lawmoai.pages.dev






Vilka länder i världen har dödsstraff

Dödsstraff

Dödsstraff existerar enstaka straffrättsligpåföljd liksom innebär för att enstaka domstol dömer ett en person som har begått ett brott mot döden genom avrättning.

Dödsstraffet inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Dödsstraff efter land, Dödsstraff inom Sverige och Dödsstraff inom USA.

Dödsstraffet verkställs inom flera stater inom världen, även angående enstaka långsiktig trend mot avskaffande förmå skönjas.

Världens fyra folkrikaste länder; Kina, Indien, USA samt land praktiserar samtliga dödsstraff, dock endast inom Kina samt enstaka rad delstater inom USA tillämpas detta någorlunda regelmässigt. Även Vitryssland tilldelade en par dödsstraff samt verkställde numeriskt värde avrättningar ; i enlighet med tveksamma fakta ytterligare numeriskt värde

58 länder besitter kvar dödsstraffet inom sin lagstiftning samt äger utfört avrättningar dem senaste 10 år, 25 länder besitter kvar straffet dock äger ej utfört detta vid minimalt 10 kalenderår, 11 länder äger kvar dödsstraff bara på grund av vissa speciella förbrytelse (i allmänhet förbrytelse inom krigstid).

97 länder äger helt tagit försvunnen straffet ur lagstiftningen. Antalet dödsdomar reducerar totalt sett inom världen, samt fanns detta lägsta vid 10 år[1].

Metoder

[redigera | redigera wikitext]

Denna register fanns på grund av tillåtna metoder [2][3][4][5][6]

  • Halshuggning (Saudiarabien, Qatar)
  • Elektriska stolen (Alabama, stat i usa, Virginia, South Carolina, Florida, Oklahoma samt Kentucky inom USA.)
  • Gaskammare (Kalifornien, Missouri samt Arizona inom USA.

    Gasavrättning genom kvävgas (N2) godkändes inom april inom Oklahoma dock äger ännu ej använts.[7])

  • Hängning (Afghanistan, Iran, Irak, Japan, Mongoliet, Malaysia, Pakistan, Palestina, Libanon, Jemen, Egypten, Indien, Myanmar, Singapore, Sri Lanka, Syrien, Zimbabwe, Sydkorea, Malawi, Liberia, Tchad samt Washington (delstat))
  • Giftinjektion (Guatemala, Thailand, Kina, Vietnam, samtliga stater inom USA såsom besitter dödsstraff.)
  • Arkebusering (Kina, Taiwan, Vietnam, Belarus, Libanon, Kuba, Grenada, Nordkorea, land, Jemen samt Oklahoma inom USA.)

Länder likt besitter avskaffat dödsstraffet

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande landet inom världen vilket avskaffade dödsstraffet fanns Storhertigdömet Toscana.

Den 30 november skrev Leopold inom, hertig från Toscana, beneath den nya lagboken inspirerad från den kända italienske straffrättsteoretikern Cesare Beccarias teorier ifall dödsstraff. Några kalenderår senare återinförde Leopold II dödsstraffet till exceptionella fall. dem länder likt senare tog försvunnen dödsstraffet helt ur lagstiftningen fanns Venezuela (), San Marino (), kant Rica (), Kungariket Italien (), Ecuador (), Uruguay (), Colombia () samt Island ().

I land avskaffades dödsstraffet helt dock återinfördes retroaktivt ,[8] varpå 46 personer avrättades. Dödsstraff nämns på grund av sista gången inom dansk team

I land i norden utfördes den sista avrättningen inom fredstid [9] beneath inledande världskriget avrättades ett handfull finländare vid basen från rysk krigslagstiftning.[10].

beneath samt efter inbördeskriget avrättades flera summariskt alternativt efter rättegångar inom domstolar liksom ej ägde laga bas, både vid den röda samt den vita sidan.[källa&#;behövs] Dödsstraff inom fredstid avskaffades formellt [11] samt dödsstraffet helt samt hållet ,[12] vilket numera verifieras inom grundlagen.[13]

I Norge tillämpades dödsstraffet ej mellan samt inom kölvattnet från landsförräderiprocesserna efter andra världskriget återinfördes straffet, liksom inom land retroaktivt (även angående ockupationsmakten, vilket emellertid betraktades vilket olaglig, återinfört samt tillämpat dödsstraff) avrättades en trettiotal människor, bland andra Vidkun Quisling.

I landet avskaffades dödsstraffet inom fredstid samt beneath krigsförhållanden Den sista avrättningen, från Alfred Ander genom giljotin, genomfördes efter en nio kalenderår samt elva månaders uppehåll.

I Ryssland rådde således kallat dödsstraffsmoratorium vilket betyder en förbud mot dödsstraffstillämpning vilket infördes inom samband tillsammans med landets tillgång inom Europarådet Dödsstraff besitter ej tillämpats sedan samt betraktades sedan dess såsom avskaffat, vilket realiserades Inget europeiskt nation, utom Belarus, besitter därmed utfört avrättningar efter

Vissa länder, såsom USA () samt Sydafrika () besitter avskaffat dödsstraffet genom beslut från ett konstitutionsdomstol, vilket funnit detta konfliktfyllt författningen.

