleia heautou", "omsorg från självet".

Foucault menar för att självkännedom ej eftersträvades på grund av sin personlig skull bland antikens filosofer, utan istället strävades efter inom avsikt för att "ta grabb ifall sig själv". vård från självet består från detta Foucault kallar "konsten för att leva" alternativt "jagets teknologier".^[33] Syftet tillsammans dessa fanns till dem antika filosoferna för att bli enstaka mer moralisk människa.

Subjektet utgör inom detta kontext ej en "djupt jag", utan snarare en mer ytligt "jag", såsom genom skrivövningar, meditation samt monolog försöker producera enstaka moralisk karaktär (ethos).^[28] Foucault hittar modell vid detta bland stoikerna Marcus Aurelius samt Seneca den yngre, vilket båda nyttjade enstaka typ från självrannsakan var varenda dags agerande reflekterades ovan samt jämfördes tillsammans med deras personliga målsättningar samt värderingar.

Foucault kallar dessa aktiviteter till "granskning från samvetet", samt utgör ej en "sökande" efter en redan befinligt jag, utan istället ett strävan efter för att bli enstaka viss typ från individ. Ytterligare enstaka "jagteknologi" vilket Foucault nämner existerar "kontemplation från naturen", något såsom bland annat stoikern Seneca ägnade sig åt.

"Kontemplation från naturen" består från för att betrakta sig egen samt nuet ifrån kosmos perspektiv - för att betrakta nuet liksom en betalkort, litet samt passerande ögonblick inom en ändlöst stort kosmos.^[33]

Kunskap

[redigera | redigera wikitext]

Foucault beskrivs från Mary Beth Mader liksom ett epistemiologisk konstruktivist samt historisist.^[35] Foucault existerar väsentlig mot den västerländska filosofin såtillvida för att denne menar för att västerländska filosofer skapat "överförenklade" bilder från verkligheten samt påstått för att oss är kapabel nå trygg förståelse ifall världen.

De metod- och teoriböcker i historia som används i Sverige erkänner ofta Foucaults stora inflytande och uttrycker sin uppskattning över hans idérikedom och innovationsförmåga

en primär syfte inom flera från Foucaults verk existerar för att visa hur detta vilket traditionellt betraktats liksom helt, universellt samt sant inom själva verket existerar historiskt betingat. i enlighet med Foucault existerar mot samt tillsammans med idén ifall "absolut samt allomfattande kunskap" ett historiskt betingad koncept. Detta menar Foucult dock ej nödvändigtvis behöver betyda nihilism, utan snarare för att "vi ständigt börjar vid nytt" vilket gäller kunskap.^[30] Foucault existerar samtidigt väsentlig mot för att kunskapen samt filosofin inom modern tidsperiod saknar detta Foucault kallar till ett "spirituell" dimension.

tillsammans med "spirituell" syftar Foucault mot enstaka speciell typ från etiskt varande, samt dem processer vilket leder mot denna typ från varande. Foucault menar för att ett sådan form eller gestalt från spiritualitet plats enstaka naturlig sektion inom den antika grekiska filosofin, var förståelse betraktades liksom något vilket endast fanns tillgängligt på grund av dem liksom ägde genomgått ett sådan "spirituell"/etisk transformation.

Detta förändrades, menar Foucault, tillsammans med René Descartes, såsom inom "det kartesianska ögonblicket" kom fram mot för att självinsikt existerar något självklart (cogito, ergo sum, "jag tänker, alltså existerar jag"). ifrån denna "insikt" drog därefter Descartes slutsatser angående Gud, världen samt kunskapen. ifrån detta ögonblick samt vidare menar Foucault för att förståelse ej längre existerar associerat tillsammans en etiskt leverne - inom modern tidsperiod kunna vem vilket helst nå förståelse, sålunda länge denne existerar "förnuftig", utbildad, villig för att delta inom den vetenskapliga gemenskapen samt använder ett vetenskaplig teknik.

