lawmoai.pages.dev









Vilken fågel låter kvitt kvitt

Fågelläte

Fågelläte existerar samlingsnamnet till varenda ljud såsom fåglar kunna åstadkomma. Främst avses dem ljud liksom skapas tillsammans med strupen, dock fåglar åstadkommer även andra mekaniska läten tillsammans med exempelvis näbben samt vingarna.

Exempelvis fungerar hackspettars taktfulla trummande liksom revirhävdande samt enkelbeckasinen åstadkommer en vinande läte tillsammans med hjälp från sina vingar då den störtdyker nära spelflykt.

Fåglars läten (som åstadkoms tillsammans strupen) delas in inom olika kategorier likt sång, lockläte, varningsläte, skuggsång samt tiggläte.

Ovansidan är grönaktigt gråbrun och undersidan ljust gultonad

dem olika lätena används från fågeln nära olika tillfällen samt inom olika perioder inom fågelns liv. flera arter äger enstaka massiv repertoar från fågelläten vilket ej bara innehåller olika visslande läten utan även stöt, brus samt skakningar, medan andra arter existerar inom detta närmaste stumma. Ordningen tättingar såsom ibland kallas på grund av just sångfåglar besitter den största repertoaren läten.

Fåglars läten används bland annat till för att hävda revir, nära omröstning från partner, på grund av för att varna, på grund av igenkänning mellan individer samt på grund av för att ge respons vid individer från identisk art.

Sverige

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Luftstrupen vid fåglar delar sig nedtill inom numeriskt värde luftrör (bronker). inom luftstrupen finns numeriskt värde struphuvuden, en övre larynx (som saknar stämband) samt en nedre syrinx såsom sitter ungefär var dem numeriskt värde bronkerna går samman inom luftstrupen. Syrinx finns endast hos fåglar samt existerar ett broskig struktur försedd tillsammans med muskler samt existerar detta kroppsdel likt fåglar använder på grund av för att producera läten.

eftersom detta ljudalstrande kroppsdel sitter inom brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även från luftstrupen. Detta resonansrum existerar förhållandevis orörligt samt kunna liknas nära röret inom en blåsinstrument. Hos enstaka sektion fåglar existerar luftstrupen förlängd samt är kapabel forma en flertal slingor.

Ljud skapas genom för att atmosfär pressas upp genom luftrören samtidigt liksom fågeln tillsammans hjälp från sin bröstmuskulatur böjer in dem yttre stämläpparna mot dem inre stämläpparna liksom existerar små samt fasta. detta bildas då numeriskt värde röstspringor likt existerar många formbara samt förmå åstadkomma enstaka massiv mängd ljud.

Vanligast existerar för att bara ett från dem numeriskt värde röstspringorna används dock vissa arter kunna granska dem båda, oberoende från varandra, samt är kapabel vid därför vis producera numeriskt värde toner vid identisk gång. Syrinx existerar även försett tillsammans en alternativt flera vibrerande membraner vilket bidrar mot ljudproduktionen.

Olika fågelläten

[redigera | redigera wikitext]

Sång

[redigera | redigera wikitext]

När enstaka bevingat djur sjunger producerar den en läte liksom existerar ämnat för att fungera vilket överföring. detta önskar yttra för att sången existerar ett meddelande mot fågelns likasinnade. flera arter äger enstaka hel repertoar från sångtyper, var varenda sångtyp består från enstaka uppsättning fraser liksom inom sin tur delas upp inom stavelser likt inom varenda uttryck äger ett bestämd ordning.

Sången används främst nära häckningstid till för att attrahera enstaka partner samt på grund av för att hävda reviret samt då väl äggen existerar lagda tystnar fågelsången.

Många arter besitter förmåga för att imitera andra ljud än den egna artens repertoar. Vanligast existerar för att fåglar härmar andra arter dock vissa fågelarter är kapabel även imitera andra former från ljud.

en svenskt modell existerar koltrasten vilket förmå höras imitera mobiltelefoner alternativt andra ljud inom staden.

Men dem flesta arter härmar bara individer från identisk art. detta äger demonstrerat sig för att nödvändigheten bland tättingar för att sjunga existerar enstaka instinkt, däremot existerar ej sången inom sig enstaka instinkt utan något vilket dem lär sig från sina föräldrar.

Vad sägs om en bok där du kan härma fåglar och inte bara säga pip pip eller kvitt kvitt? Själv tycker jag det är jätteroligt att läsa den här boken, av Joar Tiberg, och härma fåglarnas olika läten

dem flesta arter bland tättingarna lär sig sjunga beneath dem 60 inledande dagarna samt detta besitter demonstrerat sig för att detta på grund av flera arter behövs för att denna lärande sker inom en socialt kontext tillsammans med andra likasinnade. detta önskar yttra för att man ej kunna lära upp fågeln tillsammans med hjälp från inspelade fraser.

ifall ett ungfågel ej lärs upp för att sjunga kommer den inte någonsin för att behärska låt samt den kommer därför troligen inte någonsin för att attrahera enstaka partner samt erhålla ungar.

Vissa arter imiterar noggrant den låt vilket deras föräldrar utsätter dem till medan andra arter snarare tar delar från fraser samt sätter ihop dem efter eget tycke inom ett viss gräns till hur just deras art brukar sjunga.

dem flesta arters ungar likt utsätts till låt ifrån andra arter börjar ej imitera dem.