Sydafrika, såsom beneath talet varit en från dem aktivaste dödsstraffsländerna, gick därmed vid en fåtal kalenderår ifrån en hundratal avrättningar ifall året (den sista ) mot totalt avskaffande. inom USA återinfördes dödsstraffet inom majoriteten från delstaterna sedan högsta domstolen funnit detta författningsförenligt beneath vissa omständigheter, bland annat avskaffandet från detta dödsstraffsobligatorium likt funnits till vissa förbrytelse.

Sedan dess äger ytterligare ovan personer avrättats inom sammanlagt en anförande stater.[när?]

Återinförande

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska länder likt avskaffat dödsstraffet äger ej sedan andra världskriget infört detta igen.[14] Däremot röstade Schweiz, liksom infört en nationellt förbud mot dödsstraff inom sin författning , till för att möjliggöra dödsstraff inom ett folkomröstning , efter enstaka större brottsvåg.

Efter beslutet (straffrätten fanns inom sig enstaka kantonal angelägenhet) återinfördes dödsstraffet inom tio huvudsakligen katolska, tyskspråkiga kantoner inom centrala Schweiz (avvikande plats Fribourg, Valais&#;och Schaffhausen) mellan samt , samt sammanlagt nio avrättningar, varenda genom halshuggning, verkställdes mellan &#;och (samtliga, utom enstaka inom Fribourg , efter nämnda mönster).

Landet röstade igenom ett fräsch, nationell strafflag, var dödsstraffet avskaffades, giltig ifrån samt tillsammans med 1 januari (arkebuseringar verkställdes fortsatt beneath militärrätten fram mot ). Nya Zeeland, likt avskaffat straffet beneath Labourpartiet&#;, återinförde detta igen efter en regeringsskifte , till för att åter avskaffa detta beneath talet genomfördes sammanlagt åtta hängningar, den senaste från giftmördaren Walter Bolton.

dem numeriskt värde länderna existerar därmed dem enda staterna inom såsom avskaffat dödsstraffet samt återinfört detta (för för att sedan avskaffa det) genom enstaka demokratisk process (enskilda delstater inom USA äger gjort identisk sak, dock huvudsakligen sedan statens alternativt landets högsta domstol förklarat detta författningsstridigt).


  • vilka länder inom världen besitter dödsstraff

    • Japan upplevde en moratorium beneath sent samt tidigt anförande, dock avskaffade inte någonsin straffet formellt, innan avrättningar återupptogs Landet äger därefter legat vid ett relativt stadig nivå angående numeriskt värde mot fyra avrättningar per år.[källa&#;behövs] inom Kanada misslyckades en försök mot återinförande tillsammans med röstsiffrorna inom underhuset, sedan en antal konservativa ledamöter (bland andra premiärminister Brian Mulroney) mot majoriteten från sitt område stött nej-linjen.

    Den sista dödsdomen avkunnades mot fängelseinternen Mario Gauthier inom Quebec på grund av mord vid enstaka fångvaktare, månader innan straffet avskaffades på grund av varenda civila förbrytelse. dem sista för att bli avrättade, inom månad , fanns Ronald Turpin samt Arthur Lucas, dömda på grund av mord vid enstaka polis respektive polisinformatör.[15][16]

    I Italien avskaffades dödsstraffet vid talet, dock återinfördes från Benito Mussolini efter en mordförsök vid honom.

    Ytterligare 26 (juridiska) avrättningar verkställdes innan Mussolinis fall inom juli , samt ytterligare tusentals innan republik upprättades , utan dödsstraff inom lagboken.

    I USA avskaffades dödsstraffet från högsta domstolen , efter en femårigt nationellt moratorium sedan avrättningen från Luis Monge inom Colorado kalenderår upphävde domstolen sitt tidigare utslag samt tillsammans med Gary Gilmore nästa tid återupptogs avrättningarna, samt nästan samtliga delstater inom USA (liksom den federala regeringen samt den militära jurisdiktionen) besitter sedan dess återinfört detta, tillsammans med varierande praxis.

    tillsammans med undantag till Connecticut (Michael Bruce Ross tid ) besitter ingen delstat inom New England använt detta sedan dess. en fåtal nordstater (Maine, Minnesota, Michigan, North Dakota, Rhode Island samt Wisconsin) ägde redan avskaffat detta beneath talet alternativt tidigt anförande, medan andra ( Kansas) avskaffat detta samt tagit detta åter inom bruk omkring talet, likt regel inom samband tillsammans den stora depressionen, då en maxtal ifall avrättningar () nåddes.

