Vad heter bestämd form plural av fara

Ordklasser
Substantiv
De mening såsom betecknar personer, saker, vilt, känslor, attribut, förhållanden o.s.v. kallas substantiv. denna plats nedan är kapabel ni studera en stycke. dem mening vilket existerar skrivna inom fet stil existerar substantiv.

Tomas ägde upplevt enstaka från sina bästa somrar. Hans önskan ifall för att erhålla åka mot Australien ägde blivit uppfylld.

var ägde han åkt omkring inom ett hyrbil, tillsammans sin hunddjur samt kattdjur. han ägde sett ett mängd vindsurfare samt andra intressanta domstol. han ägde träffat flera nya vänner samt dem ägde samtliga varit tennisspelare.

Ovan fick ni ett små ide ifall hur substantiv förmå titta ut, idag bör oss vandra lite närmare in vid det.

Numerus (tal, antal)
Om en substantiv betecknar en objekt således säger oss för att detta står inom enskild alternativt ental.

angående detta däremot betecknar flera objekt därför sägs detta stå inom flertal alternativt flertal.
Exempel
Singular: Plural:
Bil, datamaskin fordon, datorer

I svenskan kunna plural bildas vid sex olika sätt (substantivets böjningssätt, deklinationer)

-or människa - människor
-ar pojke - pojkar
-er grabb - händer
-r sko - skor
-n äpple - äpplen
(flera) träd, doktor, studerande

Dessa ändelser (-or, -ar, -er, -r, -n) kallas pluraländelser.

detta likt finns kvar då ändelsen tas försvunnen kallas stammen.

Det bör märkas för att tex. Man – Män, dock då man talar ifall trupp, arbetslag, osv används man liksom plural: Hären bestod från man.

Genus
I den äldre svenskan ägde oss, liksom tyskan, maskulinum, femininum samt neutrum. vid den tiden sade oss ”han” angående levande varelser från manligt kön samt denna angående levande varelser från kvinnligt kön.

Detta lever för tillfället endast kvar inom riksspråket vilket orden denne samt denna. detta finns kvar vissa dialekter var dem gamla formerna används. Klockan samt båtar kallas idag kvar till ’hon’, vilket då existerar enstaka relik ifrån detta gamla språket.

I dagens svenska besitter oss den-genus (reale) samt det-genus (neutrum).

detta såsom ligger mot bas på grund av detta existerar för att oss inom svenskan uttrycker bestämd struktur enskild tillsammans –(e)n alternativt –(e)tt.

skogen hunden
skåpet skärpet

De genus oss ägde inom äldre svenskan finns kvar inom tyskan samt detta existerar antagligen därifrån oss fått detta på grund av några hundra tid sedan genom Hansan.

inom engelskan använder man istället på grund av den samt detta, it. Ex. ”the desk”.

Substantivets obestämda form
Orden ett, en, liksom kunna placeras framför den obestämda formen inom enskild kallas obestämda artikeln.

en pojke flera pojkar
en bänk flera bänkar
ett träd flera träd
ett bi flera bin

Obestämd struktur används oftast på grund av för att beteckna något såsom ej existerar vän alternativt likt förut ej äger uppmärksammats.

Substantivets bestämda form
Singular Plural
Den-genus pojken pojkarna
bänken bänkarna

Det-genus trädet träden
Biet bina

Denna from bildas genom för att tillägga ändelser mot den obestämda formen.

Ändelserna –en, -n, -et, -t, -na, -a, -en kallas på grund av bestämd slutartikel. Obetonat den/det/de samt en adjektiv före en substantiv kallas bestämd fristående artikel: detta stora äpplet, dem höga träden, den långa pojken. Bestämd form eller gestalt används oftast till för att omtala något likt redan existerar vän alternativt besitter nämnts.

Kasus
Substantivet antar ibland särskilda böjningsformer liksom kallas kasus.

Svenskan besitter numeriskt värde kasusformer:

grundform: pojke, pojkar, pojken, pojkarna
genitiv: enstaka pojkes, pojkars, pojkens, pojkarnas

Ändelsen –s kallas genitivsändelse.

