lawmoai.pages.dev






Vad är stärkelse i växter

Stärkelse

Stärkelse, (C6H10O5), existerar enstaka polysackarid[1][2] likt existerar den vanligaste kolhydraten inom födan. detta finns bland annat inom rotfrukt, bakverk, pasta samt ris.

Det är en polysackarid som består av långa kedjor av glukosmolekyler

Stärkelse består från molekylkedjor från glukos liksom är kapabel existera raka (amylos) alternativt grenade (amylopektin). då vädret existerar gynnsamt producerar växterna mer energi än vad dem förbrukar; överskottet lagras då inom form eller gestalt från stärkelse. Stärkelse är kapabel brytas ned mot glukosenheter igen tillsammans med hjälp från enzymet amylas.

Mellanprodukten inom den reaktionen existerar maltos.

Glukosresterna existerar (liksom inom maltos) bundna tillsammans med sålunda kallad α-bindning, mot skillnad ifrån cellulosa (och cellobios) liksom äger β-bindning. Detta utför för att polymerkedjorna inom cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga samt såsom nystan. Människan kunna ej avbryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar.

Betande vilt (kor, hästar etc) är kapabel ej heller avbryta ner cellulosa, dock dem bakterier såsom lever inom deras matsmältningssystem tillverkar olika former från cellulaser såsom hydrolyserar β-bindningarna inom cellulosan.


  • vad existerar stärkelse inom växter

    • Reaktionen går relativt långsamt samt detta existerar enstaka från anledningarna mot för att idisslande äger flera avdelningar inom sina magar.

    Stärkelse från olika ursprung förmå äga olika attribut vid bas från olika stora stärkelsemolekyler, dock från principiellt identisk struktur.

    Stärkelse, (C 6 H 10 O 5) n, är en polysackarid [1] [2] som är den vanligaste kolhydraten i födan

    Förekomst från stärkelse är kapabel påvisas tillsammans med jodprovet.

    För användning inom matlagning används inom stort sett ren pulverformig stärkelse inom struktur från exempelvis potatismjöl, majsstärkelse alternativt arrowrot, samt fyller år ofta rollen från förtjockningsmedel. Den främsta användningen existerar dock specialiserad, till tillverkning från lim samt etanol, såsom fyllnadsmedel inom medicin, liksom tillskott inom tryckfärger samt vilket bindemedel nära tillverkning från blad samt textiler.

    inom moderna engångsförpackningar används ofta stärkelse till för att öka naturens förmåga för att avbryta ned dem.[3]

    Stärkelse hör mot gruppen "snabba kolhydrater", dem bryts snabbt ner från kroppen samt kunna ge ett massiv höjning från blodsockernivån.[4]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Stärkelsekorn inom struktur från mjöl besitter hittats vid mortelverktyg inom Europa ifrån 30&#; tid sedan[5] samt även vid slipstenar ifrån grottor inom Mozambique ifrån &#; tid sedan.

    [6] Man äger även funnit stärkelsegranuler inom tänderna hos människor liksom levde beneath stenåldern.[7]

    Egyptierna använde lim gjort från stärkelse ifrån vete till för att fästa ihop bitar från papyrus tillsammans varandra.[8] Romarna använde detta inom kosmetiska salvor, till för att pudra sitt kalufs samt till för att utföra grövre såser, medan perserna samt indierna använde detta till för att utföra olika maträtter.

    Utvinningen från stärkelse beskrevs inledningsvis inom The Natural History runt [9] Risstärkelse besitter använts på grund av för att ytbehandla text från araberna sedan

    Lagring från energi hos plantor

    [redigera | redigera wikitext]

    Tillsammans tillsammans med cellulosa existerar stärkelse den maximalt förekommande kolhydraten inom naturen.

    inom dem flesta gröna plantor lagras energi inom form eller gestalt från stärkelse[10]&#; såsom bildas inom olika plastider, liksom bland annat kloroplasterna, beneath dagen genom fotosyntesen ifall borttransporten från kolhydrat ej håller jämna steg tillsammans syntesen.[11] Den försvinner ifrån plastiderna beneath natten efter för att den omvandlats mot andra kolhydrater såsom förts försvunnen ifrån dem gröna växtdelarna.

    detta bildas samt lagras även liksom upplagsnäring inom mot modell frön, jordstammar samt den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller var stärkelsemolekylerna ligger tätt packade inom granuler.[10][11]

    Under fotosyntesen bildas glukos inom kloroplasterna genom för att förena vätska samt koldioxid tillsammans med hjälp från solenergi.[12] Glukosen används till för att generera den kemiska energin liksom behövs till generell metabolism, på grund av för att producera mot modell nukleinsyror, lipider samt proteiner tillsammans tillsammans strukturella polysackarider vilket cellulosa[13].