    Avrättningar återupptogs inom massiv skal sedan giftinjektion tagits inom bruk inom Texas , samt beneath talet uppstod en nytt uppsving såsom ej motsvarats sedan talet. Denna trend besitter nedtonats vid senare kalenderår samt en antal stater, bland annat Connecticut, New Mexico samt New Jersey (som ej använt detta alls efter återinförandet) äger avskaffat detta åter.

    Vermont samt Massachusetts återinförde detta ej, liksom Alaska samt Hawaii sedan dessa blivit stater; bland dem delstater såsom återinfört dödsstraffet dock ej använt detta kunna nämnas New Hampshire, Kansas samt New York (där detta förklarats konstitutionsvidrigt samt sedermera avskaffats definitivt). Wyoming, New Mexico, South Dakota, Connecticut samt Colorado äger använt detta en enda situation sedan talet; andra äger använt detta numeriskt värde alternativt tre gånger, medan femton delstater använt detta tio gånger alternativt fler sedan USA:s federala statsmakt återinförde dödsstraffet samt äger sedan dess använt detta nära tre tillfällen.

    Timothy McVeigh blev inom juni den förste för att avrättas från USA:s federala statsmakt sedan Victor Feguer, kreditkort därefter resultat från droggrossisten Juan Garza samt enstaka marinsoldat dömd på grund av våldtäkt samt mord Samtliga tre dömdes till förbrytelse begångna inom Texas samt Oklahoma, såsom leder dödsstraffsstatistiken tillsammans lokal en samt tre (Oklahoma kommer inledningsvis angående statistiken graderas efter folkmängd).

    I Storbritannien, var dödsstraffet avskaffades på grund av mord (i Nordirland samt Kanalöarna , vid Isle of Man vid talet) besitter underhuset röstat ifall frågan inom varenda parlament fram mot inom denna sista val stödde en hundratal ledamöter, nästan samtliga ifrån konservativa grupp återinförande till polismord. Opinionsundersökningar besitter demonstrerat en fast majoritetsstöd på grund av dödsstraffet inom Storbritannien, även ifall detta minskat successiv ifrån &#;% då straffet avskaffades mot omkring 60&#;% idag.

    då mockumentären (fiktiva dokumentären) The Execution of Gary Glitter, såsom tog upp ämnet angående återinförande, sändes inom brittisk TV presenterades ett opinionsundersökning tillsammans 54 procents stöd på grund av dödsstraffets återinförande.[17]

    I land i västeuropa, vilket plats detta sista landet inom västra europa för att avskaffa straffet (den sista avrättningen ägde plats ) driver Front National frågan angående återinförande; ett befolkningsmajoritet existerar emellertid mot återinförande, samt Marine Le Pen besitter modererat partiets linje genom för att kräva insättning från antingen dödsstraff alternativt reella livstidsstraff.

    Vissa länder, däribland land, besitter förbjudit dödsstraff inom grundlagen. Irland gjorde detta genom ett folkomröstning

    Dödsstraffets brottspreventiva verkan

    [redigera | redigera wikitext]

    Dödsstraffet existerar ett extrem struktur från hot mot ett enskild människas liv varför dödsstraffets allmänpreventiva effekter studerats från kriminologer, sociologer tillsammans med flera.

    Resultaten äger ej varit helt tydliga samt olika studier ger varierande konsekvens, vilket bidragit mot för att detta amerikanska forskningsrådet, National Research Council, gjorde gällande för att detta ej finns någon pålitlig teknik på grund av för att bedöma om dödsstraff äger ett preventiv konsekvens, angående detta existerar utan utfall alternativt ifall detta brutaliserar samhället.[18] Vissa vetenskapsman, vilket Jerzy Sarnecki[19], menar för att denna bestraffningsform ej fungerar likt avskräckning, utan för att avskräckning fungerar endast inom brottspreventivt avsikt inom dem fall var gärningsmannen existerar kalkylerande samt rationell, medan andra vetenskapsman, liksom mot modell Joanna M.

    fåraherde, menar för att till varenda verkställd avrättning från enstaka mördare, sålunda förhindras inom medelvärde tre mord[20].

    De flesta från dem grövsta våldsbrotten begås från individer liksom existerar påverkade från alkohol, droger alternativt existerar beneath effekt från starka känslor.[21] Brottmålsadvokaten Johan Eriksson, likt utsetts från webbtidningen Dagens rättsväsen mot Sveriges främsta advokat (–)[22], menar för att detta existerar omständigheterna liksom skapar gärningsmannen[23] samt för att vem liksom helst beneath tillräckligt pressande omständigheter förmå komma för att begå allvarliga förbrytelse.

    Andra studier äger fokuserat vid statistisk granskning, varvid analysmetoderna äger hamnat inom fokus.[förtydliga][24] ett sektion studier besitter givit en utfall vilket sägs visa vid ett avskräckningseffekt från dödsstraff.[25] Kritiker menar dock för att detta finns allvarliga metodologiska bekymmer inom dessa studier samt för att detta ej går för att dra några slutsatser angående avskräckningseffekten vid grundval från dessa studier.[26]

    På talet införde USA:s högsta domstol en temporärt förbud (ett således kallat moratorium) mot för att verkställa dödsdomar.

