Hur stor roll spelar konsistensen i mat

I sex decennier besitter föda varit mitt stora nyfikenhet samt centralt inom mitt arbete.
Nu såsom pensionerad vetenskapsman inom kostvetenskap reflekterar jag på denna plats ovan sensorikens roll inom matlandskapet landet samt sinnenas roll inom upplevelse från ”smak”.

>>text: Krönika från Iwona Kihlberg, nybliven pensionär samt tidigare universitetslektor nära avdelningen till kostvetenskap, Uppsala högskola, Uppsala

 

Enbart åsynen, lukten alternativt samtalet ifall maten påverkar oss.

ett sektion känner sig plötsligt hungriga alternativt sugna, börjar fantisera, framkallar smakminnen såsom existerar lagrade inom hjärnan. Matfantasier bidrar ej tillsammans med extra kalorier dock forskningen visar för att enstaka sektion existerar ytterligare känsliga till matstimuli, något vilket flitigt används inom matreklamen.

Våra sinnen: ögonkontakt, doft, smakupplevelse, ljuduppfattning samt beröring existerar våra öppning mot omvärlden, dock såsom den franska sociologen Claude Fischler påpekar inkluderar identifiering från föda komplicerade kognitiva processer (1).

Maten väcker känslor samt minnen samt den ger oss energi samt njutning. JA Brillat-Savarin skrev tid för att ”Matglädje tillhör samtliga tider, samtliga åldrar, samtliga samhällsgrupper samt kulturer, den går grabb inom grabb tillsammans med varenda andra nöjen inom existensen samt existerar var till för att trösta oss då dem övriga försvinner” (2).

enstaka fulländad matglädje kräver förutom väl operativ sinnen även enstaka upphöjd acceptans till maten samt kontexten.

Många besitter en stort matintresse samt således äger detta varit på grund av mig inom mer än en halvt sekel. Privata erfarenheter samt yrkesmässiga ifrån forskningsprogrammet föda 21 inom hållbar produktion samt konsumtion, samt vilket livsmedelsteknolog, sensoriker samt universitetslektor, utför för att jag betraktar föda tillsammans enstaka skräckblandad förtjusning inom den snabbt skiftande världen.

Matens roll genom tiderna

Å en sidan ger maten näring, kraft, njutning, tillfredställelse samt gör starkare gruppens grupp.

Å andra sidan förmå den äga enstaka negativ påverkan vid den egna hälsan, folkhälsan samt miljön. Förr inom tiden fanns matens främsta roll för att ge energi samt stilla hunger. beneath detta senaste århundrandet plats detta relativt ett fåtal människor, även inom vår sektion från världen, liksom kunnat unna sig den maximalt attraktiva maten.

Välstånd, influenser ifrån andra länder samt produktutveckling besitter revolutionerat matens roll inom konsumtionssamhället beneath dem senaste decennierna. Maten besitter gått ifrån för att existera näringskälla samt sensorisk upplevelse mot för att bli enstaka markering från gruppmedlemskap, ställning eller tillstånd, estetisk upplevelse, enstaka metafor samt en moraliskt beslut (3).

Från talet besitter livsmedel ifrån nästan all världen blivit mer samt mer tillgängliga inom landet, mot en relativt överkomligt kostnad.

Kombinerat tillsammans med svenskarnas öppenhet på grund av nya trender samt matkulturer äger utvecklingen orsakat enstaka ”matboom”. detta äger planta fram ett generation från livsnjutare, gourmeter. Dessvärre även enstaka sektion gourmander.

Det spelar alltså stor roll vad vi äter, men hur ska vi egentligen äta?

detta bör njutas från existensen tillsammans föda samt beverage. Detta ändrade konsumtionsmönster äger demonstrerat sig för att äga enstaka negativ effekt både vid folkhälsa samt miljö.

Förändringen besitter gynnat sensoriken samt utvecklingen från detta sensoriska språket. Sensoriska test från konsumenternas preferenser besitter blivit en viktigt verktyg på grund av producenter.

Inspirationen ifrån andra länder samt nya tillsatser besitter skapat fler varor. Kunskapen ifall den femte grundsmaken umami, liksom upptäcktes inom Japan inom start från talet, nådde mot slutligen europeiska producenter. Tillsättning från substanser likt framkallar grundsmaken umami alternativt ger upplevelse från kokumi, detta japanska begreppet på grund av rik smakförmåga, resulterade inom nya smakdimensioner.

Hjärnans belöningssystem jublar samt frigör dopamin såsom utför för att oss mår god samt önskar äga mera! Därför existerar detta därför svårt för att avsluta förtära mot modell snacks.

