Varför fodrar man med fiskmjöl

Stöd våra hotade vatten!

– Fabrikerna äger tvingat försvunnen lokala fiskare såsom måste leta efter andra sätt för att ett fåtal enstaka lön.

dem kvinnliga småföretagare liksom förut köpte fisken lokalt besitter även tappat bort eller missat sina inkomster. Politikerna låter utländska fabriker köra ovan lokalbefolkningen samt ingen vet hur fiskmjölsfabrikerna påverkar detta lokala ekosystemet. 

Det säger Dawda Foday Saine som existerar generalsekreterare på grund av CAOPA, en nätverk till fiskeorganisationer inom Västafrika som arbetar på grund av fiskares rättigheter. Dawda är även chef för Nafo, ett plats fiskeorganisation inom Gambia såsom ingår inom nätverket. 

Sedan tre kalenderår igen äger fiskmjölsfabriker ifrån mestadels Kina installerat sig längs Gambias smala kustremsa. En liknande trend ses även i grannlandet Senegal samt andra länder i Västafrika, var utländskt ägda fiskmjölsfabriker etablerar sig inom kustsamhällena.

Fabrikerna fiskar småfisk likt dem sedan pulveriserar samt exporterar liksom foder mot framförallt odlad sjömat, kyckling samt svin. Fiskmjölsfabrikerna besitter nästan helt konkurrerat ut den lokala fiskhandeln. 

– detta existerar kvinnorna vid den lokala marknaden samt landets livsmedelsförsörjning likt existerar dem stora förlorarna då sjömat liksom är kapabel ätas direkt inom stället exporteras mot utlandet såsom fiskmjöl, säger Beatrice Gorez, koordinator på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation CFFA, Coalition for Fair Fisheries arrangemang.

Det existerar främst kvinnor vilket bearbetar fisken samt sedan säljer den. Expansionen från fiskmjölsfabrikerna har gjort dem till ett särskilt exponerad grupp.  

– dem styrande inom landet tvingade försvunnen kvinnorna ifrån sina fiskbearbetningsplatser då fabrikerna skulle byggas samt dem fick ingen kompensation.

Förutom för att hitta nya platser för att uttorkning samt förädla fisken vid, därför plats dem dessutom tvungna för att köpa nya torkställ då dem gamla demolerades från lokala makthavare liksom gjort ställe på grund av fabrikerna, berättar Dawda som egen kommer ifrån enstaka fiskarfamilj samt vilket vet hur viktigt detta lokala fisket existerar till familjerna samt deras försörjningsmöjligheter. 

Idag försöker flera från dem kvinnor såsom tidigare försörjde sina familjer tillsammans med salg från vattenlevande djur hitta andra inkomstkällor.

dem lokala fiskarna äger antingen blivit utkonkurrerade från fabrikerna alternativt anställda från fabrikerna. Fabrikerna förmå dock anställa endast en fåtal från samtliga fiskare, vilket besitter resulterat inom ökad arbetslöshet längs landremsa vid havet.

Förändringen besitter även lett mot många lägre löner. 

– en från problemen existerar för att detta ej finns någon transparens. oss vet ej vad arbetarna äger till villkor alternativt hur dem behandlas, fortsätter Dawda som inom sitt jobb försöker sprida förståelse angående arbetares rättigheter samt ställa kollektiva krav vid makthavare. 

Förutom dem negativa sociala samt ekonomiska konsekvenser liksom fabrikerna orsakar påverkas även detta lokala ekosystemet. Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO existerar samtliga västafrikanska fisken överexploaterade samt kustfisket besitter halverats vid 30 kalenderår.

Dawda konstaterar för att detta ej finns någon kunskap ifall fabrikernas utsläpp av ämnenofta föroreningar, dock för att vattnet samt ekosystemet kommer för att påverkas negativt. 

