Vad var spanska sjukan för virus
Spanska sjukan inom Sverige
Spanska sjukan inom Sverige
Spanska sjukan fanns enstaka influensapandemi vilket slog hårt mot stora delar från världen, däribland land.
beneath den mer aggressiva influensavågen, ifrån den 1 juli mot den 30 juni , dog ungefär 0,6&#;% från Sveriges 5,8 miljoner invånare. detta totala antalet dödsoffer vid bas från sjukdomen inom landet plats sannolikt drygt 38&#;[1] Sjukdomen kom mot land ifrån flera något som ligger nära eller är i närheten länder liksom en utfall från den pågående globala smittspridningen.
Trots spanska sjukans förödande effekter vid detta svenska samhället, liksom förmå föra tankarna mot såväl digerdöden liksom den justinianska pesten, äger den ej kommit för att ta enstaka massiv ställe inom historieskrivningen inom Sverige.[2]
Epidemins spridning
[redigera | redigera wikitext]Den 5 juli meddelade svenska tidningar för att epidemin såsom fått benämningen spanska sjukan ägde nått södra land.
detta noterades för att detta redan ägde anlänt en antal sjuka ifrån Tyskland, var epidemin plats utbredd ovan bota landet. Den 6 juli kom nya data ifall ytterligare spridningsvägar, denna gång ägde sjukan förts mot götet tillsammans detta engelska ångfartyget Thorsten. detta inledande stora utbrottet skedde inom Hyllinge inom Skåne, nära ett stenkolsgruva ägd från Höganäs-Billesholms AB, tillsammans med en femtiotal insjuknade.[3]
Det tog endast en par veckor till influensan för att sprida sig ovan all land tillsammans med sjukdomsfall rapporterade ifrån Arvika, Luleå samt Boden den 9 juli.
Utöver detta fick sjukdomen fäste inom huvudstaden den 20 juli var den tydligaste effekten märktes hos Svea artilleriregemente, Svea livgarde, Göta livgarde samt flottan tillsammans en stort antal sjukdomsfall.[4]
Epidemiberedskapen
[redigera | redigera wikitext]Det omfattande ansvaret gällande hälso- samt medicinsk vård inom landet nedsänkt hos Medicinalstyrelsen.
Första världskriget hade just avslutats och under pandemin skördades ännu fler livStyrelsens viktigaste arbetsuppgift fanns för att förhindra ytterligare spridning från smittsamma sjukdomar, vilket bland annat sköttes via övervakning samt inspektion från inkommande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån epidemismittade städer. Utöver detta fanns detta även obligatoriskt till varenda läns förste provinsialläkare för att lämna halvmånadsrapporter på grund av för att behärska kartlägga epidemiers spridning samt förekomst.
detta lokala ansvaret nedsänkt hos hälsovårdsnämnder inom städer samt kommunalnämnder vid ruralt område. Dessa nämnder skulle övervaka epidemisjukvården samt titta mot för att dess kapacitet motsvarade nödvändigheten, samt underrätta respektive landshövding nära svårare eruption då onödiga folksamlingar skulle undvikas.[5] inom den svenska epidemistadgan ålades städer samt landskommuner för att utveckla epidemisjukhusen samt isoleringslokalerna.
Utvecklingen gick dock trögt samt trots ett små uppryckning beneath koleraepidemin , inleddes ej någon större bidrag förrän fanns detta dryga 6&#; platser vid epidemisjukhus runtom inom landet − en otillräckligt antal på grund av för att behandla ett pandemi tillsammans med därför massiv omfattning likt spanska sjukan. Utöver detta omfattades ej influensa från den epidemilagstiftning vilket fanns beneath samt , vilket gjorde detta svårt till patienter vilket led från spanska sjukan för att ta sektion från den beredskap likt redan fanns uppbyggd.[6] beneath epidemin märktes en stort behov från sjuksköterskor samt distriktssjuksköterskor.
tid fanns detta cirka 2&#; sjuksköterskor inom svensk medicinsk vård, varav 1&#; fanns offentligt anställda samt privata.[7] Antalet distriktssjuksköterskor kalenderår plats mindre än samt ökade inom samband tillsammans med sjukvårdsreformen tid var begreppet distriktssjuksköterska definierades samt ett statlig utbildningsinstitution inrättades.
Under den mer aggressiva influensavågen, från den 1 juli till den 30 juni , avled ungefär 0,6 % av Sveriges 5,8 miljoner invånarenödvändigheten uppskattades artikel tre gånger sålunda stort vilket antalet tillgängliga distriktssjuksköterskor, enstaka följd från för att distriktsvård plats just den typ från medicinsk vård vilket plats maximalt efterfrågad beneath epidemins eruption [8] ett nyckelperson inom grundandet från den statliga distriktssköterskeskolan samt den formella etableringen från yrket plats Kerstin Nordendahl, föreståndarinna samt sjuksköterskeinspektris till utbildningen.[9]
Spanska sjukan vid regementen
[redigera | redigera wikitext]Sverige fanns en neutralt nation inom detta inledande världskriget, dock runt &#; unga män plats ändå inkallade samt inhystes inom hastigt uppförda militärkaserner.
dem kom för att bli både bland dem tidigast samt hårdast drabbade då Spanska sjukan skördade offer ifrån varenda kategorier, värst utsatta fanns dem likt inkallats mot repetitionsövning hösten [10][11]
Västmanlands regemente
[redigera | redigera wikitext]Västmanlands regemente fanns en från dem vilket drabbades hårdast från spanska sjukan tillsammans 88 dödsoffer beneath enstaka tidsperiod.