Våra sinnen samt belöningssystem

Om våra sinnen samt belöningssystemet får styra, besitter oss svårt för att nöja oss tillsammans med enstaka portion, enstaka bit bakelse alternativt ett näve chips.

Limbiska systemet existerar enstaka sektion från belöningssystemets nätverk samt luktcentrum inom detta limbiska systemet såsom tar emot, utan omvägar, upplysning registrerad från luktsinnet. Därför existerar våra reaktioner vid lukter spontana.

Lukten väcker minnen från den tidigare sensoriska upplevelsen – samt skapar begär. Hjärnans belöningssystem, liksom påverkar beteendet, kunna enkel ta kontrollen ovan matintag, då den reagerar vid lukter samt vid den trollbindande kombinationen från sötningsmedel samt fett inom komplexa varor likt även innehåller aromer. Vårt förnuft måste tas mot fånga då signalsubstanser, främst dopamin, frigörs inom belöningsprocessen.

Överkonsumtion från energirika, dock näringsfattiga njutningsbara livsmedel kunna äga en högt kostnad både till välmående samt miljö.

Hur motstod man frestelserna förr inom tiden? ett sektion inom äldre generationer hörde ifrån barnsben för att detta existerar oartigt för att förtära mer än ett bakelse samt mer än numeriskt värde godisbitar samt detta funkade till detta mesta vid den tiden inom dem berörda grupperna.

Om ”smaken” styr vårt matintag, hur förmå oss hjälpa våra unge samt barnbarn för att producera en beteendemönster likt ger dem chans för att njuta från samtliga dessa härligheter utan negativa effekter?

detta existerar nämligen ej varenda små människor såsom sparar lördagsgodis. detta kunna existera god för att lära små människor för att smaka samt njuta från mot modell sötsak vid en medvetet sätt. Svaret existerar Sapere-metoden. Metoden innebär för att lära uppleva sina sinnen till för att njuta från livsmedlet samt inkluderar även kognitiva aspekter.

Sapere (lat.) betyder för att uppleva, för att behärska, för att äga sensorium, detta önskar yttra för att äga enstaka emotion, ett medvetande till något samt summera förnimmelser mot ett perception liksom är kapabel verbaliseras. Just för att ge mening mot sina intryck, för att verbalisera dessa existerar lika viktigt inom metoden såsom för att uppleva sina sinnen.

Därför förmå metoden ses vilket motvikt mot hjärnans instinktiva begär vilket väcks hos oss vilket biologiska varelser. Metoden äger även flera positiva sidoeffekter liksom uppnås genom praktiska övningar samt detta existerar viktigt, ej minimalt inom en mångkulturellt samhälle. Materialet mot övningar i enlighet med Sapere-metoden finns för att plocka upp eller ta vid Livsmedelsverkets hemsida (4).

detta finns även en internationellt nätverk.

Fredagsmys, således populärt bland barnfamiljer, innebär oftast för att energirika dock näringsfattiga livsmedel konsumeras tills handen känner botten inom skålen alternativt inom påsen. Producenten ser mot för att grundsmaken umami lyfts fram inom dessa varor.

”Maten smakade bättre förr!” är en vanlig kommentar från äldre som tappat aptiten eller inte tycker det är särskilt roligt med mat och ätande

Både tilltugg samt dippen står på grund av upplevelsen från kokumi. vilket biologiska varelser existerar oss försvarslösa inför dessa sensoriska frestelser samt ej minimalt beneath konsumtionen då ett kaskad från biokemiska reaktioner sätts igång inom hjärnan. Speciellt en omedvetet ätande framför TV:n kunna enkel bli okontrollerat samt dessvärre förlorar oss läka njutningen – helt inom motsats mot detta liksom Sapere lär ut samt vilket våra sinnen erbjuder oss.

Maten ger oss även säkerhet inom vår sociala gemenskap.

ej sällan, bara tanken vid för att nära slutet från veckan sitta tillsammans familjen samt vänner tillsammans något gott inom munnen, utan krav vid prestation, utan diskussion angående skolan samt deadlines – kunna bli såsom en hårvård på grund av själen.

Men hur bör oss undvika överkonsumtion? Min arbetskamrat älskar choklad samt denna jobbar vid enstaka chokladfabrik.

denna delade tillsammans sig från sina råd på grund av för att minska chokladkonsumtionen. inom stället på grund av för att förtära upp kurera chokladkakan då denna existerar sugen besitter denna ett teknik. inledningsvis tänker denna vid för att snart bör denna förtära choklad. Sedan framkallar denna inom sitt minne chokladens utseende, doft, ifall den smakar sött alternativt beskt.

denna minns hur detta känns för att hugga inom chokladen, låta den smälta inom munnen, uppleva konsistensen samt varenda smaker. Sedan utför denna detta vid riktigt. detta brukar räcka tillsammans med enstaka chokladbit. besitter denna ”ätit sig mätt” genom för att bara tänka vid processen? existerar detta enstaka kognitiv sensorisk njutning?

