Hur många teorier finns det i sverige

Vetenskapsteorin existerar den kvist från filosofin likt samtalar om dels sådana term likt existerar gemensamma till olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.

Ett förslag mot definition från termen "vetenskapsteori", baserad vid den föreslagna definitionen från termen filosofi^[1], lyder: "Vetenskapsteori innebär samtal angående vetenskap utan referenser mot empiriskt underlag"^[2].

När detta gäller term liksom existerar gemensamma på grund av dem olika vetenskaperna gränsar vetenskapsteorin mot mer generella filosofiska områden, framför allt epistemologi samt metafysik. Vetenskapsteorin ställer mot modell epistemologiska problem att diskutera angående den vetenskapliga kunskapens natur, vilket om vetenskap existerar enstaka rationell aktivitet, likt ger oss tillförlitlig insikt ifall världen samt inom vilken grad vetenskapen existerar påverkad från olika ideologier alternativt kulturer.

Man ställer även mer metafysiska ämnen, vilket exempelvis vilket naturlagar existerar samt om världen existerar deterministisk.

Ett annat centralt vetenskapsteoretiskt sektor handlar angående vetenskaplig förklaring: vad innebär detta för att vetenskapen redogör något, samt vad kännetecknar enstaka vetenskaplig förklaring?

Vid Sveriges två institutioner i vetenskapsteori bedrivs förutom vetenskapsfilosofi även rent empirisk verksamhet som vetenskapshistoria och vetenskapssociologi

Vetenskapsteoretiker samtalar om även detta således kallade demarkationsproblemet, såsom behandlar vad liksom skiljer vetenskap ifrån icke-vetenskap, pseudovetenskap samt tro.

Till vetenskapsteorin brukar man även räkna dem filosofiska bekymmer hos dem olika specialvetenskaperna. detta finns mot modell biologins tänkesätt samt fysikens tänkesätt. en stort plats inom vetenskapsteorin berör samhällsvetenskapens samt humaniorans vetenskapsteori.

Bör dessa vetenskaper efterlikna naturvetenskapen, alternativt finns detta ett speciell teknik till dessa? Skiljer sig förståelse ifall människors aktivitet ifrån kunskaper ifall naturfenomen? en annat omdiskuterat zon behandlar dem sociala institutionernas natur samt kretsar kring begreppen sociala detaljer samt sociala konstruktioner. Oftast används termen vetenskapsfilosofi synonymt tillsammans med vetenskapsteori, dock vissa motsätter sig detta ^[3].

nära Sveriges numeriskt värde institutioner inom vetenskapsteori bedrivs förutom vetenskapsfilosofi även rent empirisk aktivitet vilket vetenskapshistoria samt vetenskapssociologi.

Några från dem senaste decenniernas maximalt inflytelserika vetenskapsteoretiker existerar Karl Popper, Paul Feyerabend, Thomas Samuel Kuhn samt Imre Lakatos. Värdet från vetenskapsteori, menar Einstein, ligger inom dess förmåga för att frigöra forskarens föreställningsvärld.

^[4]

Vetenskapsteorins historia

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsteorins bakgrund börjar tillsammans med försokraterna liksom plats dem inledande, såsom ställde problem att diskutera angående världen samt gav svar vid dessa vilket ej motiverades utifrån tro, sagor samt ytterligare vidskepelse.

Genom för att ta fram teorier ifall världen samt dess samband likt ej blandade in övernaturliga förklaringar samt sedan utsätta dem till bedömning, evaluering samt samtal utvecklades detta vetenskapliga arbetssättet samt man förmå vid god bas yttra för att detta fanns då vetenskapen, såsom oss känner den, startade även angående man tidigare sysslat tillsammans med bekymmer inom fysik samt matematik.

inom matematiken kunna detta nya synsättet beskrivas således för att då man tidigare fanns tillfreds tillsammans för att man fått fram ett formel på grund av för att bygga en altare alternativt dela upp enstaka profit, sålunda fanns för tillfället beviset på grund av formeln viktigt. för att filosofin börjar tillsammans med Thales såsom menade för att allt bestod från vätska förmå äga avskräckt ett samt ytterligare lärjunge, dock den teknik likt användes, för att ta fram enstaka djärv ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något samt utsätta den till vass bedömning därför för att enstaka förbättrad ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något kunna uppstå ur spillrorna, skulle komma för att visa sig existera den bas liksom byggde den västliga civilisationen tillsammans med dess vetenskap samt teknologi.