    Glukosen vilket skapats lagras sedan likt stärkelse inom bladen.

    Stärkelse är en polysackarid uppbyggd av glukosenheter och består av två komponenter, amylos och amylopektin

    Hur växterna lagrar stärkelsen varierar. rotfrukt lagrar sin stärkelse inom rotknölarna medan vete lagrar den inom sina frön.[12]

    Biosyntes

    [redigera | redigera wikitext]

    Biosyntesen från stärkelse sker endast inom växtceller eftersom enzymerna på grund av stärkelsesyntesen ej finns inom djurceller.

    Denna process sker inom kloroplasten inom växtcellerna.[14] Den kräver koordinerade aktiviteter hos flera enzymer, vilket ADP-glukos pyrophosphorylas (AGPase), stärkelse syntas (SS), stärkelseförgrenande enzym (SBE) samt stärkelseavgrenande enzym (DBE).[15]

    Första steget inom biosyntesen från stärkelse existerar syntesen från ADP-glukos. Denna agerar vilket enstaka föregångare mot samtliga glukosenheter såsom finns inom stärkelse.

    När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar, överskottet lagras då i form av stärkelse

    Syntesen från ADP-glukos existerar kopplad mot Calvincykeln inom fotosyntesen.[16] AGPase fungerar såsom ett katalysator på grund av för att omvandla glukosfosfaten liksom bildas beneath calvincykeln mot glukosfosfat [15]. Glukosfosfat samt ATP omvandlas sedan mot ADP-glukos från glukosfosfat adenylyl transferas då pyrofosfat frigörs.

    Hydrolysen från pyrofosfat mot fosfatgrupper utför för att detta steg bara kunna vandra inom enstaka riktning.

    Syntesen från ADP-glukos anses artikel detta hastighetsbegränsande steget hos stärkelsebiosyntesen. då ADP-glukos äger producerats använder stärkelsesyntasenzymet detta likt ett föregångare samt överför glukosresterna mot amylos- alternativt amulopektinkedjan.

    Stärkelsesyntasenzymet kunna bara tillsätta glukos mot den icke-reducerande änden från enstaka redan befintlig glukoskedja, vilket skapar alfa glykosbindningar samt förlänger kedjan.

    Det sista steget från stärkelsesyntesen inkluderar införandet från grenar till för att forma amylopektin. Denna process utförs från en stärkelseförgrenande enzym likt liknar detta glykogenförgrenande enzymet hos varelse.

    detta stärkelseförgrenade enzymet äger numeriskt värde aktiviteter: Alfa glukosidas handling likt bryter den terminala alfa glykos bindningen inom amyloskedjan samt frigör enstaka fri glukosrest, samt alfa glukosid handling, såsom fäster den frigjorda glukosmolekylen mot enstaka icke-reducerande glukosylrest genom för att forma enstaka alfa glykosidbindning.[14]

    Nedbrytning

    [redigera | redigera wikitext]

    Stärkelse syntetiseras inom växternas växtdel beneath dagen samt lagras likt granuler liksom används mot energi beneath natten då detta bryts ner mot mestadels glukos samt maltos, likt transporteras ifrån kloroplasten mot cytosolen.[16]

    Nedbrytningen från stärkelse inleds tillsammans med för att tillsätta fosfatgrupper mot individuella glukosylrester nära C6- samt C3-positionerna, vilket stör strukturen från glukaner inom granulen.

    numeriskt värde enzymer, glukan dricksvatten dikinas (GWD) samt fosfoglukan vätska dikinas (PWD) katalyserar tillsatsen från fosfatgrupper. Enzymer liksom fosfogulkanfosfataser (SEX4/LSF2), beta-amylaser (BAM1/BAM3), avgrenade enzymer (DBE;ISA3/LDA), alfa amylas (AMY3), afla-glukanfosforykas samt oproportionerligt enzym 1 (D-enzym 1) existerar involverade inom hydrolysen liksom efterföljer från dem modifierade glukan- samt fosfoglukankedjorna.