    Dödsstraffet verkställs i många stater i världen, även om en långsiktig trend mot avskaffande kan skönjas

    inom enstaka forskning publicerad inom juli jämförde Hashem Dezhbakhsh samt Joanna M. herde antalet mord före, beneath samt efter moratoriet inom dem berörda amerikanska delstaterna. dem kom fram mot nästa slutsats: ”Resultaten existerar många tydliga: avrättningar avskräcker ifrån mord samt mordfrekvensen ökar betydligt beneath moratorier.” Dezhbakhsh samt fåraherde beskrev sina konsekvens vilket ”mycket robusta”.[27]

    Det besitter gjorts olika försök för att uppskatta hur massiv den avskräckande effekten existerar.

    Joanna M. fåraherde kommer inom ett forskning ifrån augusti fram mot för att enstaka verkställd avrättning inom medelvärde leder mot för att tre färre mord begås.[20]Naci Mocan samt Kaj Gittings besitter inom enstaka undersökning ifrån oktober beräknat den avskräckande effekten mot fem färre mord per avrättning.[28] i enlighet med enstaka undersökning från Paul R.

    Zimmerman publicerad inom femte månaden i året leder enstaka verkställd avrättning mot för att detta begås inom medelvärde 14 färre mord vid årsbasis.[29]

    Dale O. Cloninger samt Roberto Marchesini besitter inom ett forskning ifrån juni undersökt effekterna från en moratorium på grund av avrättningar inom Illinois såsom infördes inom januari samt en beslut fattat inom januari angående för att omvandla samtliga dödsdomar inom delstaten mot livstidsstraff.

    Dessa åtgärder ledde i enlighet med Cloninger samt Marchesini mot för att detta begicks uppskattningsvis fler mord inom Illinois beneath månadersperioden januari – januari [30] ett liknande lärande ifrån från Cloninger samt Marchesini baserad vid statistik ifrån Texas gav i enlighet med författarna utfall vilket fanns förenliga tillsammans med hypotesen för att dödsstraff besitter enstaka avskräckande effekt.[31] i enlighet med K.

    C. nation m fl [32] ger modellering tillsammans uppgifter ifrån avrättningar inom Texas mellan samt ett uppskattad genomsnittlig minskning tillsammans med 0,5 - 2,5 mord beneath enstaka månadersperiod efter varenda avrättning, beroende vid vilken modell likt används.

    Filosofin kring dödsstraff

    [redigera | redigera wikitext]

    Dödsstraffets varande alternativt icke varande besitter diskuterats vid en antal olika sätt. denna plats beskrivs enkelt samt summariskt tre moralfilosofiska skolor samt hur man utifrån den beskrivna skolans diskurs förmå diskutera dödsstraffet. titta även straffteori.

    Utilitarism

    [redigera | redigera wikitext]

    Utilitarismen existerar enstaka morallära vilket förespråkar för att oss bör handla därför för att följderna från vårt handlande blir således goda likt möjligt, var "det goda" definieras vilket "det likt leder mot största tänkbara lycka till största tänkbara antal".

    Utilitaristens etik existerar därför konsekventialistisk. enstaka papper existerar god angående samt endast ifall den resulterar inom förbättrad konsekvenser än varenda andra mot buds stående handlingsalternativ.

    Minst 2 nya dödsstraff i 52 länder dömdes ut under , jämfört med minst 2 i 56 länder under Dödsdomar omvandlades och dödsdömda benådades i 26 länder

    vad utilitaristen säger ifall dödsstraffet beror vid vad denne tror för att dödsstraffet är kapabel äga på grund av konsekvenser. Talar undersökning samt personliga erfarenheter ifall sannolikt positiva effekter, således existerar sannolikheten massiv för att utilitaristen existerar på grund av dödsstraff. ifall detta däremot verkar vilket angående dödsstraffet leder mot negativa effekter blir denne antagligen motståndare mot dödsstraff.

    Dödsstraffets konsekvenser till den avrättade individen samt eventuell emotion från upprättelse bland brottsoffren står endast till ett sektion inom summan från all lycka samt tragedi liksom produceras från straffet, vilket ställs inom jämförelse mot lyckan samt olyckan liksom produceras från varenda alternativa tillvägagångssätt. Detta medför för att utilitarister kommer fram mot vitt skilda ståndpunkter gällande dödsstraffet.

    detta finns såväl dödsstraffsförespråkare vilket dödsstraffsmotståndare vilket kallar sig till utilitarister.

    Förespråkarna på grund av dödsstraff påpekar för att gärningsmän likt avrättas inte någonsin mer förmå återfalla inom förbrytelse, vilket innebär för att människor besparas lidande. Ofta framhävs även dödsstraffets förmodade förmåga för att avskräcka ifrån grövre förbrytelse.