Hållbar konsumtion samt matens kvaliteter

I stort handlar hållbar konsumtion ifall för att välja varor vilket gynnar välbefinnande samt miljö.

detta existerar enkel för att erhålla förståelse samt rådgivning på grund av hållbar konsumtion (5) dock ändå står maten liksom oss väljer till alldeles på grund av höga utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, på grund av många kalorier, krydda, sötningsmedel, fett samt fel sort från fett samt på grund av lite från fibrer samt D-vitamin (6).

Riksmaten ungdom visade för att 90 andel ej når rekommendationer till bär samt grönt, 21 andel ägde övervikt alternativt fetma, samt för att animalisk föda samt chark åts inom större mängder än kostråden att föreslå eller råda något (7).

Studier inom psykologi samt sociologi visar för att omröstning från föda existerar ett komplex papper samt den existerar både fysiologiskt samt kulturellt betingad.

på denna plats äger förskolans samt skolans måltider ett massiv tillfälle för att bidra mot för att producera utmärkt matvanor. Den enskilda individen väljer vanemässigt identisk sort från livsmedel ifrån ett uppsjö från en ständigt något som ökar i storlek eller antal sortiment. enstaka sektion vuxna konsumenter liksom handlar online vid veckobasis kopierar sina tidigare beställningslistor.

ett sektion, till vilka matens standard agerar roll, existerar noga tillsammans med för att maten likt levereras bör artikel sensoriskt tilltalande, njutningsbar, prisvärd samt funktionell.

Matens kvalitet existerar en komplext samt dynamiskt term såsom utvidgades betydligt beneath dem senaste decennierna samt liksom även inkluderar hållbarhet.

beneath talet nedsänkt fokus vid näringsinnehåll samt kostnad. nära identisk period introducerades sensorik på grund av granskning från matkvalitet samt såsom enstaka vetenskaplig disciplin inom den svenska forskarvärlden från Rose-Marie Pangborn vid Institutet på grund av livsmedel samt bioteknik, SIK. vid talet gjorde sensorik entré inom vardagsrummen då Carl Jan Granqvist inom TV-program lärde svenskarna för att njuta från viner samt lyfte fram vinernas sensoriska attribut.

Sensoriska attribut blev enstaka markör till produktens standard. ursprunglig vid talet, vilket enstaka resultat från Agenda 21, inkluderades miljöfrågor inom matens standard. Agenda 21 plats en internationellt handlingsprogram på grund av jobb tillsammans miljö samt tillväxt beneath talet, likt idag ersatts från Agenda Även produktionskvalitet samt produktkvalitet inom tvärvetenskapliga dimensioner började diskuteras vilket utvidgade betydligt begreppet ”matens kvalitet”.

en tvärvetenskapligt forskningsprogram, föda 21, pågick beneath år samt likt förutom hållbar produktion samt konsumtion inkluderade även sensorik samt ekonomiska samt sociala dimensioner.

Diskursen inom samhället ledde mot för att, då matens kvaliteter diskuteras inkluderas bland annat sensorik, funktion, hygien, näring, typ från produktion, miljö- samt klimat samt certifieringar (8).

dem flera kvalitativa aspekter för att ta hänsyn mot då maten väljs, vittnar angående hur komplex matproduktion samt konsumtion äger blivit inom våra tider. Denna komplexitet speglar vårt samhälle samt tiden såsom oss lever inom. Maten existerar kulturbärare samt den dynamiska definitionen från matens kvaliteter återspeglar samhällets ändrade normer samt värderingar var ekologiska samt etiska aspekter från hållbar produktion samt konsumtion existerar inkluderade.

Vilka kvaliteter existerar viktiga på grund av konsumenter?

Konsumentforskning visar samstämmigt för att den viktigaste faktorn nära omröstning från föda existerar smakupplevelse, medan mot modell välbefinnande, kostnad samt miljö rankas lägre. Även ifall detta finns olika konsumentgrupper såsom skiljer sig inom fråga angående preferenser, attityder tillsammans mera, existerar smaken nödvändig, även på grund av sjuka människor såsom ordineras näringsdrycker.

När maten har tuggats och blandats med enzymrik saliv färdas den genom svalget och matstrupen till magsäcken

Dessa ratas angående dem smakar illa.

Vad existerar ”smaken” samt vad påverkas dess upplevelse av?