– oss besitter redan bekymmer tillsammans överfiske samt överexploatering inom våra vätska. tillsammans fabrikerna blir detta ännu värre samt problemen kommer för att bli stora till varenda liksom bor längs Västafrikas kust. 

Fiskmjölsfabrikerna inom Senegal tar dessutom in fången sjömat liksom sedan görs mot mjöl, utan någon likt helst inskrivning.

detta blir därför svårt för att föra statistik ovan varenda lands exploatering samt vilka åtgärder såsom måste vidtas på grund av en hållbart hav. Dawda efterlyser därför ett undersökning likt fokuserar vid effekterna från fiskmjölsfabrikerna: 

– oss måste känna till vilka biologiska, sociala samt ekonomiska effekter fabrikerna besitter.

angående oss ägde haft siffror samt hårda uppgifter ägde detta varit enklare på grund av oss för att engagera världssamfundet samt påverka våra egna politiker. dock än sålunda länge existerar detta tyst ifrån makthavarna. 

Civilsamhället besitter sedan länge strukturerat sig samt slutfört protester gentemot både fabrikerna samt politiska makthavare.

Dawda berättar angående fiskare likt gått mot radio samt tv på grund av för att nå ut mot makthavare inom hopp ifall förändring. dock hittills äger man bara mötts tillsammans med tystnad. 

– Fiskmjölsfabriker samt den exploatering dem står till strider mot rätten mot tillräcklig samt god att ge liv inom FN:s deklaration på grund av mänskliga rättigheter.

angående oss ej längre kunna komma åt fisken vid bas från fabrikerna samt våra familjer går hungriga vid bas från detta, existerar ej detta en förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna? 

Beatrice Gorez tror för att en strukturerat civilsamhälle existerar ett förutsättning till för att nå förbättrad effekt samt villkor på grund av lokalbefolkningen längs kustremsan.

Trots den senaste tidens positiva demokratiutveckling inom Gambia ser Beatrice Gorez att trycket kvar existerar hårt mot oberoende miljöorganisationer i landet: 

– Efter tjugotvå kalenderår från diktatur finns detta väldigt lite utrymme på grund av yttrandefrihet samt en civilsamhälle likt vågar strukturera sig inom någon slags aktivism uppstår ej ovan enstaka kväll.

Samtidigt besitter presidentvalet möjliggjort en friare samhälle sålunda oss ser ett positiv trend, säger Beatrice Gorez. 

Men alltjämt finns detta mäktiga aktörer – liksom dem kinesiska fiskmjölsfabrikerna – vilket fortsätter för att hota miljökämpar samt dem människor liksom demonstrerat inom protest mot fabrikerna. 

– detta finns även rapporter ifall för att representanter vid fabrikerna mutat lokala chef samt köpt sig utrymme för att gå vidare förorena natur samt omgivande miljöer.

detta existerar därför viktigt för att oss fortsätter för att stärka yttrandefriheten inom Gambia samt civilsamhällets förmåga för att strukturera sig. för att makthavare ser mot för att skydda sina invånare ifrån hot ifrån aktörer tillsammans många auktoritet samt för att dem även stöttar samt förstärker transparensen inom fiskindustrin existerar oerhört viktigt, säger Beatrice Gorez. 

Dawda Foday Saine hoppas till sin sektion för att FN, EU samt Afrikanska Unionen bör stötta dem lokala fiskarna inom deras kamp för att erhålla åter sina rättigheter: 

– oss såsom tillhör civilsamhället är kapabel ej utföra mer utan stöd från globala aktörer.

Fiskmjölsfabrikerna borde ställas mot svars. oss äger ej pengarna alternativt kapaciteten för att stämma fabrikerna, utan måste sätta vårt hopp mot våra tyvärr alltför passiva makthavare. Därför existerar stödet utifrån således viktigt till för att oss bör behärska gå vidare kämpa på grund av rätten mot fisken samt vår försörjning.

Fiskmjölsfabriker inom Västafrika