Var finns kol i naturen
De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränningKolcykeln
Kolcykeln, kolets kretslopp, existerar en biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären samt atmosfären. Kolcykeln delas upp inom den snabba samt den långsamma kolcykeln. inom den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären samt hydrosfären.
inom den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln samt geosfären (litosfären alternativt berggrunden). Omloppstiderna inom den snabba kolcykeln existerar ifrån , alternativt år.[1] inom den långsamma kolcykeln existerar omloppstiderna miljontals tid. internationellt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år.[2] detta existerar cirka 80 gånger mer än detta naturliga tillflödet ifrån vulkaner, liksom ungefär balanseras från den naturliga inlagringen inom berggrunden genom tektonisk nedtransport från kolrika havssediment.[3] Hastigheten till naturlig inlagring inom berggrund bestäms från hastigheten till kemisk vittring från berggrunden, vilket frigör katjoner såsom kalium (K[+]) samt natrium (Na[+]) vilka når laddningsbalans tillsammans bikarbonat (HCO3[-]).
bikarbonat transporteras inom floder mot oceanen.
I jordens atmosfär finns kol främst i form av koldioxid (CO 2) som, trots att det bara utgör cirka 0, procent ( ppm januari ) av atmosfären, [4] har en stor betydelse för livet på jordenvar reagerar bikarbonat tillsammans med kalcium (Ca[2+]) samt fälls ut såsom kalksten (CaCO3) vid havsbotten.[3]Fossila drivmedel lagrades in inom berggrunden på grund av mellan 50 samt miljoner kalenderår sedan.[1].
Atmosfären
[redigera | redigera wikitext]I jordens atmosfär finns kol främst inom struktur från koldioxid (CO2) såsom, trots för att detta bara utgör cirka 0, andel ( ppm januari ) från atmosfären,[4] äger ett massiv innebörd på grund av existensen vid jorden.
Kol finns även inom andra sålunda kallade växthusgaser, vilket metan samt klorfluorkarboner, vilket driver den globala uppvärmningen.
I atmosfären finns omkring miljarder ton kol.
Det kallas kolinlagringGenom förbränning från fossila drivmedel samt cementproduktion överförs årligen cirka 7,8 miljarder ton kol ifrån geosfären mot atmosfären. 1,1 miljarder ton tillförs årligen atmosfären vid bas från den ändrade markanvändningen. ifrån atmosfären transporteras efter avdrag 2,3 miljarder ton mot hydrosfären (av en totalt utbyte vid 80 miljarder ton) samt slutlig 2,7 miljarder ton mot biosfären (av en utbyte vid drygt miljarder ton}.
Sammanfattningsvis ökar kvantiteten kol inom atmosfären tillsammans cirka 4 miljarder ton per år.[2]
Kol lämnar atmosfären genom:
- Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas mot kolhydrater samt syre.
- Vid ytvattnet nära polerna var detta svala vattnet förmå åtgärda upp koldioxiden.
- Erosion från sedimentära bergarter likt kalksten, marmor samt kalk. Kol finns även i andra så kallade växthusgaser, som metan och klorfluorkarboner, som driver den globala uppvärmningen
Koldioxid löst inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förbrukas då kalciumkarbonat omvandlas mot lermineral.
Kol återförs mot atmosfären genom:
- djur samt människors andning, enstaka exoterm reaktion var glukos samt andra organiska molekyler bryts ned mot koldioxid samt vatten.
- att bakterier samt svampar inom närvaro från syre bryter ned kolet inom döda varelse samt växter samt omvandlar detta mot koldioxid (till metan ifall inget syre finns).
- förbränning från organiska ämne såsom kol, petroleum samt naturgas då kolet oxideras mot koldioxid.
- att detta varma ytvattnet inom oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
- vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid samt svaveldioxid släpps ut inom atmosfären.
Biosfären
[redigera | redigera wikitext]Liksom kol agerar enstaka huvud roll inom biosfären till såväl cellernas struktur, biokemi samt näringsupptagning besitter existensen enstaka många energisk roll inom kolcykeln.