Så vad existerar då ”smaken”, liksom verkar styra samt ställa därför tillsammans med oss? samtliga tror sig känna till, dock detta verkar artikel sålunda för att smaken definieras även från sin kontext.

Produktens upplevda smakförmåga existerar resultatet från individens multisensoriska upplevelse från produktens sensoriska attribut vilket är kapabel uppfattas olika beroende vid individens perceptionsprocess. Den subjektiva smakupplevelsen beror inom inledande grabb vid sinnenas funktion, personens preferenser, allmäntillstånd (till modell kroppslig samt psykisk) samt kontexten.

på grund av för att objektivt förklara produktens ”smak” behövs detta mening samt verbal träning. till denna grannlaga arbetsuppgift finns idag professionella sensoriska paneler, alltså experter vid för att urskilja produktens sensoriska attribut (utseende, doft, textur samt smak) samt förklara dem inom mening. Professionella sensoriska paneler finns både inom akademin samt industrin.

Om konsumenter anser för att ”smaken” existerar viktigast nära omröstning från maten, då menas för att dem sensoriska egenskaperna passar dem subjektiva smakpreferenserna, dock detta existerar oklart hur många utseende, doft alternativt textur, påverkar upplevelse från produktens ”smak”.

självklart skiljer sig den objektiva samt subjektiva beskrivningen ett sektion, eftersom den sensoriska objektiva panelen består från individer såsom besitter högre känslighet till lukter samt smaker än genomsnittliga konsumenter, dessutom existerar dem speciellt övade vid dem aktuella produkterna.

Att gilla alternativt ogilla maten. till för att känna till angående maten smakar utmärkt måste den stoppas in inom munnen.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet

dock man är kapabel bestämt påstå för att man ej tycker ifall maten genom för att enbart titta, uppleva alternativt lukta vid den. ej sällan sker detta ungar vilket beneath dem inledande år lägger grunden mot sina smakpreferenser. Barnens perception borde respekteras i enlighet med sensoriska principen för att smaken existerar individuell.

dock preferenser utvecklas då samt föräldrar bör ej ge ej upp utan gå vidare för att tillhandahålla barnet identisk livsmedel. undersökning visar vid positiva effekt efter upprepade exponeringar (9). en råd existerar för att nyttja således kallade sensoriska bryggor: likt mot modell för att doppa broccoli inom fett alternativt enstaka neutral olja alternativt inom ett tidigare tillåten sås.

Rädsla till okänd föda, neofobi, kunna inträffa hos små människor samt sålunda kallad kräsenhet existerar ej ovanlig hos unge mellan 2–6 kalenderår.

Trevlig stämning nära måltiden, föräldrarna vilket positiva förebilder samt uppmuntran, hjälper mot för att acceptera livsmedel. Däremot existerar tvång nära måltiderna ingen utmärkt teknik utan kunna tvärtom producera aversioner.

Varför räcker detta ibland för att titta något till för att ogilla alternativt acceptera det? Frågan äger länge fascinerat filosofer samt vetenskapsman.

Faktum existerar för att synen agerar ett massiv roll nära matbedömning – oss ”äter tillsammans ögonen”. oss får 70 andel från den sensoriska informationen genom synen.

En cancerpatient vilket äger lidit från lukt- samt smakförlust samt ägde lågt matintag vid bas från biverkningar ifrån behandlingen, berättade inom ett samtal för att hen åt upp den serverade måltiden enbart vid bas från maträttens utseende: dem vackra färgerna, formerna samt upplägget.

Det såsom existerar komplext samt dynamiskt är kapabel artikel svårt för att erhålla grepp angående.

Trots detta kunna fanns samt enstaka från oss liksom besitter operativ sinnen snabbt att fatta beslut eller bestämma något ifall maten inom munnen smakar god alternativt ej. Spontant är kapabel man yttra för att detta sker tackar vore smaksinnet. Man förmå tro för att smaken blir bestämt från smaksinnet inom själva munhålan. dock inom själva verket bidrar luktsinnet, känselsinnet, synen samt ljuduppfattning tillsammans med nödvändig sensorisk resultat samt detta existerar hjärnans nätverk liksom skapar upplevelsen.

Hur oss likt individer upplever smaker påverkas från bland annat gener, minnen samt attityder, dock ej minimalt kontexten. Själva smakcellerna finns ej bara inom munhålan samt inom svalget utan även inom tarmarna (10).

Luktens roll. Luktsinnet äger ett nyckelroll inom upplevelsen från lukter direkt då oss sniffar vid något, dock även retronasalt, likt en viktigt komplement mot grundsmaker samt kemiska retningar från trigeminala nerven (ansiktsnerven) nära upplevelse från ”smaken”.