Genitiv anger oftast ägaren: pojkens lärobok. inom vissa fall saknar genitiv –s. detta gäller bl a ortnamn likt slutar vid vokal:

Uppsala domkyrka – Lunds domkyrka

Svenskans kasus fungerar ungefär vilket engelskans var man använder ”it”. Förr ägde oss fyra kasus liksom tyskan äger idag. därför småningom besitter nominativ, dativ, ackusativ samt genetiv sammanfallit mot ett struktur.

detta lever kvar kvar några gamla kasusböjningar

Abstrakta substantiv
Abstrakta substantiv existerar saker likt ej besitter någon personlig tillvaro. dem existerar namn vid känslor, attribut, status, handlingar, förlopp samt förhållanden. termen teoretisk betyder ogripbar, tänkt, icke-åskådlig.

Konkreta substantiv
Konkreta substantiv existerar gentemot abstrakta något likt existerar gripbart.

Konkreta substantiv brukar delas upp inom egennamn (Nils, landet, Aftonbladet), artnamn (flicka, människa, torg), ämnesnamn (trä, järn, vatten), kollektiva substantiv (folk, besättning) samt flocknamn (hjord, skock, armé). termen konkret betyder åskådligt på grund av sinnena, gripbar.

Gränsen mellan konkreta samt abstrakta substantiv existerar flytande.

Pronomen
Vad existerar en pronomen?

Själva termen existerar latin samt betyder ”i stället till substantiv”. tillsammans detta menas för att pronomen existerar ersättningsord på grund av substantiv. Pronomen existerar några från dem vanligaste orden inom svenskan. Pronomen skiljer sig många ifrån varandra, därför delas dem in inom olika grupper var dem viktigaste existerar personliga, possessiva samt relativa pronomen.

Pronomen finns inom samtliga germanska tungomål samt dem används vid liknande sätt, dock detta finns enstaka sektion skillnader. inom denna skrivelse jämförs detta svenska språkets användning från vissa pronomen tillsammans tyska samt engelska.

Personliga samt possessiva pronomen
Dessa existerar numeriskt värde olika typer från pronomen dock dem sammanförs ofta.

Personliga pronomen existerar ersättningsord till personer samt saker. dem possessiva liknar substantiven vid sålunda sätt för att dem besitter enstaka kasusböjning, detta böjs efter reale samt neutrum. Personliga pronomen besitter subjektform, objektsform samt genitivform. inledande samt andra individ inom både enskild samt plural besitter dock ingen genitivform, detta kompletteras tillsammans possessiva pronomen, likt då betecknar ägaren.

(Possessiva = ägande, eng. possession.)

I engelskan används possessiva pronomen mer än inom svenskan. Engelskan använder ofta dem possessiva pronomen till för att beteckna vilket såsom tillhör subjektet tillsammans identisk sats.
Exempel
We wanted to see it with our own eyes -Vi ville titta detta tillsammans egna ögon.
Man förmå inom samt till sig notera den svenska meningen ”Vi ville titta detta tillsammans med våra egna ögon” dock detta existerar onödigt.

Personliga pronomen Grundform Genitiv struktur Objektform Possessiva pronomen

SINGULAR
1:a individ Jag mig min/mitt/mina
2:a individ ni dig din/ditt/dina
3.e individ han hans honom
Hon hennes hon
Den dess den
Det dess detta

PLURAL
1:a individ oss oss vår/vårt/våra
2.a individ Ni er er/ert/era
3:e individ dem deras dem

Exempel
Klas tycker många ifall sin tamhund.

denne älskar dess söta öron.
Min släkt besitter en byggnad. detta existerar vårt hus.
Mormor samt morfar ger Hanna boken. dem ger hon den.

Relativa pronomen
Dessa pronomen startar ett bisats samt syftar igen vid en mening inom den föregående satsen. Pronomen syftar igen vid någon alternativt något, detta kallas till en korrelat.

detta vanligaste relativa pronomet existerar likt. Några andra existerar vilket, vilka samt vars.

)

”Vars” existerar då ett genitivform mot ”som”.
Exempel
Boken existerar skriven från ett man vars namn existerar Johan Englund.
Boken existerar skriven från ett man likt heter Johan Englund.

Vilket kunna, mot skillnad ifrån likt, syfta åter vid bota den föregående satsen (istället på grund av enbart en ord). Man är kapabel även nyttja termen vad liksom en relativt pronomen, detta existerar då liktydigt tillsammans detta som.

Exempel
Det existerar allt vad jag önskar veta.
De plats borta länge, vilket gjorde deras föräldrar många oroliga.

Reflexiva pronomen
Detta pronomen syftar oftast igen vid subjektet inom satsen, reflekterar detta.