    Detta resonemang förutsätter för att människan handlar rationellt samt självständigt. Då enstaka människa likt existerar vid väg för att begå en grovt förbrytelse såsom existerar styrkt tillsammans med dödsstraff (till modell mord), antas denne därför välja för att ej begå detta förbrytelse inom fruktan från för att dömas mot döden.

    Således antas brottet förebyggas, samt detta kunna existera något vilket bidrar mot den allmänna lyckan. ett praktisk dödsstraffsförespråkare menar för att en något som är viktigt eller nödvändigt antal människor inom samhällen liksom tillämpar dödsstraff undgår smärta samt tragedi likt dem annars skulle behärska råka ut till. dem menar även för att detta förskonade ifrån lidande existerar större än detta lidande dem såsom döms mot dödsstraff, deras anhöriga samt andra berörda utsätts på grund av.

    Ett annat utilitaristiskt argument på grund av dödsstraffet existerar mer utvalt inriktat vid den klandrade brottslingen. denna plats menar man för att dödsstraffet existerar kreditkort samt med betoning, samt således även mer tillmötesgående än dem långa fängelsestraff likt normalt existerar utfallet från grov våldsbrottslighet.

    angående den dömde lider mindre bör även den hopräknade lyckan existera större. detta nämns inom samklang tillsammans med detta för att flera dödsdömda, bland annat inom Italien (samt inom fallet Gilmore) äger petitionerat samt även stämt sitt lands rättsväsende tillsammans enstaka önskan ifall för att avrättas hellre än gå vidare leva inom fångenskap.

    Dödsstraff var en vanlig påföljd under apartheidepoken och hade förhandstippats som påföljd för Nelson Mandela under Rivoniarättegången Den sista avrättningen ägde rum , i en bantustan så sent som I slutet av fanns åtminstone 28 dödsdömda människor i världen

    Bland annat Pennsylvania, såsom utfört tre avrättningar sedan talets moratorium, menar för att dessa tre fall kunde hänföras mot denna kategori.

    Det finns även utilitaristiska motståndare. Den vanligaste orsaken mot detta motstånd existerar för att man ifrågasätter straffets avskräckande utfall. ifall dem flesta grova förbrytelse likt i enlighet med förespråkarna bör ligga ner mot bas på grund av dödsstraff begås från mentalt störda personer menar motståndarna för att straffets avskräckande utfall reducerar alternativt uteblir.

    Cesare Beccaria menade även för att detta avskräckande inom en straff snarare ligger inom dess förutsägbarhet än inom dess grymhet. angående ej straffet gör rädd ifrån för att begå förbrytelse inom någon större utsträckning existerar detta ur utilitaristens synsätt helt meningslöst, då inget onödigt lidande hindras. Snarare ökar smärtan inom världen inom samt tillsammans med för att man avrättar en antal människor.

    Ytterligare en utilitaristiskt motargument existerar farhågan för att dödsstraffet trappar upp ett allmän samhällelig våldsspiral. Vidare befarar man för att brottslingar såsom vet för att dem riskerar en dödsstraff efter en gripande, förmå drivas mot allt mer desperata metoder, såsom mot modell för att ta fångar alternativt döda eventuella vittnen. Båda dessa modell innebär ett minskad lycka inom världen.

    Ett annat vanligt utilitaristiskt motargument existerar för att dödsstraffet riskerar för att producera ett allmän social bekymmer. detta kunna mot modell handla angående fruktan till för att bli oskyldigt (eller efter en begånget, dock ångrat brott) dömd mot döden samt avrättad. Acceptans från dödsstraff kunna även medföra ett större acceptans från våld inom andra kontext, samt en extraordinärt behov hos brottslingar likt förmå dömas mot döden för att begå ytterligare våldshandlingar mot exempelvis vittnen.

    en motargument menar för att detta blir fallet oavsett vilket maximalstraffet existerar, samt för att livstids fängelse alternativt en högsta tidsbestämt straff ( 30 tid, likt existerar strafftaket inom Mexiko samt Norge) inom praktiken kommer för att ge identisk utfall därför snart en förbrytelse redan begåtts likt förmå alternativt kommer för att behärska meritera detta "tak".

    Pliktetiken

    [redigera | redigera wikitext]

    Pliktetiken utgår ifrån för att människan bör handla i enlighet med enstaka moralisk plikt. denna plats försöker man för att hitta lagar till om gärningar existerar förbjudna alternativt utsåg, oavsett vilka följderna från detta handlingssätt förmå tänkas bli. en från dem maximalt kända exemplen vid hur enstaka sådan moralisk plikt förmå formuleras existerar Immanuel Kants "det kategoriska imperativet".

    Liksom bland utilitaristerna finns såväl förespråkare liksom motståndare mot dödsstraff inom detta pliktetiska lägret.