Hur påverkar maten klimatet? Vilken roll spelar kost och nutrition i utveckling och behandling av sjukdom? Intresset för frågor om mat och hälsa är stort och förståelsen för nutritionens relevans för människokroppen växer hela tiden

Luktsinnet fanns länge detta maximalt mystiska sinnet samt Lindas B. Bucks upptäckt kring luktsinnens funktion ledde mot för att denna tilldelades Nobelpriset Lukten existerar detta enda sinne likt skickar signaler direkt mot amygdalaområdet inom limbiska systemet utan för att passera andra delar från hjärnan. Thalamus fungerar annars vilket en filter till informationsflödet.

Därför reagerar oss vid lukter, snabbt, instinktivt samt känslomässigt. Luktsinnet betydde beneath evolutionen många på grund av överlevnaden, eftersom lukten informerade ifall omgivningens risker samt möjligheter. därför existerar detta även idag. detta limbiska systemet existerar även säte till våra känslor. Därför associerar oss lukter tillsammans med tidigare emotionella intryck, personer samt händelser.

inom enstaka undersökning deltog ett cancersjuk kvinna likt avskydde lukten från kanel. Förklaringen plats för att denna vid väg mot sjukhuset på grund av sin cancerbehandling brukade passera Pressbyrån ifrån vilken doften från kanelbullar spreds. Detta existerar en klassiskt modell vid hur ett luktaversion är kapabel uppstå.

Flera från mina före detta dietiststudenter, likt tillsammans vård samt hälsomedvetenhet brukade välja sin kost, ändrade den drastiskt &#; samt mot sin personlig förvåning &#; efter för att dem drabbades från covid samt vilket enstaka påverkan tappade luktsinnet.

likt inte någonsin förr levde dem vid chips, tilltugg samt krispiga livsmedel, alltså föda tillsammans med många sälta, sötma samt fett. dem upplevde leda från för att förtära ”vanlig mat” eftersom den ”inte smakade någonting” i enlighet med deras utsago. då luktsinnet plats exponerad ur spelet, fordrade belöningssystemet inom deras hjärna tillfredsställelse ifrån krispiga, söta samt salta varor.

Dopamin utsöndras inom hjärnan då njutningsbara livsmedel konsumeras. Därför existerar smaken den viktigaste faktorn nära matval på grund av konsumenten vilket nära sidan från maten köper ett sensorisk upplevelse. Njutningen samt matglädjen påverkar oss mer än oss tror samt till flera bidrar detta mot ett ökad livskvalitet.

Resultaten ifrån luktforskning beneath covid pandemin tydde vid för att förlusten från luktsinnet ledde mot nedstämdhet samt i enlighet med luktforskaren Johan Lundström kopplas förlusten från luktsinnet mot flera sjukdomar, bland annat nedstämdhet (11).

Forskaren Ingrid Ekström visade enstaka signifikant association mellan bekymmer tillsammans med luktidentifiering samt ökad fara på grund av en mindre liv (12). Nyligen genomförda litteraturöversikter (scoping review) visade bredden från negativa effekter från kemisensorisk dysfunktion efter covid (13).

FLAVOR i enlighet med definition &#; enstaka sektion från smaken

I en par decennier användes amerikanska läroböcker inom undervisningen inom sensorik inom bristande vid akademisk litteratur vid svenska.

inom den amerikanska litteraturen finns begreppet flavor likt innefattar nästa (14):

1. Grundsmaker (sött, krydda, surt, bittert samt umami) likt registreras från smaksinnet.

2. Retronasal luktupplevelse (aromer såsom frigörs ifrån maten inom munhålan medan oss tuggar maten samt likt når receptorer vid luktcellernas utskott genom bakvägen inom svalget).

3.

Under matsmältningen hjälper spottkörtlarna, levern, ballblåsan, gallgångarna och bukspottskörtlarna till att smälta maten

Kemiska retningar registrerade från trigeminala nerven såsom reagerar mot modell vid kolsyra, chili, alkohol samt mentol.

Ordet flavor används ibland även vid svenska inom identisk form eller gestalt, dock översätts oftast mot smakförmåga. detta medför otydlighet, eftersom även konsistens/textur är kapabel inkluderas från konsumenter inom utvärdering från ”smaken” angående konsumenten avrapporterar för att ”…  äpplet smakar ej god på grund av detta existerar till hårt”.

detta önskar yttra ”smak” existerar en vidare term än flavor. Risken på grund av missförstånd finns samt bör uteslutas genom förtydliganden.

Grundsmakerna sött, krydda, surt, bittert samt umami borde konsekvent kallas på grund av grundsmaker. inom dagligt anförande handlar ”smak” ej sällan angående individens subjektiva smakupplevelse vilket även omfattar flavor samt textur samt upplevelser ifrån trigeminala nerven.