Det deduktiva vetenskapsidealet besitter sin start inom Euklides Elementa var denne beskriver hur man ur en fåtal antaganden vilket existerar uppenbara till fanns samt ett kunna härleda mängder från satser inom geometrin såsom fanns samt enstaka kunna härledas åter mot grunden. Euklides matematik kom för att innebära enstaka massiv skarpsinnig upplevelse angående rätt samt ren vetenskap till flera unga lärda vilket genom århundraden försökt för att förverkliga deduktiva struktur vid andra områden än geometrin.

en modell vid politikens region existerar Thomas HobbesLeviathan.

Några av de senaste decenniernas mest inflytelserika vetenskapsteoretiker är Karl Popper, Paul Feyerabend, Thomas Samuel Kuhn och Imre Lakatos

Francis Bacon fanns måhända den inledande mer renodlade vetenskapsteoretikern. inom hans viktigaste vetenskapsteoretiska verk ger Bacon flera argument på grund av för att vandra metodiskt mot väga inom vetenskaplig aktivitet. Den teknik denne egen förespråkar existerar induktion. Bacons induktion existerar mer komplicerad samt nyanserad än sitt rykte, dock detta existerar ej helt oförskyllt vilket Popper använt honom likt modell på grund av "Den naive induktivisten".

Novum Organum, samt den mer litterära verk Nya Atlantis, innehåller flera beskrivningar från dem tekniska samt samhälleliga landvinningar liksom är kapabel nås ifall man ägnar tidsperiod samt kraft åt vetenskapen samt använder sig från teknik. Bacons personlig teknik, induktionen, besitter fått uselt rykte samt används ej inom den form eller gestalt denne beskrev, däremot besitter vetenskaplig teknik kommit för att genomsyra vetenskapligt sysselsättning, dem flesta universitetsutbildningar äger enstaka alternativt flera kurser inom vetenskaplig teknik, samt vetenskapen besitter även bidragit mot ett ingenjörsmässig tillväxt liksom givit medicinsk hjälp samt andra tekniker vilket oss skulle äga svårt för att klara oss utan.

Bacons stora vision ifall enstaka teknik likt existerar sålunda utförlig för att den kräver varken intelligens alternativt kreativitet hos utövaren besitter dock ej uppstått, ej heller gick detta för att ta fram all vital vetenskap vid några kalenderår likt han trodde för att detta skulle vandra.

Den brittiska empirismen bebådades från Francis Bacon dock grundlades från John efternamn likt menade för att all insikt kom ifrån sinneserfarenheter, utvecklades från George Berkeley liksom argumenterade till för att endast sinnesimpressioner existerar, filosofi som betonar ideal, samt fullbordades från David Hume likt fullt ut drog dem logiska konsekvenserna från empirismens premisser.

ett från dessa konsekvenser utmynnar inom Humes bedömning från orsak-verkanrelationen liksom leder mot enstaka kraftfull bedömning från induktion vilket enstaka sektion från den vetenskapliga metoden. inom samt tillsammans för att detta ej finns något direkt logiskt samband mellan orsak samt verkan samt genom för att detta ej finns någon sinneserfarenhet från sambandet mellan orsak samt verkan finns detta ej någon bas på grund av för att yttra för att orsak följer efter verkan ytterligare än vanan.

från iakttagelsen för att enstaka tamhund kommer vid sin ägares kommando en stort antal gånger, är kapabel man ej dra slutsatsen för att den ständigt kommer då den kommenderas, samt ej heller för att dess arrival ständigt beror vid för att den besitter blivit kommenderad. detta ökande intresset på grund av komplexitet inom dagens undersökning innebär, för att frågan angående induktion eller deduktion blivit mindre aktuell.

varenda iakttagelse skulle behärska placeras in inom, alternativt härledas ur, flera teorier.

Hur används politiska ideologier av folket och hur används de av makthavarna mot folket?

Problemet till forskaren existerar för att genom ett intuitiv process avgöra sig till vilka teorier såsom existerar relevanta på grund av just hon, samt denna får räkna tillsammans ett fruktbar väsentlig analys från sina omröstning.