Den höga siffran berodde vid för att dem drabbade lades in vid öppna avdelningar, var dem sedan spred sjukdomen vidare mot sina medpatienter.[10]
Gotlands infanteriregemente
[redigera | redigera wikitext]På Gotlands infanteriregemente insjuknade personer, varav 4 dog. detta jämförelsevis låga dödstalet förmå förklaras från för att man utökade den sålunda kallade luftkuben (den öppna ytan) tillsammans med 15 kubikmeter samt tillsammans en maximalt antal vid 14 man per sovsal.
Utöver detta införde man en minimiavstånd vid 1 meter mellan sängar samt permissionsförbud mot dem socknar liksom plats värst drabbade.[10]
Dalregementet
[redigera | redigera wikitext]På Dalregementet dog endast numeriskt värde personer från dem insjuknade. Denna låga dödssiffra berodde vid för att dem smittade skickades bostad på grund av för att undvika spridning från epidemin vid regementet.
Dess ursprung är okäntUtöver detta isolerades dem sjuka ifrån resten från regementet, vilket ytterligare bidrog mot för att minska antalet dödsfall.[10]
Östersunds garnison
[redigera | redigera wikitext]Till Östersund kom sjukdomen inom slutet från juli Östersund ägde nära den tiden numeriskt värde regementen samt enstaka flygflottilj. vid Norrlands artilleriregemente (A&#;4) plats den inledande vilket dog Per Näs, 23 kalenderår.
26 andra soldater vid A&#;4 dog senare. vid Jämtlands fältjägarregemente dog totalt tre personer. [12]
Statistik
[redigera | redigera wikitext]Epidemins spridning samt sjuklighet plats relativt väldokumenterad beneath år då den skadade inom landet. Statistiken äger dock varierande trovärdighet, då detta fanns enstaka rad komplikationer likt ledde mot tvivelaktiga samt diffusa effekt.
Bland annat rubricerades ofta spanska sjukan likt vanlig influensa samt blev därmed ej inräknad inom den officiella statistiken. i enlighet med Medicinalstyrelsen plats detta totalt &#; fall från influensa år −[13]
Antalet dödsfall inom spanska sjukan −, i enlighet med Statistiska centralbyrån samt Medicinalstyrelsen:[14]
| År | Medicinalstyrelsen | SCB |
| (Bevisliga) (Bevisliga + sannolika): | ||
| (Bevisliga) (Bevisliga + sannolika) | ||
| Totalt&#;: | (Bevisliga) (Bevisliga + sannolika): |
Den allmänna debatten
[redigera | redigera wikitext]Debatten inom läkarkåren
[redigera | redigera wikitext]Spanska sjukan fanns en omdiskuterat tema inom svensk politik samt detta fanns enstaka rad uppfattningar angående hur epidemin skulle hindras.
Viruset kom från USA med soldater som skickades till Europa för att strida i första världskrigetett från dem starkaste rösterna nära epidemins eruption fanns Svenska Läkaresällskapet. Sällskapet fanns ett respekterad sammanslutning medicinsk expert tillsammans ovan &#;års kunskap samt deras uttalanden publicerades snabbt från pressen. ett från nyckelpersonerna inom sällskapet fanns Arnold Josefson, överläkare nära provisoriska sjukhuset inom huvudstaden.
denne ägde tidigare gjort sig känd på grund av sina publiceringar samt bidrag mot kampen mot tuberkulos.[15] Josefson framförde enstaka rad problem att diskutera såsom rörde den praktiska bekämpningen från epidemin, såsom förlängningen från skolornas sommarlov, uppmaningen för att smittade skulle hålla sig borta ifrån friska inom den mån liksom gick samt för att värnpliktiga befriades ifrån exercis inom minimalt enstaka sju dagar.
Utöver dessa förslag riktade han även bedömning mot Medicinalstyrelsens "nihilistiska" attityd samt tystnad gällande den spanska sjukan.[15] Josefson förmå beskrivas liksom ett högst idealistisk individ, driven från optimism, ej minimalt på grund av sin ögonkontakt vid läkarens övning såsom "samhällsvakt".[16]
Inom läkarkåren fanns detta enstaka rad andra respekterade personer liksom pressen valde för att främja.
ett från dessa fanns Oskar Medin. Medin uttalade sig inom ett samtal liksom svar vid en yttrande från detta Svenska Film- samt Biografmannasällskapet för att upphäva den lokala stängningen från biograferna. inom intervjun menar han för att detta rådde ett "influensapanik" bland allmänheten liksom borde bekämpas. Hans uppmaning mot allmänheten plats "Trotsa inte någonsin fara, dock visa ej feg fruktan".[17] Läkarkåren fanns ense ifall för att allmänheten borde lugnas, då fruktan ansågs öka mottaglighet[förtydliga] till sjukdomen samt medmänniskors vilja för att hjälpa smittade.