Produktens temperatur påverkar ”smaken” ibland vid en kritisk sätt (tänk vid enstaka varm, respektive kall nyponsoppa). Även utseende (samma fruktdryck dock tillsammans med olika färger) påverkar smakupplevelsen. Att mot modell inom samtalen tillsammans patienter klargöra skillnaden mellan grundsmaker samt ”smaken” existerar ett god start på grund av att undanröja missförstånd.

Sammanfattningsvis – utan en väl operativ luktsinne är kapabel varken lukten då oss sniffar vid något genom näsborrarna alternativt doft via munhålan (retronasalt) då oss tuggar vid något upplevas.

på grund av för att uppleva fullständig flavor behövs även en operativ smaksinne samt trigeminala nerver, dem likt reagerar vid mot modell kolsyra, mentol samt chili – ifall dessa ingår inom produkten.

”Smaken” såsom kommunikationsproblem

Redan vid talet påpekades för att varenda näringsexpert på grund av för att lyckas tillsammans med rådgivning, måste ta reda vid angående patienten äger bekymmer tillsammans med lukt- alternativt smaksinnet.

identisk behov för att behärska skilja vid lukt- samt smaksinnets funktion gäller på grund av flera professioner, bland annat kostvetare samt produktutvecklare. på grund av dessa räcker detta ej för att känna till ifall smaken ogillas, utan detta behövs mer bestämd upplysning, mot modell ifall grundsmakerna ej känns klart – alternativt tar ovan. Strategin för att lyfta fram aromer, grundsmaker inom maträtter alternativt ämnen såsom påverkar trigeminala nerven, alternativt liksom inkluderar syn- samt hörselsinnet, förmå artikel särskilt framgångsrikt hos konsumenter likt lider från sämre funktion inom något sinne.

Det finns hjälp för att ett fåtal på grund av för att bedöma förmågan för att uppleva lukter alternativt grundsmaker.

ett existerar test från grundsmaker tillsammans vattenlösningar från sötningsmedel, krydda, citronsyra, koffein, natriumglutamat alternativt tillsammans med pappersremsor på grund av respektive grundsmak. detta finns även enkla lukttester tillsammans sötningsmedel samt kanel alternativt affärsmässig tester.

Kanel- samt sockertestet existerar ett god teknik på grund av för att illustrera hur upplevelse från ”smaken” existerar sammansatt samt hur dem enskilda sinnena samarbetar (smak-, lukt- samt känselsinnet).

Den totala smakupplevelsen inom övningen existerar sammansatt från grundsmaken sött (socker), textur (sockerkristaller samt kanelpartiklar) samt retronasal doft (kanel). Övningen genomförs medan man håller på grund av näsan på grund av för att undvika för att uppleva kanellukten genom näsborrarna. Övningen fullfölja för att upplevelse från ”smaken” delas upp inom sina beståndsdelar, inom avsikt för att förstå komponenternas samt sinnenas enskilda konsekvens vid den totala smakupplevelsen.

Sinnenas intryck kombineras även tillsammans med deltagarens minnen, sensoriska ramar, samt associationer.

En djupare medvetande på grund av synens, luktens, grundsmakernas, retronasala luktens samt känselsinnets bidrag mot den totala smakupplevelsen, sålunda kallade ”smaken” existerar nödvändigt inom flera professioner, eftersom detta existerar grunden till ett lyckad kommunikation.

Betydelse från retronasal luktupplevelse är kapabel enkelt testas tillsammans med vilket aromatiskt livsmedel liksom helst.

Övningen går ut vid för att hålla till näsan, innan livsmedlet stoppas inom munhålan, till för att stoppa luftflödet genom luktsinnet. vid sålunda sätt förmå luktcellerna ej uppfatta aromämnena inom mot modell enstaka fullmogen jordgubbe. Blockering från luftflödet inom luktsinnet utför för att enbart jordgubbens grundsmaker sötma samt syrlighet samt textur uppfattas – dock inga jordgubbsaromer.

Skulle personen äga bindel till ögonen, existerar detta oklart angående den ens skulle gissa för att hen äter enstaka jordgubbe överhuvudtaget.

Det liksom sker då oss vanligtvis äter enstaka jordgubbe existerar för att oss ser den, känner lukten från jordgubbe då oss stoppar den inom munnen eftersom oss inte håller till näsan.

Medan oss tuggar jordgubben känner oss texturen, sötman samt syrligheten, samt aromatiska luktämnen ifrån jordgubbar liksom frigörs inom munhålan då dem passerar genom svalget samt kommer retronasalt mot luktsinnet. Arommolekyler fastnar då tillsammans hjälp från luftflödet vid receptorer hos luktcellerna. Signaler skickas genom luktnerven mot hjärnans luktcentrum, medan signaler ifall grundsmakerna skickas mot smakcentrum.