Nittonhundratalets vetenskapsteori är kapabel sägas äga sin start redan inom slutet från artonhundratalet tillsammans med Gottlob Frege.

Frege behövde för att exaktare tungomål än tyska på grund av för att behärska jobba tillsammans med komplicerade matematiska bevis. till för att åtgärda detta skapade han den moderna symboliska logiken. inom nittonhundratalets start kom man mot förståelse ifall hur logikens verktyg kunde revolutionera filosofin, detta banbrytande exemplet plats Bertrand Russell tillsammans med uppsatsen "On Denoting".

inom Österrike förenas positivism samt logik mot logisk positivism, var influenser kommer ifrån den brittiska empirismen samt Freges symboliska logik vilket utvecklats samt förmedlats från Bertrand Russell samt Ludwig Wittgenstein. dem maximalt berömda logiska positivisterna är kapabel sägas existera Wienkretsen var idag Rudolf Carnap framstår såsom maximalt intressant.

Wienkretsen existerar möjligen maximalt berömd till sitt stora motstånd mot all metafysik samt dem menade för att enstaka utsaga ifall världen såsom ej kunna verifieras existerar meningslös. Den logiska positivismen kom beneath nittonhundratalet för att utstå mer samt mer bedömning, inom samt tillsammans för att sociologisk samt psykologisk undersökning fick högre vetenskaplig ställning eller tillstånd, trots för att sådan undersökning i enlighet med positivistiskt synsätt ej ständigt existerar verifierbar.

Karl Poppers bedömning från logisk positivism bygger vid för att observationssatser existerar teoriberoende samt Popper förnyar David Humes bedömning från induktion liksom vetenskaplig teknik. denne visar upp ett alternativ vetenskapsteori, likt han kallar på grund av väsentlig rationalism, dock liksom även benämns falsifikationism.

till Popper förmå enstaka utsaga angående verkligheten godkännas liksom vetenskaplig ifall den existerar möjlig för att falsifiera, detta önskar yttra angående man kunna tänka sig en experiment vars konsekvens skulle behärska visa för att utsagan plats falsk. ett utsaga likt inte någonsin skulle vandra för att falsifiera existerar ej vetenskaplig.

Thomas Samuel Kuhn till inom sin De vetenskapliga revolutionernas struktur in sociala aspekter inom vetenskapsteorin. Den logiska positivismen utgick ifrån för att vetenskapen kunde logiskt byggas ifrån observationer oberoende från vetenskapens sociala liv.

Inlärningsteorin användes ända

Kuhn menar för att sociala aspekter ofta påverkar valet mellan olika vetenskapliga hypoteser samt visar tillsammans med historiska modell för att sålunda ofta varit fallet. Ofta besitter mot modell nya banbrytande teorier tagits fram från unga vetenskapsman liksom motarbetats från äldre vetenskapsmän liksom ej ändrar sig oberoende från bevis. Detta beskriver Kuhn vid identisk gång likt han visar upp sin teori till paradigmskifte, vilket bygger vid en typfall vid hur vetenskap bör bedrivas, var normalvetenskap i enlighet med rådande teorier avbryts samt går in inom en revolutionärt skede då alltför flera anomalier uppträder.

Vetenskapen sägs då äga övergått inom en nytt paradigm. Kuhns teori på grund av paradigmskifte fanns beneath enstaka period många populär, dock detta idag verkligt bestående bidraget existerar för att denne förde in studiet från detta sociala inom vetenskapsteorin samt för att han använde modell samt argument ifrån vetenskapshistoria.

Efter Thomas Samuel Kuhn existerar vetenskapsteorin ej lika homogen.

ett huvudfåra förvaltar arvet ifrån den Logisk positivismen, utan dess nackdelar (protokollsatser, verifikationsteori) dock tillsammans dess fördelar (empirism, logisk noggrannhet), kombinerat tillsammans den hypotetisk-deduktiva metoden. Poppers idéer lever samt utvecklas, Alan Musgrave samt David Miller existerar dem numeriskt värde intressantaste nutida popperianerna.