Foucault existerar alltså väsentlig mot denna moderna ögonkontakt vid kunskap.^[36]

Foucault beskriver numeriskt värde typer från "kunskap": "savoir" samt "connaissance", numeriskt värde franska begrepp likt båda är kapabel översättas mot "kunskap" dock såsom äger särskilda betydelser till Foucault. tillsammans "savoir" syftar Foucault mot enstaka process var subjekt skapas, samt dessa subjekt samtidigt blir objekt på grund av förståelse.

modell vid detta existerar psykiatri samt kriminologi - dessa vetenskaper utmärks från för att detta skapas subjekt (såsom "det rationella" subjektet, detta "levande" subjektet, detta "galna" subjektet, detta "laglydiga" subjektet, o.s.v.) samtidigt liksom dessa subjekt existerar objekt på grund av vetenskapernas studier samt därmed även vetenskapernas förståelse (connaissance).

Kunskapen angående dessa subjekt/objekt utgör "connaissance", medan "savoir" syftar mot processen var insikt samt subjekt/objekt skapas.^[35] enstaka besläktad begrepp existerar Foucaults begrepp "pouvoir/savoir", direktöversatt vilket "makt/kunskap". tillsammans med denna begrepp syftar Foucault mot den typ från insikt likt betraktas likt "sunt förnuft", dock vilket skapats samt bibehålls inom denna position (som "sunt förnuft") från auktoritet.

Termen "makt/kunskap" härstammar ifrån Jeremy Benthams koncept angående för att panoptikoner ej endast skulle fungera vilket fängelsen, utan även "laboratorier" på grund av experiment vars syften skulle existera för att förändra människors beteenden. "Makt/kunskap" syftar således mot maktformer var makten jämför individer, mäter skillnader, etablerar enstaka norm ifrån den inhämtade "kunskapen" samt sedan vid olika sätt påtvingar denna norm vid subjekten.

Detta blir inom synnerhet framgångsrikt då den etablerade normen institutionaliseras (med vilket Foucault syftar mot för att normen/"kunskapen" finns överallt, dock samtidigt saknar klar källa) samt internaliseras. då normen äger institutionaliserats samt internaliseras äger den effektivt blivit mot människors "sunda förnuft" - detta "uppenbara", detta "självklara" samt detta "naturliga".

Trots för att dessa normer/det sunda förnuftet framstår likt något vilket existerar "givet" samt "saknar källa", menar Foucault för att detta sunda förnuftet (makt/kunskap) även påverkar den explicita kunskapen (vetenskaplig kunskap).^[37] Ellen K. Feder menar för att en modell vid detta existerar antagandet "att världen består från kvinnor samt män". Feder menar för att denna begrepp inom vida kretsar betraktats/betraktas likt "sunt förnuft", en sunt förnuft likt inom sin tur påverkat vetenskaper såsom psykiatri.

en modell vid detta liksom Feder nämner existerar diagnosen könsidentitetsstörning, såsom beneath talet användes bland annat på grund av unge likt ägde "avvikande könsbeteendemönster", d.v.s. klädde sig inom "fel" plagg, lekte tillsammans med "fel" leksaker, samt således vidare. "Behandlingen" bestod då bland annat från för att föräldrarna fick inom övning för att tillsammans med olika medel uppmuntra sitt små människor mot för att bete sig vid en sätt liksom plats inom enlighet tillsammans könsnormerna.^[37]

Antihumanism

[redigera | redigera wikitext]

Foucault skriver inom Les mots et fransk artikel choses ("Tingens ordning") för att "människan" existerar dömd mot för att försvinna.

i enlighet med bekräftelse Paden syftar "människan" inom detta avseende mot den filosofiska humanismen. Paden menar för att Foucaults samlade verk kunna läsas såsom ett direkt bedömning mot humanismen, samt för att Foucault därmed existerar enstaka "antihumanist". Paden beskriver bland annat hur Foucault, tillsammans inspiration ifrån Friedrich Nietzsches verk Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift ("Till moralens genealogi"), försökte förklara "subjektet" samt "kunskapens" genealogi.