detta fanns dock ett rad uppfattningar angående hur rädslan skulle bekämpas. Josefson menade för att detta plats allmänhetens fruktan till myndigheter samt Medicinalstyrelsens handlingsförlamning likt nedsänkt mot bas på grund av den allmänna "paniken". Hans opponenter menade snarare för att orsaken mot paniken plats pressen samt dem doktor såsom offentligt uttalat sig bedömande mot myndigheter istället på grund av för att framföra kritiken direkt mot myndigheten.[18]
Pressdebatten
[redigera | redigera wikitext]Inom pressdebatten kunna man märka olika perspektiv samt tendenser beroende vid tidningens politiska färg.
Förläggningar med amerikanska soldater vid slutet av första världskriget var sannolikt en viktig inkörsport för smittan i EuropaVissa händelser rapporterades allmänt, såsom sorglig dödsfall. Dessa inslag kunde ibland existera ordagranna samt den politiska egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid tidningen märktes endast utifrån ordval. Den trend vilket oftast fanns plats en positivt nyfikenhet på grund av lokala åtgärder samt bedömning mot centrala myndigheter samt deras uteblivna åtgärder.
Detta noteras tydligast inom dem norrländska tidningarna såsom ofta ägde enstaka underton från för att artikel åsidosatta samt missförstådda från dem centrala myndigheterna inom huvudstaden. Vissa tidningar fanns dock mer förstående samt positiva mot myndigheterna, liksom Västerås lokala tidningar.[19]
Allmänna debattens drivkrafter samt verkan
[redigera | redigera wikitext]Den allmänna debatten ägde olika drivkrafter inom dem debatter vilket rörde epidemins konsekvens samt hantering.
Det är viruset H1N1 som låg bakom spanska sjukanenstaka klart genomgående konsensus inom samtliga dem olika politiska kroppsdel samt debatter likt pågick plats viljan för att undvika panik. Detta då man trodde för att oroande gav ökad mottaglighet mot infektion samt minskad välvilja för att hjälpa medmänniskor. Tidningarna valde ofta för att hålla enstaka dämpad ton angående spanska sjukan, istället på grund av braskande rubriker.
Myndigheterna införde censur inom särskilda fall samt undvek för att kommentera alltför många kring ämnet, samt läkarnas eniga konsensus ifall detta faktum[förtydliga] fanns samtliga faktorer vilket hjälpte mot för att minska publiciteten kring epidemin. Nämnvärt existerar även för att dem allra största utbrotten från epidemin skedde beneath inledande världskriget, då tidningarnas framsidor främst avhandlade kriget samt uppmärksamheten riktades främst åt militära samt politiska händelser inom Europa.
Detta gav incitament på grund av för att minska den publika rapporteringen kring spanska sjukan, något liksom starkt bidrog mot den politiska debatten, då viktigare ämnen fanns för att diskutera än epidemin.[20]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Ansart, Séverine; Pelat, Camille; Boelle, Pierre-Yves; Carrat, Fabrice; Flahault, Antoine; Valleron, Alain-Jacques (). ”Mortality burden of the influenza pandemic in Europe” (på engelska). Influenza and Other Respiratory Viruses 3 (3): sid.&#;99– doi/jx.
PMID PMC: PMC Läst 9 januari
&#; - ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Meyerson, Agda (). En blick vid utvecklingen från Sveriges medicinsk vård samt sjuksköterskeväsende&#;: föreläsningar inom dem nordiska ländernas sjukvårdshistoria nära Svensk sjuksköterskeförenings af fortsättningskurs till sjuksköterskor 1 oktober. [2] De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa
– 1 april . Läst 6 januari
&#; - ^Åman , s.&#;
- ^Ulf Jakobsson. [:// ”Distriktssköterskeyrkets framväxt samt formalisering”]. Lunds högskola. Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året :// Läst 6 januari &#;
- ^ [abcd] Fredrik Brohmé. ”Spanskt sjuk vid en vårdinrättning inom Sverige”.
universitet eller akademisk institution Dalarna.
Spanska sjukan orsakades av ett influensavirusLäst 10 januari
&#; - ^Holmberg , s.&#;
- ^Hammarin, Lars (). På systra Annas tid. Jamtli förlag. sid.&#; ISBN Läst 29 september &#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^ [ab] Åman , s.&#;
- ^Lars Öberg. ”Arnold R. Josefsson”. Riksarkivet. ?id=&forceOrdinarySite=true#Arkivuppgifter. Läst 7 januari &#;
- ^”En små ljusning inom influensa-epidemien?”.
Dagens Nyheter. 10 oktober ?searchTerm=&fromPublicationDate=&toPublicationDate=&sortType=&phrases=Kniv--Pistol. Läst 22 januari
&#; - ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;
- ^Åman , s.&#;