Historiska argument existerar vanliga samt inom flera länder existerar detta vanligt tillsammans med avdelningar till vetenskapsteori samt vetenskapshistoria skilda ifrån avdelningarna på grund av tänkesätt. Studier från dem sociala aspekterna från vetenskap samt undersökning lever samt frodas. Feministiskt grundad vetenskapsteori existerar en utskott vid vetenskapsteorins växt.

enstaka trend inom vetenskapsteorin existerar en ökat fokus vid specialvetenskapernas tänkesätt, mot modell biologins tänkesätt, matematikens tänkesätt alternativt kvantmekanikens vetenskapsfilosofiska bekymmer.

En betydelsefull vetenskaplig tillväxt sker inom solens tid utifrån enstaka ökande medvetenhet angående för att enstaka orsak kunna ge komplexa verkningar samt för att enstaka verkan är kapabel äga komplexa orsaker.

Komplexitetsforskningen förmå härledas mot Henri Poincaré, liksom inom nittonhundratalets start presenterade enstaka matematisk svar från trekropparsproblemet, d.v.s. hur man kunna beräkna rörelser hos tre himlakroppar likt samtliga påverkar varandra genom gravitation samt centrifugalkraft. Detta anses utgöra start från kaosforskningen (enkelt uttryckt, studiet från dynamiska struktur vars komponenter påverkar varandra samt systemet vid en icke-lineärt sätt).

inom sådan undersökning, numera hellre kallad komplexitetsforskning, existerar detta ej fråga angående för att välja "rätt" teori, utan snarare för att utföra en intuitivt omröstning från dem bästa teorierna till för att komma "på spåret". beneath forskningens gång kunna man existera tvungen för att modifiera sin plan. Denna undersökning lämpar sig till enstaka tvärvetenskaplig ansats samt insatser ifrån olika forskningsdiscipliner inom struktur från en forskarlag.

Studier kring komplexitet samt holistisk undersökning finns nära bland annat flera franska högskola samt nära Santa Fe Institute inom USA.

Inriktningar samt frågekomplex

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskaplig metod

[redigera | redigera wikitext]

Se huvudartikel: Vetenskaplig metod

Frågor angående vetenskaplig teknik besitter diskuterats ända sedan antiken, dock tog autentisk hastighet inom samt tillsammans med den vetenskapliga revolutionen.

Sedan Francis Bacon äger enstaka empiristisk grundsyn varit populär, man besitter samlat samt bearbetat information istället på grund av för att inom sin bekväm stol sitta samt tänka ut hur världen fungerar samt hänger ihop, den senare verksamheten brukar existera inspirerad från den filosofiska riktning liksom kallas rationalism.

Senare äger filosofer samt vetenskapsmän blivit allt mer övertygade ifall för att endast faktainsamlande samt undersökning från insamlade uppgifter ej existerar den bästa metoden, istället menar man ofta för att man vid sin kammare tar fram ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något, likt man senare genom experiment prövar mot verkligheten.

Ofta kallar dock ett sådan teknik på grund av hypotetisk-deduktiv teknik.

Grundad teori samt hermeneutik äger beneath talet vuxit fram vilket viktiga metoder inom vetenskap.

Ge exempel på hur politiska ideologier har använts förr eller används idag i syfte att stärka de styrandes makt

Vägen mot godkänd teoribildning går ofta via protovetenskap alternativt marginalvetenskap.

I metodteori, särskilt inom socialvetenskaperna, skiljer man ofta mellan kvantitativ metodteori samt kvalitativ metodteori. Den förstnämnda innehåller ofta data från ett mängd uppgifter samt sedan utvärdering tillsammans statistiska metoder, medan den senare ofta innebär mot modell djupintervjuer alternativt deltagande övervakning.

inom kvalitativ metodteori existerar vanliga undersökningsmetoder folkbeskrivning, fenomenologi, symbolisk interaktionism samt etnometodologi.

Förment vetenskaplig frågeställning utan vetenskaplig teknik kallas kvasi- alternativt pseudovetenskap.

Specialvetenskapernas filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Specialvetenskapernas tänkesätt existerar dem filosofiska ämnen vilket framkommer inom samband tillsammans specialvetenskaperna, filosofiska ämnen inom matematiken mot modell brukar kallas matematikfilosofi.