Luktsinnet samt smaksinnet samarbetar tillsammans med andra nätverk samt hjärnan identifierar den sensoriska sensationen vilket ”jordgubbssmak”. tillsammans ett mousserande jordgubbsdryck skulle även trigeminala nerven reagera på grund av kolsyran samt påverka den totala smakupplevelsen.

Vid bekymmer tillsammans luktsinnet hos enstaka patient/kund, förmå rådgivning alternativt matlagning fokusera vid färgstarka, vackert arrangerade livsmedel såsom besitter intensiva grundsmaker samt såsom stimulerar trigeminala nerven.

Luktsinnet kunna till övrigt tränas upp samt detta uppmärksammades inom samband tillsammans med covidpandemin.

Luktträning kunna existera enstaka rolig handling samt jag såg ständigt extra många fram emot mina laborationer tillsammans luktövningar samt luktquiz på grund av dietist- samt kostvetarstudenter. Vanligtvis plats samtliga deltagare många motiverade beneath varenda laborationer, dock beneath samt efter luktlaborationen blev dem än mer entusiastiska, spontana, samt därför glada!

Jag vilket pedagog fick uppleva vilket såsom sker tillsammans enstaka människa såsom tillsammans bindel på grund av ögonen känner igen livsmedel såsom kanel, kardemumma, dill samt apelsin. besitter dem upplevt något mer än identifiering från enstaka lukt? möjligen väcktes flera glada minnen?

Detta nedan skriver jag tillsammans med förhoppningen för att detta är kapabel leda mot eftertanke.

Studenterna ägde även laborationer tillsammans näringsdrycker efter vilka dem plats förvånade, nedstämda samt ägde flera frågor:

”Varför finns detta sålunda erhålla näringsdrycker för att välja mellan på grund av vegetarianer, veganer, mjölkallergiker?”

”Varför sitter sötman samt smakerna inom således länge samt man kunna ej bli från tillsammans med dem?!”

”Vad existerar detta liksom känns liksom enstaka hinna inom munnen?

”

”Hur flera sådana måste dem förtära ifall dagen?”

”Min farmor bör förtära tre angående dagen” – blev svaret ifrån enstaka lärjunge – ”jag måste prata tillsammans med henne”.

Texturens betydelse

Övergången ifrån flytande att födas hos en spädbarn är kapabel existera lika dramatiskt likt passage ifrån enstaka fast att födas mot flytande på grund av ett sjuk individ.

Matens textur existerar kritisk på grund av den successiva frigörelsen från olika smak- samt aromämnen nära tuggningen, således för att maten blir njutbar. Flytande kost tar försvunnen upplevelsen från matens textur, mot modell krispighet liksom både syns, känns inom handen samt inom munhålan – samt såsom hörs! Synen är kapabel ej längre lova dessa härliga texturupplevelser nära matdags.

Matens textur existerar vilket ett matris, vilken påverkar produktens form eller gestalt samt attribut beroende vid flera faktorer bland annat temperatur, pH samt ingredienser.

detta existerar ej konstigt för att texturen påverkar smakupplevelsen därför starkt samt ibland kunna existera den kritisk faktorn till upplevelsen från mot modell choklad.

En preferenstest tillsammans cancerpatienter visade enstaka signifikant skillnad inom gillande mellan blåbärssmoothie samt blåbärspannacotta. Den enda skillnaden mellan produkterna fanns smaklöst gelatin inom pannacottan.

Cancerpatienterna fanns ”så utmattad vid näringsdrycker” visade kommentarerna. Alltså avgjorde själva texturen acceptansen.

Sensorik, mer än enstaka smak- samt luktupplevelse, mer än ett lära

Sensoriska beskrivningar inom media kretsar många kring ”smak”.

Magsäckens magsaft bryter ner maten

Även angående smakupplevelse i enlighet med konsumenternas självrapportering existerar den viktigaste faktorn på grund av matval, måste oss existera medvetna angående för att detta slutliga valet ej styrs enbart från sensoriska faktorer. detta handlar även angående icke-sensoriska, likt kostnad, kunskap, värderingar, attityder samt trender inom omgivningen.

Preferenser till smakförmåga är kapabel existera medfödda dock dem existerar även skiftande samt beroende från kontexten. detta tar ej bara tidsperiod till en små människor för att acceptera broccoli, detta tar även sin tidsperiod på grund av enstaka sektion vuxna för att uppskatta mörk bryggdryck alternativt en torrt rött alkoholhaltig likt luktar hästsvett.

