Würth etablering av nya kyrkor

Sverige äger omkring 3&#; kyrkobyggnader likt tillhör Svenska kyrkan.^[1] Därtill kommer andra samfunds byggnader.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande kyrkorna samt tidig medeltid

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkobyggnader äger enstaka tusenårig saga.

vid talet blev kristendomen statsreligion inom Romarriket.^[2] landet blev enstaka sektion från enstaka europeisk kulturell samt religiös gemenskap, även angående detta dröjde mot talet innan missionärer började komma mot landet.

dem inledande kyrkorna vilket byggdes till "Vite Krist" plats små kapell inom virke, sannolikt från stavkyrketyp, samt inom skogsdunge besitter man hittat kvarlevor från träkyrkor ifrån talet. Vissa källor hävdar för att detta hundra kalenderår senare fanns trehundra kyrkor bara inom Skåne.^[2] dem äldsta stavkyrkorna plats konstruerade tillsammans med stavkonstruktionen förankrad inom marken inom stenskodda stolphål.

Denna typ finns endast arkeologiskt konstaterad, då dem inom marken nedslagna stolparna förr alternativt senare börjar ruttna. samtliga stavkyrkor likt bevarats existerar istället från enstaka yngre typ, tillsammans ett syllstensrad vilket bas vid vilka man placerar syllstockar från vilket ställe stavkonstruktionen existerar uppbyggd, samt vilket börjar användas omkring Hedareds stavkyrka existerar Sveriges enda helt bevarade stavkyrka, dock ifrån Gotland finns flera delar från stavkyrkor bevarade likt byggnadsmaterial inom yngre stenkyrkor, den bäst bevarade existerar Hemse stavkyrka.

Under 60 – talet etablerade dåvarande Missionsförbundet ett antal nya församlingar i Storstockholm

Att bygga inom virke plats enkelt samt billigt samt detta fanns gott ifall ämne. inom slättbygder övergick man tidigare än skogrika bygder mot för att bygga inom berg, bland annat såsom en indikator vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt till för att märka för att Guds bostad skulle stå på grund av evigt. Inledningsvis användes den berg likt fanns för att tillgå, mot modell sandsten samt kalksten, dock inom mitten från talet kom tegel alltmer inom bruk.

dem inledande stenkyrkorna fanns låga, enskeppiga kyrkor, mot modell inom romansk stil. Ganska snart tillkom även andra typer, likt dem främst beneath talet uppförda rundkyrkorna till dem mer avancerade byggnaderna hämtade man hit utländsk expertis samt klostren bidrog genom insikt samt upplevelse mot för att kyrkorna blev alltmer avancerade. en modell existerar cisterciensermunkarna inom Alvastra religiös byggnad.

Under samma tid byggdes också nya kyrkor

Dessa kom ifrån Clairvaux inom land i västeuropa, var man utvecklat enstaka på grund av sin period många sofistikerad kyrkobyggnadskonst.^[2] beneath talet infördes inom svenska landskapslagarna regler till hur en kyrkobygge skulle vandra till: varenda inom socknen skulle hjälpas åt för att bygga samt underhålla kyrka samt tillhörande byggnader var fanns samt enstaka skulle bidra efter förmåga.

Stenkyrkobyggandet kom igång vid allvar då sockenbegreppet etablerats samt detta följaktligen skapats ett form eller gestalt från samhällsstruktur vilket kunde ligga ner mot bas till för att ekonomiskt hålla kyrka samt präst.^[2]

tal

[redigera | redigera wikitext]

Under den inledande halvan från talet ökade folkmängden inom landet kraftigt.

dem kyrkor såsom då byggdes plats ofta inom empirestil, även kallad Karl Johansstil. dem små medeltidskyrkorna fanns inom flera fall hårt slitna samt inom behov från renovering alternativt rivning. Biskopen Esaias Tegnér förespråkade för att socknarna skulle bygga nya kyrkor inom modern utformning, stora nog för att rymma kurera socknens befolkning.

sålunda skedde även inom flera fall, samt mot resultat från Tegnérs iver samt kyrkobyggnadernas storlek kom dem nya kyrkorna Tegnérkyrkor alternativt, lite mer föraktfullt, Tegnérlador.

Det var en unik nybyggar- och nyetableringsperiod

tal

[redigera | redigera wikitext]

Under dem inledande decennierna från talet byggdes kyrkor efter ungefär identisk grundform vilket gjorts sedan medeltiden, såväl exteriört likt interiört. ett speciell typ fanns dem högresta kyrkor inom rött tegel inom enstaka stil likt nedsättande kom för att kallas eslövsgotik.

Efter andra världskriget skedde dock enstaka massiv omställning. Arkitekturen plats influerad från funktionalismen samt dem sedvänja byggmaterialen byttes mot samtida ämne liksom kopp, stål samt betong.

Trots det byggs det nya kyrkor

Materialval samt byggteknik gjorde för att långhusplanen inom flera fall övergavs till centralkyrkoplanen, en hög byggnad eller struktur, absid samt kor försvann, utsmyckningar gjordes diskreta alternativt uteblev helt. inom direkt anslutning mot samt ofta sammanbýggda tillsammans kyrkobyggnaden, uppfördes samlingslokaler på grund av religiös ickerituella aktivitet. numeriskt värde från dem främsta företrädarna på grund av denna nya kyrkoarkitektur plats dem tyska arkitekterna Otto Bartning samt Rudolf Schwarz.

Denna omsvängning inom arkitekturen berodde ej endast vid passage mot nya ämne samt byggstilar, utan även förändringar inom nya teologiska samt liturgiska strömningar.

Två av de främsta företrädarna för denna nya kyrkoarkitektur var de tyska arkitekterna Otto Bartning och Rudolf Schwarz

enstaka massiv innebörd förmå även tillmätas dem alltmer sekulariserade tongångar likt utvecklats samt vari man efterlyste ett mer modern ögonkontakt samt ökat fokus vid existentiella ämnen samt social rätt och jämlikhet. Prosten Axel Rappe gav ut Domus ecclesiae - studier inom nutida kyrkoarkitektur samt blev ett vitt spridd bok.^[3]

Gudsnamnet

[redigera | redigera wikitext]

Särskilt ifrån medeltiden samt fram mot talet plats detta vanligt för att dekorera kyrkornas predikstolar samt altaruppsatser tillsammans med gudsnamnet, inom allmänhet tillsammans dem hebreiska bokstäverna JHWH, detta önskar yttra.

tetragrammet alternativt tetragrammaton. dock detta förekom även för att man använde vokaltecken samt skrev ut namnet Jehova, Jehovah, Iehova alternativt liknande (se mot modell Jonstorps kyrka alternativt Ivetofta kyrka). Förutom vid predikstolar samt altaruppsatser kunna man hitta gudsnamnet vid epitafier, altartavlor, gravstenar, glasmålningar samt mässhakar.

Ibland förekommer gudsnamnet även vid själva kyrkobyggnaden (se foto ifrån Norrköping).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Almqvist, Torbjörn; Johansson Hjördis, Simonsson Lena (). Vad människor byggde: en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot folkrörelsernas byggnadshistoria (2.
  Under kyrkan kommer nya lokaler att inredas med församlingssal för personer, åtta kontorsplatser, toaletter, kapprum och teknikrum

  uppl.). Stockholm: Sveriges arkitekturmus. Libris ISBN &#;