Under medeltiden plats ämnen angående tro samt ifall hur man skulle förstå auktoriteter något från detta maximalt centrala på grund av den tidens vetenskapsman vid universiteten. Filosofin kom därför för att handla många ifall Gudsbevis samt argumentation, frågorna angående hur man kunna bevisa Guds existens samt hur man är kapabel dra slutsatser från vilket kyrkofäderna samt antikens filosofer skrivit.

Filosofin äger alltså genom tiderna funnits mot hands samt bearbetat dem ämnen likt varit centrala på grund av samtidens lärda samtal. ifrån den vetenskapliga revolutionen samt ända in vid talet äger fysik, fysikens tänkesätt, samt matematik, matematikfilosofi, varit dem specialvetenskaper såsom vetenskapsteorin flitigast samtalat om.

beneath dem senaste år besitter bland annat biologi samt socialvetenskaper blivit allt mer intressant samt vid identisk sätt besitter vetenskapsteorin fångat upp frågeställningar inom dessa områden. Man kunna yttra angående man tidigare ställde flera problem att diskutera angående utrymme, period, logicism samt intuitionism därför samsas idag dem frågeställningarna tillsammans problem att diskutera angående kännedom samt hjärna, social konstruktion samt evolution.

Sociologiska samt antropologiska studier från vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Nedan beskrivs diskussionen liksom den inom huvudsak sker inom vetenskapsteoretisk kontext samt inom detta material liksom vid engelska beskrivs STS - Science and Technology Studies. Inom sociologiämnet sker ibland diskussionen delvis sidled samt inom andra begrepp samt annat fokus.

De sociologiska samt antropologiska studierna från vetenskap är kapabel sägas äga sin start tillsammans med Thomas Samuel Kuhns berömda läsning The Structure of Scientific Revolutions. Den logiska positivismen utgick ifrån för att vetenskapen logiskt kunde byggas vid observationer oberoende från vetenskapens sociala liv. Kuhn menade inom stället för att sociala aspekter ofta påverkar valet mellan olika vetenskapliga hypoteser samt visar tillsammans med historiska modell för att således varit fallet.

Denna objektiva kunskapssyn har utvecklats av empiriska studier

detta besitter förekommit för att nya banbrytande teorier liksom lagts fram från unga vetenskapsman motarbetats från äldre vetenskapsmän likt ej ändrat sig trots evidens. Kuhn utarbetar tillsammans med detta enstaka teori på grund av paradigmskiften. detta bestående existerar dock främst för att denne öppnade på grund av för att sociala orsaker påverkar utvecklingen från samt valet mellan vetenskapliga teorier.

Man kunna dela upp vetenskapsteorins ögonkontakt vid detta socialas effekt vid vetenskapen inom tre huvudgrupper:

1. Den klassiska synen, representerad från mot modell logisk positivism, ser valet mellan vetenskapliga teorier liksom något likt sker vid rationell bas, var logik samt förnuft existerar detta vilket avgör valet.

   Francis Bacon trodde inom begynnelsen från den vetenskapliga revolutionen för att detta gick för att producera enstaka fullständigt logisk vetenskaplig maskin, samt angående man systematiskt följde metoden skulle vetenskapen växa. Senare vetenskapsteoretiker gjort skillnad mellan framtagandet från enstaka teori samt intagandet från teorin mot vetenskapen.

   Kreativitet samt olika sociala orsaker kunna samverka till för att ta fram ett teori, dock till för att tillhöra vetenskapen samt inom valet mellan teorier likt bör tillhöra vetenskapen sker detta endast vid, inomvetenskapliga, logiska samt rationella grunder.

2. Thomas Samuel Kuhn förmå företräda ett nyansering från dem den klassiska synen.

   denna plats ser man för att sociala, psykologiska samt antropologiska aspekter kunna påverka valet mellan teorier samt för att dessa faktorer, nära sidan från logisk-empiriska faktorer, existerar en legitimt studieområde på grund av vetenskapsteorin. Man menar för att goda teorier äger förkastats vid bas från dem ej varit inom överensstämmelse tillsammans detta omgivande samhällets världsbild, alternativt vid bas från för att dess företrädare existerar unga, kvinnor, alternativt ej existerar tillsammans inom riktig umgängeskrets.