    Pliktetiska dödsstraffsmotståndare menar för att detta ständigt existerar orätt för att aktivt samt uppsåtligt döda ett ytterligare människa, oavsett vad konsekvenserna blir. Därför existerar detta även oacceptabelt tillsammans dödsstraff. Denna ståndpunkt tar ingen hänsyn mot angående världen blir förbättrad alternativt odugligare tillsammans dödsstraff.

    Oavsett vilket existerar dödande fel samt därför även dödsstraff.

    Pliktetiker är kapabel även nå den motsatta slutsatsen tillsammans identisk utgångspunkt inom åsikten för att allt liv existerar heligt.

    Andra länder som använder dödsstraffet inkluderar Iran, Saudiarabien, Vietnam, Nordkorea, Japan, Pakistan, Malaysia, Bangladesh och Thailand

    Likt Kant menar flera pliktetiker för att förbrytelse samt straff existerar intimt förenade. enstaka individ såsom äger tagit ett annans liv anses äga förverkat rätten mot detta egna existensen, samt ett gärningsman likt begått en tillräckligt grovt förbrytelse bör därför i enlighet med dödsstraffsförespråkarna bland pliktetikerna dömas mot döden från rättviseskäl.

    Straffet existerar ej mot på grund av för att stilla offrets alternativt dess anhörigas krav vid rätt och jämlikhet, utan pliktetikerns rättrådighet existerar riktad mot gärningsmannen till för att ge denne gottgörelse. ifall enstaka förbrytare förtjänar sitt straff anses denne erhålla gottgörelse genom för att sona till sitt förbrytelse. mot skillnad ifrån dem utilitarister vilket motsätter sig dödsstraffet angående detta bara orsakar onödigt lidande hos förövaren talar alltså förespråkarna bland pliktetikerna istället ifall en sedligt samt nödvändigt lidande.

    ”Men vem liksom än begått mord måste dö. detta finns, inom detta på denna plats fallet, inget juridiskt substitut alternativt surrogat liksom förmå erbjudas till för att låta rättvisan äga sin gång. detta finns ingen likhet alternativt proportion mellan liv, hur än smärtfullt, samt död; samt därför finns ingen lika rättigheter mellan brottet mord samt vedergällningen än vad vilket åstadkoms juridiskt genom avrättningen från brottslingen.

    Hans död, emellertid, måste behållas fri ifrån smärta samt vanskötsel såsom skulle utföra mänskligheten inom hans individ motbjudande alternativt avskyvärd.

    		„
    &#; Immanuel Kant, Rättsfilosofin

    Rättighetsetik

    [redigera | redigera wikitext]

    Om enstaka individ existerar rättighetsetiker sålunda tillerkänner man samtliga människor (och ibland även andra djur) en antal universella rättigheter, samt man menar för att detta existerar människornas skyldighet för att ej kränka dessa rättigheter.

    om ett papper existerar moraliskt precis blir bestämt tillsammans andra mening från angående några rättigheter blir kränkta. Rättighetsetiker besitter ofta även tänkt sig för att dessa rättigheter bör institutionaliseras inom någon struktur från relaterat till samhället kontrakt. ett primär rättighet i enlighet med detta synsätt existerar samtliga människors korrekt mot sitt eget liv, samt denna korrekt existerar i enlighet med rättsetikerna överordnad argument ifall avskräckning (utilitarismen) alternativt vedergällning (pliktetiken).

    Detta anförs inom regel liksom argument mot dödsstraffet, dock detta finns även rättighetsbaserade argument till dödsstraffet. enstaka från rättighetsetikens grundvalar existerar för att offret äger korrekt mot upprättelse angående en förbrytelse äger begåtts (till skillnad ifrån pliktetiken, var gärningsmannens gottgörelse står inom fokus) såsom kompensation till dennes kränkta rättigheter.

    Vissa rättsetiker menar för att dödsstraffet är kapabel utgöra ett sådan kompensation. Utöver detta poängteras ofta rätten mot frihet samt egendom inom samklang tillsammans relaterat till rättsstat riktig för att upphäva nämnda rättigheter (i form eller gestalt från böter alternativt fängelse) angående en förbrytelse föreligger.

    Asien är den region i världen där dödsstraffet används mest och Kina är den enskilda stat som utför flest avrättningar i världen

    John Stuart Mill framförde detta argument inom detta brittiska underhuset liksom följande;

    ”Och oss kunna föreställa oss för att någon frågar hur oss bör behärska förhindra lidande genom för att själva utfärda detta. dock vid detta skulle jag svara, samtliga skulle svara, för att förhindra lidande genom för att producera detta existerar ej bara möjligt, utan själva syftet tillsammans med enstaka rättsstat.

    Visar bötfällning från ett en person som har begått ett brott vår bristande vid respekt på grund av egendom alternativt fängslandet från honom vår bristande vid respekt på grund av frihet? noggrann lika orimligt existerar detta för att anta för att tagandet från en liv såsom tagit en annat existerar för att visa otillräcklig respekt på grund av mänskligt liv.

    oss visar, tvärtom, vår yttersta respekt till detta genom anammandet från enstaka regel för att den likt förnekar enstaka ytterligare denna rättighet mister den egen, samt medan inget annat förbrytelse denne kunna begå berövar honom denna riktig mot liv således skall detta förbrytelse utföra detta.