    Glukosen samt maltosen liksom producerats transporteras ifrån kloroplasten mot cytosolen genom specifika transportörer vilket glukostransportören (pGIcT) samt maltostransportören (MEX1). Vilken mekanism liksom används på grund av för att transportera glukosfosfat existerar ännu okänt. inom cytosolen kunna maltosen samt glukosen omvandlas mot substrat på grund av sackaros syntes, glykolys, alternativt den oxidativa pentos fosfat vägen.

    Olika enzymer, liksom disproportionerande enzym 2 (D-enzym 2), alfa-glukan-fosforylas, hexokinas samt fosfoglukomutas, existerar inblandade inom dessa omvandlingar. [17]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ - ifrån Nationalencyklopedin vid nätet - - läst datum: 7 april
    2. ^”Stärkelse - ”. .

      ?productGroupId4= Läst 7 september &#;

    3. ^Nationalencyklopedin multimedia plus, (uppslagsord stärkelse)
    4. ^”Stärkelse - Den vanligaste kolhydraten”. Arla. Läst 8 september &#;
    5. ^”Thirty thousand-year-old bevis of plant food processing”. Pudmed huvud. 10 november Läst 3 juni &#;
    6. ^”Porridge was eaten , years ago”.

      the telegraph.

      Stärkelse är en polysackarid (sockerart) bestående av långa molekylkedjor glukos (läs mer > Sockerarter, sackarider)

      18 månad Läst 3 juni &#;

    7. ^Humphrey, Louise T.; dem Groote, Isabelle; Morales, Jacob; Barton, Nick; Collcutt, Simon; Bronk Ramsey, Christopher (). ”Earliest bevis for caries and exploitation of starchy plant foods in Pleistocene hunter-gatherers from Morocco” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences (3): sid.&#;– doi/pnas ISSN PMID PMC: PMC Läst 3 juni &#;
    8. ^Schwartz, Deborah ().

      James BeMiller, Roy Whistler. red (på engelska). Chapter 1 - History and Future of Starch. Food Science and Technology. Academic Press. sid.&#;1– ISBN Läst 3 juni &#;

    9. ^Pliny the elder (arkiverad vid wayback machine). The natural history, lärobok XIII.

      Stärkelse som används i livsmedel utvinns främst ur potatis, vete, tapioka, majs och ris, där det finns särskilt rikligt

      sid.&#;Kapitel 17&#;

    10. ^ [ab] ”stärkelse”. Skogen. Läst 5 juni &#;
    11. ^ [ab] ”stärkelse - Uppslagsverk - ”. . %C3%A5ng/st%C3%A4rkelse. Läst 5 juni &#;
    12. ^ [ab] ”fotosyntesen”. .

      %7B%7B%cal_link%20%7D%7D. Läst 5 juni &#;

    13. ^Dauvillée, David; Deschamps, Philippe; Ral, Jean-Philippe; Plancke, Charlotte; Putaux, Jean-Luc; Devassine, Jimi (). ”Genetic dissection of floridean starch synthesis in the cytosol of the model dinoflagellate Crypthecodinium cohnii”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (50): sid.&#;– doi/pnas ISSN PMID PMC: Läst 5 juni &#;
    14. ^ [ab] ”Starch | Structure, Properties, Biosynthesis & Metabolism” (på amerikansk engelska).

      Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin)

      14 april Läst 5 juni &#;

    15. ^ [ab] Qu, Jianzhou; Xu, Shutu; Zhang, Zhengquan; Chen, Guangzhou; Zhong, Yuyue; Liu, Linsan (). ”Evolutionary, structural and expression analysis of core genes involved in starch synthesis” (på engelska). Scientific Reports 8 (1): sid.&#; doi/sy. ISSN Läst 5 juni &#;
    16. ^Smirnova, Julia ().

      Yasunori Nakamura. red (på engelska). Starch Degradation. Springer Japan. sid.&#;– doi/_7. ISBN Läst 5 juni &#;

    17. ^” - Starch and sucrose degradation | Plants in Action”. . Läst 5 juni &#;