   Samtidigt menar man för att uppgifter samt logik äger spelat ett nödvändig roll samt för att flera från dem teorier likt finns inom vetenskapen finns var vid bas från för att dem överensstämmer förbättrad tillsammans med verkligheten än andra konkurrerande teorier. Vetenskapssociologien David Bloor benämner den på denna plats riktningen detta svaga programmet inom vetenskapssociologin, även ifall dess företrädare ej nödvändigtvis beskriver sig således.

   Man förmå generalisera detta mot för att man inom detta svaga programmet redogör lyckade omröstning mellan teorier inom vetenskapliga begrepp samt mindre lyckade omröstning mellan teorier inom utomvetenskapliga begrepp samt vid därför sätt besitter ett trend för att låta sociologin förklara då vetenskapens inre mekanismer ej fungerat liksom tänkt.

3. Vetenskapssociologins starka schema önskar förklara både lyckade samt misslyckade omröstning mellan teorier inom sociologiska, psykologiska samt antropologiska begrepp.
   Tre teoretiska perspektiv har dominerat synen på internationell politik genom tiderna: realism, liberalism och konstruktivism

   Genom för att förklara även lyckade omröstning inom sociologiska begrepp riskerar man för att presentera enstaka slags relativism. angående en lyckat omröstning mellan teorier är kapabel förklaras inom sociologiska begrepp, finns detta då något behov från för att även förklara inom inomvetenskapliga termer? Flera vetenskapsteoretiker från klassisk skolning skulle nog vilja anklaga detta starka programmet på grund av för att inom praktiken förklara omröstning mellan vetenskapliga teorier mer alternativt mindre endast inom sociologiska begrepp samt därmed förlora kontaktytan mellan dem vetenskapliga teorierna samt den objektiva verkligheten.

   vid identisk gång existerar vetenskapssociologins starka schema ett från dem maximalt intressanta riktningarna inom studiet från vetenskap samt ger viktiga insikter ifall vetenskapens funktion. Den maximalt kända företrädaren på grund av detta starka programmet existerar David Bloor.^[5]

Epistemologiska samt ontologiska frågor

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsteorin ställer ofta klassiska teoretisk filosofiska ämnen, dock tillsammans med särskilt fokus vid vetenskap.

• Frågor ifall induktion existerar ännu levande, detta trots för att Karl Popper ansåg sig äga löst problemet.
• Vad existerar ett naturlag?
• Beskriver vetenskapsteorier verkligheten, alternativt existerar dem endast smidiga verktyg på grund av för att utföra förutsägelser? titta instrumentalism samt pragmatism.
• Vad existerar ett vetenskaplig förklaring?
• Har vetenskapen prioritet likt teknik för att nå förståelse före andra metoder för att nå kunskap?

Logik samt språklig analys

[redigera | redigera wikitext]

I start från talet, då logisk positivism plats den största riktningen inom vetenskapsteorin, fanns detta vanligt för att anse för att filosofin skulle artikel vetenskaplig samt huvudsakligen ägna sig för att förbättra logiken samt analysera term på grund av för att säkerställa för att vetenskapen ägde en detaljerad användbart tungomål.

Vetenskapsteorin äger idag vidare data.

Historiskt inriktad vetenskapsteori

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapshistoria existerar vid svenska högskola en delområde från idéhistoria, även ifall ämnet internationellt allt oftare återfinns vid gemensamma institutioner till vetenskapsteori samt vetenskapshistoria.

Vetenskapens bakgrund existerar till vetenskapsteorin intressant vid flera sätt.

Man förmå ta den mot hjälp till att:

1. Pröva teorier på grund av vetenskap mot hur vetenskapen historiskt äger utvecklats. Frågan ifall Karl Poppers kritiska rationalism existerar förenlig tillsammans historien existerar mot modell enstaka levande fråga inom dagens vetenskapsteori.
2. Genom studier från historien ta fram fräsch teori angående hur vetenskapen växer samt hur omröstning mellan teorier sker.

   därför använde Thomas Samuel Kuhn sina kunskaper inom vetenskapens saga till för att ta fram sin teori till paradigmskifte.

3. Hitta argument till enstaka vetenskapsteoretisk ståndpunkt. Paul Feyerabend använde flera argument ifrån historien till för att försvara sin koncept angående vetenskapsteoretisk anarki samt till för att argumentera mot vetenskaplig metod.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]