    		„
    &#; John Stuart Mill,

    Det är kapabel noteras för att då FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, inklusive dess tredjeplats skrivelse angående rätten mot liv, antogs , sålunda ägde nästan varenda stater dödsstraff inom sin lagstiftning (Sverige, var straffet dock fanns inom den militära strafflagen, plats en från ytterst erhålla undantag).

    Dödsstraffet betraktades, inom bristande vid argumentation, såsom en oskrivet undantag inom klass tillsammans med fängelse inom relation mot FN-stadgans term "rätt mot frihet" samt böter, skadestånd samt stämning kontra äganderätten.

    Idag innefattar dock FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna även nyhet 30 liksom beskriver för att inget inom dem övriga artiklarna får tolkas vilket för att detta ger korrekt mot lag, stat alternativt individ för att omintetgöra rättigheterna inom någon ytterligare skrivelse.

    Opinion

    [redigera | redigera wikitext]

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Sifos samhällsbarometer visade för att ett minoritet vid omkring 40 andel plats till dödsstraff inom Sverige.[33] Siffran existerar relativt nedsänkt jämfört tillsammans andra demokratiska stater, var en flertal likt avskaffat straffet sedan länge (bland annat Kanada samt Storbritannien) besitter ett klar majoritet till återinförande.

    Fem länder— Bahrain, Komorerna, Laos, Niger och Sydkorea delade återigen ut dödsdomar under efter ett längre uppehåll

    inom dem allra flesta länder tydde opinionsundersökningar vid ett majoritet mot avskaffande då straffet avskaffades; inom dem flesta fall äger opinionen emellertid ökat mot återinförande därefter.

    års samhällsbarometer visade i enlighet med tidningen Metro för att 33 andel ansåg för att detta finns förbrytelse likt borde bestraffas tillsammans döden, samt 56 andel emot.[34]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Notförteckning

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] ”DEATH SENTENCES AND EXECUTIONS ” (på engelska) (PDF).

      Amnesty International. Läst 15 januari &#;

    2. ^”Methodes of execution bygd country”. Methodes of execution bygd country. Läst 23 månad &#;Arkiverad 14 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.
    3. ^”Methods of execution – Death Penalty upplysning Center”. Methods of execution – Death Penalty kunskap Center.

      Läst 23 månad &#;

    4. ^”Death penalty Bulletin No. ” (på (bokmål)). Death penalty Bulletin No. . ?js=n&prev=_t&hl=no&ie=UTF-8&layout=2&eotf=1&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%%2Fd%25C3%25B8dsstraffbulletin-nr&act=url. Läst 23 månad &#;
    5. ^”INFORMATION ON DEATH PENALTY” (på (bokmål)). INFORMATION ON DEATH PENALTY.

      Amnesty International. ?hl=no&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%%2Faktuelt%2Fflere-nyheter%2Farkiv-bakgrunn%2Fopplysninger-om-d%25C3%25B8dsstraff. Läst 23 månad &#;

    6. ^”execution methods bygd country”. execution methods bygd country. Arkiverad ifrån originalet den 14 november :// Läst 23 månad &#;Arkiverad 14 november hämtat ifrån the Wayback Machine.

      ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 14 november :// Läst 19 augusti &#;

    7. ^The Dawn of a New struktur of Capital Punishment, Time, 17 april 17
    8. ^[1], Dansk team nr ,
    9. ^”Viimeinen suomalainen mestauspölkyllä: Miehen henkilöllisyydestä erehdyttiin pitkään” (på finska). Seura. Läst 15 oktober &#;
    10. ^Olli Korjus (). Kuusi kuolemaantuomittua.

      sid.&#;–&#;, genom finskspråkiga Wikipedia: Kuolemanrangaistus Suomessa

    11. ^se lagen ifall avskaffande från dödsstraffet inom fredstid (/)
    12. ^Lag angående avskaffande från dödsstraffet ur straffsystemet (/)
    13. ^”Finlands grundlag (/)”. Finlex. #P7. Läst 15 oktober &#;
    14. ^Franck, Hans Göran; Nyman Klas (). Det barbariska straffet.

      BRÅ-rapport, &#;; Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

      Världens fyra folkrikaste länder; Kina, Indien, USA och Indonesien praktiserar alla dödsstraff, men endast i Kina och en rad delstater i USA tillämpas det någorlunda regelmässigt

      Libris ISBN &#;

    15. ^”The end of the rope: The story of Canada’s gods executions”. &#;
    16. ^
    17. ^?v=jPtEWA2BzZQ
    18. ^Kevin Johnson (19 april ). ”Panel fails to establish deterrent effect of death penalty” (på engelska). USA Today. Läst 1 juni ”"We recognize that this conclusion may be controversial to some," Nagin said, "but no one fryst vatten well served bygd unsupportable claims about the effect of the death penalty, regardless of whether the claim fryst vatten that the death penalty deters homicides, has no effect on homicide rates or actually increases homicides."”&#;
    19. ^Sarnecki, Jerzy (). Introduktion mot kriminologi.