tillsammans med "genealogi" syftade Foucault mot enstaka teknik till för att spåra nuet samt nuvarande sociala praktikers saga. Foucault kritiserade bland annat den humanistiska idén angående för att detta finns ett bestående mänsklig natur samt för att insikt kunna grundas inom enstaka sådan mänsklig natur. i enlighet med Foucault existerar såväl den mänskliga naturen, förnuftet samt kunskapen sociala konstruktioner likt formats från sina respektive historier, historier likt Foucault genom sina genealogier försöker redogöra för.^[38]

Bibliografi inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• - Maladie mentale et personnalité
• - Histoire dem la folie à l'âge classique (Vansinnets saga beneath den klassiska epoken, översättning: Carl G.

  Liungman, Aldus/Bonnier, )

• - Naissance dem la clinique (engelsk översättning: The Birth of the Clinic)
• - Raymond Roussel
• - Les mots et fransk artikel choses (engelsk översättning The beställning of Things, )
• - Nietzsche, Freud, Marx: cahiers ni Royaumont
• - L'archéologie ni savoir (Vetandets arkeologi, översättning C.

  G. Bjurström, förord från Bengt Olle Bengtsson, Cavefors, fräsch uppl. aktualiserad samt genomgången från Sven-Erik Torhell, samling förlag, )

• - "Qu'est-ce qu'un auteur?" Ingår i: Bulletin dem la Societé Française dem philosophie, t. LXIV, s. (På svenska inom Diskursernas kamp, Symposion, , s. , översättning Jan Stolpe)
• - L'ordre ni discours (Diskursens ordning: installationsföreläsning nära Collège dem France den 2 månad , översättning Mats Rosengren, Symposion, )
• - Nietzsche, la généalogie, l'histoire, inom Foucault, M.

  (ed.): Hommage à jean Hyppolite (på svenska inom Diskursernas kamp, Symposion , s. , översättning Lars Bjurman)

• - Ceci n'est pas une pipe (på svenska inom Diskursernas kamp, Symposion , s. , översättning Lars Bjurman)
• - Moi, Pierre Rivière ayant égorgé ma mère, ma soeur et mon frère , M. Foucault, (ed.) (engelsk översättning I, Pierre Rivière, having slaughtered my mother, my sister and my brother , University of Nebraska Press, )
• - Surveiller et Punir (Övervakning samt straff: fängelsets födelse, översättning: C.

  G. Bjurström, introduktion från Sune Suneson, samling förlag, )

• - Il faut défendre la société ("Samhället måste försvaras": Collège dem France , översättning Karl Lydén, Tankekraft, )
• - Histoire dem la sexualité I-III (Sexualitetens historia I-III, översättning Britta Gröndahl, Gidlund, )
• - "Les machines à guérir (aux origines dem l'hôpital moderne)", inom Fouacault, M.

  (ed.) La politique dem la santé au XVIIIe

• - Sécurité, territoire, population (Säkerhet, territorium, befolkning: Collège dem France , översättning Kim West, Tankekraft, )
• - "Les lumières, la révolution et la possibilté ni progrès" (föreläsning hållen vid Collège dem France ) ("Upplysningen, revolutionen samt framstegets möjlighet" inom Heidegren (red.) Vad existerar upplysning?, Symposion, , även inom Diskursernas kamp, Symposion, )

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Best, Shaun () (på engelska). A beginner's guide to social theory.

  London: SAGE. ISBN &#;

• Dinshaw, Carolyn () (på engelska). Getting medieval: sexualities and communities, pre- and postmodern. Series Q. Durham, NC: Duke University Press. ISBN &#;
• Eribon, Didier (). Michel Foucault: (). Moderna franska tänkare, ; 9 Symposion bokhus, Stockholm: B.

  Östlings bokförlag Symposion. ISBN &#;

• Fader, E. K. () Power/knowledge. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts (s. ). Acumen Publishing Ltd., ISBN
• Halperin, David M. () (på engelska). Saint Foucault: towards a gay hagiography. New York: Oxford University Press. ISBN