Hur blir en geting till
Getingar
Getingar (Vespidae) existerar ett släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring arter[1], varav 50 lever inom Sverige[2] samt 45 inom Finland[3]. Getingar besitter numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor likt besitter gadd.
Det är bara honor som har gaddGadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den är kapabel sticka flera gånger. Getingar lever främst från fruktbarhet samt nektar dock matar sina larver tillsammans med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan all världen; dock ej nära polerna. detta finns både sociala samt ensamlevande arter.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Getingarna besitter numeriskt värde par vingar såsom inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans med kroppen.
– Risken att bli stucken ökar om du gör getingen sur genom att börja vifta, klämma eller slåFasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter ätbar del samt nektar, dock matar sina larver tillsammans med animaliskt protein, främst tuggade insektslarver[4], dock även animalisk föda, vattendjur, skaldjur, ägg[4] samt andra flygande insekter[5]. Rå sjömat samt fiskrens existerar ett många uppskattad föda.[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, likt existerar goda flygare tillsammans med förhållandevis god synförmåga.
inom likhet tillsammans med andra gaddsteklar, utom honungsbin, besitter getinghonorna enstaka gadd kopplad mot ett giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför är kapabel gadden användas gång vid gång.[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.[6]
Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).
Vuxna djur dricker främst nektarSvärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp ett fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen. då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.[7]
De getingar liksom bygger bon fullfölja detta oftast från tuggat virke vilket blandats tillsammans saliv.
Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället.
Getingar, ofta sedda enbart som störande insekter eller skadedjur, spelar en ovärderlig roll i våra ekosystem, inte bara som rovdjur utan även som pollinatörerBoet existerar antingen underjordiskt alternativt kunna byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter vilket fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen. då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i land inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.
Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting kunna existera farligt till människan, speciellt på grund av den likt drabbats från getingallergi.
Det är deras naturliga försvarsinstinktinom landet dör ungefär ett människa per kalenderår från getingstick.[8]
Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger såsom signalerar för att den besitter försvar mot predator.
Getingbo
[redigera | redigera wikitext]Ett getingbo existerar någonting liksom (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar.
Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans sin saliv sålunda för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon äger sin öppning nedtill. inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt såsom innehåller oval form, larver samt puppor. en stort bo är kapabel rymma flera tusen getingar.[7]
Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt såsom bollformat tuggat sidblad likt mot modell kunna hänga beneath överdel alternativt beneath trädgrenar.
Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans med flera synliga ingångshål.
Getingen har en gadd utan hullingar, som gör att den kan sticka flera gångerJordgeting existerar ej enstaka art, utan detta namn liksom används på grund av getingar liksom oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter utför detta mer alternativt mindre regelbundet, inom landet vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting liksom sålunda gott vilket uteslutande bygger beneath mark.
Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.
Fiender
[redigera | redigera wikitext]Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon till för att anlända åt getinglarver samt puppor.[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter kurera cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.[9] enstaka bevingat djur liksom tillsammans med sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans näbben.[9] beneath häckningstid förmå bivråken ta tillsammans sig bota cellkakan tillsammans innehåll vilket att ge liv mot sina ungar.[9]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:
- Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten liksom oss inom dagligt anförande associerar tillsammans getingar.
dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns enstaka hierarki tillsammans med drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga.
Trots att de inte är lika kända som bin när det gäller pollinering, är deras bidrag till denna process viktigt för att upprätthålla hälsan i många ekosystemdetta finns även snyltande arter.
- Solitära getingar (Eumeninae), även kända såsom lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever likt individer från reguljära han- alternativt honkön. Honorna bygger små bon till sin personlig avkomma, likt matas tillsammans med personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver.
detta finns ovan 3 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes). Solitära getingar räknades tidigare (före ) mot enstaka personlig släkt, Eumenidae. Denna betraktas emellertid numera liksom föråldrad samt Dyntaxa äger meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare grundlig taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).[10]
- Masarinae existerar enstaka underfamilj tillsammans med solitära getingar vilket bygger lerbon samt vilket innehåller cirka arter.
Den finns ej representerad inom Sverige.
- Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar liksom bygger små bon tillsammans oftast endast enstaka cellkaka samt utan ytterhölje.
- Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
- Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans med både sociala samt solitära arter liksom lever inom den orientaliska distrikt samt vid Nya Guinea.
Arter liksom förekommer inom Norden
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående arter finns representerade inom Norden.[11]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet geting existerar etymologiskt enstaka diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner[12].
– Getingarna välj sina strider och blir aggressiva först när de utsätts för hotKällor
[redigera | redigera wikitext]- ^Troy Bartlett, Patrick Coin, John & Jane Balaban, Beatriz Moisset, A.W. Thomas, Matthias Buck, Chuck Entz, V Belov, Jonathan Hoskins, B Dagley, Nathaniel Green (4 juni ). ”Family Vespidae” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology. Läst 23 april &#;
- ^”Getingar Vespidae Latreille, ”. Information.
Artdatabanken. 7 månad Läst 20 augusti
&#; - ^Juho Paukkunen (). ”Getingar – Vespidae”. Finlands artdatacenter. Läst 20 augusti &#;
- ^ [abcd] ”Getingar”. Naturhistoriska Riksmuseet. 20 mars Läst 13 augusti &#;
- ^”Bålgeting Vespa crabro Linnaeus, ”.
Artdatabanken. Läst 6 augusti
&#; - ^Mats Högberg (). ”Getingar” (&#;PDF). Cinebox Media. Läst 27 femte månaden i året &#;
- ^ [ab] Håkan Elmquist (). På jaktverksamhet efter små vilt inom skogen. Stockholm: Prisma. ISBN &#;
- ^Jonas Wahlström, Skansen AkvarietArkiverad 17 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [abcdef] Didrik Vanhoenacker (8 mars ). ”Uppgrävda getingbon”.
Naturhistoriska riksmuseet. Läst 19 augusti
&#; - ^Oskar Kindvall (3 juni ). ”Familj: Eumenidae”. Dyntaxa. Artdatabanken.
Läst 31 oktober
&#; - ^”Getingar Vespidae”. Artdatabanken. Läst 7 augusti &#;
- ^Svenska Akademiens ordbok: Geting