      Lund: Libris. sid.&#; ISBN &#;

    20. ^ [ab] Joanna M. Shepherd (). ”Murders of Passion, Execution Delays, and the Deterrence of Capital Punishment”. Journal of Legal Studies 33 (2): sid.&#; doi/ Arkiverad ifrån originalet den 17 juni ://%2C_Ex_Delays% Läst 4 augusti &#;Arkiverad 17 juni hämtat ifrån the Wayback Machine.
    21. ^Sarnecki , s.&#; "I sin extrema form eller gestalt förmå straffet utgöra en hot mot individens liv.

      många forskar, Sellin (), Ehrlich (), McGahey (), Bowers & Pierce () samt Archer (), äger ägnat nyfikenhet åt dödsstraffets allmänpreventiva effekter. Resultaten varierar, dock huvudintrycket existerar för att den yttersta formen från allmänprevention troligen ej fungerar. Bergqvist () påpekar emellertid för att både studier såsom stödjer dödsstraffets allmänpreventiva effekter samt studier liksom hävdar för att dösstraffet ökar våldet genom för att brutalisera samhället lider från stora metodologiska bekymmer.

      ej heller svenska information tycks stödja tesen angående dödsstraffets avskräckande inverkan. Detta framträda från Hofer (), liksom besitter studerat antalet mord, dråp samt misshandel tillsammans dödlig utgång likt rapporterats inom land före samt efter avskaffandet från dödsstraffet. vilket nämnts är kapabel avskräckningen endast fungera beneath förutsättning för att den presumtive lagöverträdaren existerar någorlunda rationell samt utför någon form eller gestalt från riskkalkyl.

      Därför existerar detta möjligen, trots allt, ej helt rimligt för att analysera effekter från avskräckningen vid grova våldsbrott. flera från dessa förbrytelse begås beneath effekt från starka känslor. Gärningsmännen existerar oftast alkohol- alternativt drogpåverkade alternativt äger från andra skäl svårt för att granska sina handingar.".

    22. ^”Advokaten - Advokaternas advokater ”. .

      Arkiverad ifrån originalet den 14 augusti :// Läst 14 augusti &#;

    23. ^”Mauri möter: Sveriges bästa advokat”. 11 april ?v=zZtDT7Rc6QE. Läst 11 november &#;
    24. ^Death Penalty resultat Center, Facts about Deterrence and the Death PenaltyArkiverad 9 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine.
    25. ^Criminal Justice Legal Foundation, Articles on Death Penalty Deterrence.
    26. ^Death Penalty resultat Center, Discussion of Recent Deterrence StudiesArkiverad 29 april hämtat ifrån the Wayback Machine..
    27. ^Hashem Dezhbakhsh, Joanna M.

      Shepherd (). ”The Deterrent Effect of Capital Punishment: bevis from a "Judicial Experiment"”. Emory Economics (): sid.&#; Arkiverad ifrån originalet den 1 juli :// Läst 4 augusti &#;Arkiverad 1 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.

    28. ^Naci Mocan, Kaj Gittings (). ”Getting Off Death Row: Commuted Sentences and the Deterrent Effect of Capital Punishment”. Journal of lag and Economics 46 (2): sid.&#; doi/ Arkiverad ifrån originalet den 5 mars ://% Läst 2 augusti &#;
    29. ^Paul R.

      Zimmerman (). ”State Execution, Deterrence, and the Incidence of Murder”. Journal of Applied Economics 7 (1): sid.&#; doi/ssrn Läst 2 augusti &#;

    30. ^Dale O. Cloninger, Roberto Marchesini (). ”Execution Moratoriums, Commutations and Deterrence: The Case of Illinois”. Applied Economics 38 (9): sid.&#; doi/ Läst 2 augusti &#;
    31. ^Dale O.

      Cloninger, Roberto Marchesini (). ”Execution and deterrence: a quasi-controlled group experiment”. Applied Economics 33 (5): sid.&#; doi/ Läst 2 augusti &#;

    32. ^Land, Kenneth C.; Teske, Raymond H. C.; Zheng, Hui (). ”THE SHORT-TERM EFFECTS OF EXECUTIONS ON HOMICIDES: DETERRENCE, DISPLACEMENT, OR BOTH?*” (på engelska). Criminology 47 (4): sid.&#;– doi/jx.

      Läst 5 oktober &#;

    33. ^”Liv alternativt död inom riksdagen?” (&#;PDF). Lunds högskola. &#;
    34. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 28 september :// Läst 20 november &#;

    Källförteckning

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]