I växterna finns omkring – miljarder ton kol.[2]
- Autotrofer producerar organiskt ämne genom sin fotosyntes då koldioxid hämtas ifrån atmosfären samt ombildas mot kol.
- Inom biosfären förmå kol transporteras via heterotrofer vilket konsumerar autotrofer samt andra heterotrofer, förutom människan även bakterier samt svampar.
- Det mesta kolet lämnar biosfären genom aerobisk andning likt frigör koldioxid mot atmosfären alternativt hydrosfären.
nära anaerobiska processer frigörs istället metan (så kallad flatulens).
- Kol kunna även lämna biosfären då dött organiskt ämne (som torv) blir ett sektion från geosfären.
- Kunskapen angående kolets kretslopp inom djuphaven existerar ännu bristfällig.
dem viktigaste autotroferna existerar träden vid nation samt fytoplankton inom havet.
Oceanerna
[redigera | redigera wikitext]I oceanerna agerar oorganiskt kol (kolföreningar utan kol-kol- alternativt kol-väte-bindningar) enstaka nödvändig roll på grund av kolets kretslopp samt på grund av regleringen från pH-nivåerna.
Kol transporteras ifrån haven mot atmosfären inom struktur från koldioxid samt då koldioxid transporteras ifrån atmosfären mot haven bildas kolsyra (CO2 + H2O ⇌ H2CO3). Balansen inom pH-halten uppnås genom enstaka motsatt reaktion då vätejoner samt bikarbonat frigörs (H2CO3⇌ H+ + HCO3).
inom hydrosfären finns omkring 40 miljarder ton kol varav nästan allt inom djuphaven.
Amazonas regnskog
[redigera | redigera wikitext]Även stora regnskogar, likt den inom Amazonas, existerar viktiga till den globala kolcykeln.
Kol rör sig via koldioxid, levande organismer, kalksten, organiska sediment och oljaVäxterna binder atmosfäriskt kol inom form eller gestalt från koldioxid genom sin fotosyntes. då växterna dör blir dem mot föda till nedbrytare (främst bakterier samt svampar inom marken) likt konsumerar detta kol vilket växterna bundit samt återför detta mot atmosfären vilket koldioxid. vid några års sikt tillför alternativt ta med därför ej regnskogarna koldioxid mot atmosfären.
detta finns dock studier vilket antyder för att regnskogar, kanske liksom en utfall från globala klimatförändringar, existerar sänkor till koldioxid.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”Overview of the Global Carbon Cycle”.
IPCC. 1 november Läst 26 månad
- ^ [abc] ”IPCC Carbon and Other Biogeochemical Cycles”. IPCC. Om vi tittar på koldioxid som utgångspunkt så kan det användas av bland annat växter för att skapa organiska molekyler via fotosyntes
månad Läst 1 april
Tabell samt figur - ^ [ab] ”Att fatta en genomtänkt beslut angående klimatkompensation”. Bolincentret på grund av klimatforskning. November !/menu/standard/file/ Läst 29 mars
- ^”Global Monthly Mean CO2”. national oceanic and atmospheric administration Earth struktur Research Laboratories.
7 april Läst 7 april
- ^Lewis, Simon L.; Lopez-Gonzalez, Gabriela; Sonké, Bonaventure; Affum-Baffoe, Kofi; Baker, Timothy R.; Ojo, Lucas O.; Phillips, Oliver L.; Reitsma, Jan M.; vit, Lee; Comiskey, James A.; K, Marie-Noël Djuikouo; Ewango, Corneille E. N.; Feldpausch, Ted R.; Hamilton, Alan C.; Gloor, Manuel; Hart, Terese; Hladik, Annette; Lloyd, Jon; Lovett, Jon C.; Makana, Jean-Remy; Malhi, Yadvinder; Mbago, Frank M.; Ndangalasi, Henry J.; Peacock, Julie; Peh, Kelvin S.-H.; Sheil, Douglas; Sunderland, Terry; Swaine, Michael D.; Taplin, James; Taylor, David; Thomas, Sean C.; Votere, Raymond; Wöll, Hannsjörg (19 February ). ”Increasing carbon storage in intact African tropical forests”. Nature (): sid.– doi/nature