Vad är det för fågel som kvittrar? Om Kvitteromat används mot isolerade individer utan störande ljud ger den för det mesta rätt förslag

Lockläte

[redigera | redigera wikitext]

Kanske existerar sången detta maximalt spektakulära från fågellätena dock lockläten är kapabel existera nog sålunda arttypiska. Ibland kallar man även dessa lockläten på grund av överflygningsläte. Locklätet existerar oftast vykort samt brukar äga enstaka upphöjd volym. flera arter använder sig från detta då dem flyger på grund av för att hålla ihop flocken alternativt på grund av för att ett fåtal förbindelse tillsammans likasinnade nere vid marken.[1]

Varningsläte

[redigera | redigera wikitext]

De flesta fåglar äger en läte på grund av för att varna likasinnade då exempelvis en jagare närmar sig.

Skuggsång

[redigera | redigera wikitext]

Denna låt kunna bäst beskrivas vilket ett bevingat djur liksom sjunger till sig egen.

Det kräver träning, upprepning, tålamod och en viss portion gehör

Exempelvis existerar detta ej ovanligt för att övervintrande fåglar ägnar sig åt för att sjunga långt innan häckningsperioden startar. Yngre fåglar är kapabel ägna sig åt detta till för att öva sig inför häckningssäsongen samt även honor nyttjar skuggsång.

Tiggläte

[redigera | redigera wikitext]

Tiggläte existerar något likt ungar besitter på grund av för att förmå föräldrarna för att ge dem föda.

Speciellt brukar man prata ifall tiggläten då detta gäller rovfåglar samt ugglor.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Fågelläten existerar ej något fast samt definierat. noggrann liksom bland människor förändras fågelpopulationers läten. Populationer vilket från enstaka alternativt ytterligare orsak existerar åtskilda kunna förbättra olika dialekter.

detta finns studier liksom visar vid för att inom vissa arter väljer honan inte någonsin enstaka partner likt äger identisk dialekt vid locklätet liksom denna egen.

En liten fågel som är i ständig rörelse och flyger från gren till gren i trädkronorna

detta besitter även demonstrerat sig för att vissa arter från kolonihäckande fåglar kunna uppleva igen sin unge vid lätet.

Inspelning från fågelläten

[redigera | redigera wikitext]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den förste för att spela in fågelläten plats tysken Ludwig Kock likt började tillsammans detta dem inledande amerikanska inspelningarna skedde beneath ledning från ornitologen Sylvester D.

Judd. utvecklades samt förfinades apparaturen till fältinspelningar från vetenskapsman nära universitetet inom Cornell beneath ledning från Arthur Allen.

Spektrografi

[redigera | redigera wikitext]

Idag används ibland spektrografi, alternativt sonogram vilket detta även kallas, på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något skillnader mellan underarter bland fåglar samt inom ornitologin äger intresset på grund av just fågelläten bara blivit större dem senaste år.

inom samt tillsammans med för att man besitter börjat förstå fåglars beteende genom studier därför besitter man begripet för att fågelsång förmå existera enstaka klar markör på grund av enstaka mängd olika företeelser.

Ett bra kännetecken på dessa fåglar är det gulvita strecket ovanför ögonen

Ljudligaste

[redigera | redigera wikitext]

Enligt enstaka lärande publicerad skapar den vita klockkontingan detta ljudligaste fågellätet likt någonsin uppmätts tillsammans dB.[2][3] Rekordet hölls tidigare från larmpiha tillsammans dB.[4]

Stadsfåglars förändrade sång

[redigera | redigera wikitext]

Många småfåglar vilket lever inom städer äger vid bas från den bullriga miljön anpassat sina läten på grund av för att höras förbättrad.

Vissa arter vilket lever inom städer sjunger mindre samt snabbare än likasinnade vid ruralt område. Vissa arter, såsom exempelvis talgoxe äger även anpassat tonhöjden samt sjunger vid högre frekvenser. Denna förmåga mot anpassning hos vissa arter är kapabel existera ett förklaring mot varför vissa fågelarter klarar sig förbättrad inom stadsmiljöer än andra arter.

Fågelsång samt musik

[redigera | redigera wikitext]

Fågelsång används ibland inom alternativt likt inspiration mot toner.

Att lära sig känna igen de svenska fåglarnas läten och sånger är inte det lättaste

Den franska talskompositören Olivier Messiaen bakade in många fågelsång inom sina komponerade verk. Hans verk Catalogue d'Oiseaux innehåller flera pianosolon baserade vid fågelsång samt orkesterstycket Réveil des Oiseaux utgörs nästan enbart från fågelsång. Flera andra från hans kompositioner, bland annat Quatuor pour la härlig ni temps, tygproduktion in fågelsång vid liknande sätt.[5]

Fågelsång samt upplevelsevärden

[redigera | redigera wikitext]

Naturljud (som mot modell porlande vätska samt ospecificerade fågelläten) upplevs allmänt såsom positiva ljud medan mänskligt alstrade ljud (från mot modell bilar) allmänt upplevs såsom negativa.

Ytterst erhålla studier äger gjorts vid hur artspecifika fågelljud upplevs samt än färre hur fågelsång ifrån flera arter upplevs.


  • vilken  bevingat djur låter kvitt kvitt

  • ett undersökning inom land tillsammans med definierade fågelljud besitter funnit för att unga människor upplever stadsmiljöer såsom än mer positiva angående dem får lyssna fågelsång ifrån flera arter (än enskilda arter). [6] Dock finns detta tidigare studier liksom visar för att mot modell ljudet ifrån fiskmåsar är kapabel upplevas vilket negativa.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]