Komplext samt komplicerat?

Onekligen. Den danske professorn Magni Martens lyfte vid talet fram sensorik liksom ett tvärvetenskaplig disciplin (15). Sensorikens roll ser denna vilket ett brygga, ett plattform mellan olika vetenskapsområden, naturvetenskap liksom ligger inom grunden mot matproduktion samt humaniora vilket studera människan samt människans beteende, ej minimalt vilket aktör vid marknaden.

samtliga dessa områden utvecklas ständigt. enstaka mer kontinuerlig implementering från resultaten ifrån dessa olika forskningsområden samt samarbete tillsammans sensoriker skulle bidra mot enstaka djupare medvetande från problemen var ”smaken” agerar in. för att sprida forskningsresultat existerar på grund av forskaren ett betydande övning, tyvärr ibland ej prioriterad, eftersom detta tar tillgångar utan för att ge meritering inom universitetsvärlden.

begränsad sagt ett handling enbart på grund av outtröttliga entusiaster.

Med god vilja samt företagsamhet borde popularisering från sensorik gagna samhället inom stort. till likt Magni Martens skriver &#; sensoriken följer fanns samt enstaka ifrån vaggan mot grav samt sensoriken äger ett existentiell karaktär. Sensoriken länkar detta förflutna tillsammans med nuet samt tillsammans framtiden.

Sensorik existerar även ett länk mellan producenten samt konsumenten – samt mellan ett människa samt enstaka vara (15).

Forskningen inom sensorik, teknikens tillväxt samt moderna sensoriska metoder skapar nya möjligheter, såsom mot modell är kapabel registrera dynamiska förändringar från ”smakupplevelse” beneath måltiden. detta ger enstaka djupare medvetande till dem multisensoriska upplevelserna.

Ett sensoriskt beskrivande test slutfört från enstaka professionell panel kunna detaljerat förklara kvalitativt samt kvantitativt en äpple vid en objektivt sätt, detta önskar yttra äpplets utseende, doft, flavor (grundsmaker samt retronasallukt) samt textur.

detta grundar sig vid konsensus inom gruppen, var deltagarna tillsammans fungerar vilket en superkänsligt sensoriskt instrument. ni samt jag däremot, inom likhet tillsammans med andra konsumenter, oss bedömer äpplet subjektivt. oss besitter våra subjektiva preferenser, referensramar, sinnen samt våra hjärnors unika nätverk. Den subjektiva upplevelsen är kapabel skilja sig åt, på grund av oss existerar unika.

liksom Magni Martens skriver &#; även angående oss äter varsin halva från identisk äpple, kunna oss ej känna till hur äpplet smakar på grund av den andra personen (15).

Referenser

1. Fischler C. Food, Self and Identity. Social Science kunskap ;27(2) DOI/

2. Brillat-Savarin JA. Aphorisms, in: The physiology of taste, London, England, ; p.

3. Rozin P. Towards a psychology of food and eating: From motivation to module to model to marker, morality, meaning and metaphor. Current Direction in Psychological Science ;5(1)

4. Livsmedelsverket. föda på grund av varenda sinnen – sensorisk träning i enlighet med Sapere-metoden. Livsmedelsverket;

5. Livsmedelsverket.

Näringsrekommendationer. Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/kostrad/naringsrekommendationer

6. Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten&#;vuxna

7. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten-ungdom samt

8.

Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademien, KSLA. Matens kvaliteter. Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademiens Tidskrift ; (4).

9. Hausner H, Olsen A, Möller P. More exposure and flavour-flavour learning increase year-old children´s acceptance of a novel vegetable. Appetite ;58 (3)

Depoortere inom. Taste receptors of the gut: framträdande roles in health and disease.

GUT ;63(1) E-pub.

Lundström J. Medicinvetarna. Luktar ni friskt? [Podd]. Stockholm: Karolinska Institutet; Hämtad från:

Ekström inom, Sjölund S, Nordin S, Nordin Adolfsson A, Adolfsson R, Nilsson L-G, Larsson M, Olofsson J K. Smell Loss Predicts Mortality fara Regardless of Dementia konvertering. Journal of The American Geriatrics kultur ;65(6)

Neuman N, Sandvik P, Bellini Lindholm N, Bömer-Schulte K, Lövestam E.

Food-related experiences and behavioral responses among people affected bygd chemosensory dysfunctions following COVID A scoping review. Research in Nursing & Health ;46(4)

Meilgaard M, Civille G V, Carr T. Sensory Attributes and the Way We Perceive Them, in: Sensory Evaluation Techniques, CRC Press, INC., Boca Raton, Florida, ; p.

Martens M. A philosophy till sensory science.

Food Quality and Preference ;19 ()