Reflexiva pronomen existerar, inom inledande samt andra individ enskild samt plural, detsamma liksom personliga pronomen inom objektsform. tredjeplats individ enskild samt plural besitter en särskilt automatiskt pronomen; sig. Den possessiva motsvarigheten mot sig existerar sin.

I tyskan används ej ständigt en automatiskt pronomen var oss inom svenskan fullfölja detta.

Tyskarna tycker för att vissa saker säger sig själva utan reflexiva pronomen.

Er lernt schwimmen - han lär sig simma.

Det finns dock även fall var tyskarna använder en automatiskt pronomen var oss inom svenskan ej äger det.

Er weigerte sich zu kommen - han vägrade för att komma.

Exempel
Jag kammar mig.
Hon borstar sitt hår.
De roar sig.

Indefinita pronomen
Detta pronomen syftar åter vid något likt existerar obestämt alternativt obekant.

( eng indefinite = obestämd). detta kunna både artikel saker samt personer. dem flesta indefinita pronomen besitter enstaka genitiv form eller gestalt.
Exempel
Allt existerar ej guld liksom glimmar.
Kalle ägde flera bollar, idag äger han bara några erhålla eftersom denne besitter tappat försvunnen flera.
Var samt ett fick en äpple från fröken.

Demonstrativa pronomen
Ett demonstrativt pronomen utför vilket detta heter.

detta demonstrerar, pekar ut, någon alternativt något.
Exempel
Den på denna plats stolen existerar skarlakansröd, den var existerar röd.
Denne gosse borde lära sig för att bygga sig.

Några från dem demonstrativa pronomen är:

den, den denna plats, den var, denne/denna/dessa, sådan m fl.

Interrogativa pronomen
Namnet kommer ifrån interrogation såsom betyder frågande, utfrågning.

Pronomet startar frågesatser.

fädren • äv

inom genitivform läggs en –s mot likt ändelse.
Exempel
Hur ser denne ut?
På vilket sätt då menar du?
Vems fordon existerar detta där?

Adjektiv
Adjektiv existerar mening liksom talar angående hur något/någon är: skarlakansröd, utdragen, idealisk, god, tam, massiv, spännande, dålig.

Adjektivens böjning - kongruensböjning
Eftersom detta man beskriver tillsammans med en adjektiv existerar substantiv sålunda blir adjektivets böjning den såsom passar substantivet.

Detta kallas kongruensböjning samt ser ut således här:

Singular
Obestämd form eller gestalt Plural
Obestämd form
(en) ung flicka (flera) unga flickor
(ett) rött äpple (flera) röda äpplen

Bestämd form eller gestalt Bestämd form
den unga flickan dem unga flickorna
det röda äpplet dem röda äpplena

Adjektivens böjning - komparation
Om man önskar yttra för att någonting existerar ”mer” än något annat använder man sig från något såsom kallas komparation.

termen komparation kommer ifrån engelskans ”compare” liksom betyder jämföra.
Exempel
”David existerar utdragen dock Frida existerar längre.”

Orden utdragen samt längre existerar båda adjektiv. Skillnaden existerar för att utdragen står inom grundform medan längre äger komparerats.
Det finns tre olika komparationsformer alternativt jämförelseformer såsom dem även kallas.

Sammansättningar: dödsfara, farhåga, farofylld, farozon, farsot, hälsofara, krigsfara, lavinfara, livsfara

Dessa existerar positiv, komparativ samt superlativ.

Positiv Komparativ Superlativ
röd rödare rödast
tam tamare tamast

Som ni ser kompareras dessa numeriskt värde mening likadant, dvs för att man mot positivformen lägger mot ändelserna
-are = komparativ
-ast = superlativ

Vissa adjektiv besitter dock andra kompareringsregler. en från dessa existerar för att istället nyttja ändelserna
-re samt -st dock får sålunda sk omljud.

Positiv Komparativ Superlativ
lång längre Längst
ung yngre Yngst

Sedan finns detta adjektiv vilket även kompareras genom för att lägga mot orden mer samt maximalt innan adjektivet.

detta existerar långa mening likt ofta existerar trestaviga alternativt mer samt böjs därför här:

Positiv Komparativ Superlativ
idealisk mer idealisk maximalt idealisk
välvårdad mer välvårdad maximalt välvårdad

Några ett fåtal adjektiv kompareras även oregelbundet.

positiv komparativ Superlativ
dålig sämre Sämst
gammal äldre Äldst

Kort sammanfattning
Adjektiv = hur något/någon är
Komparationsformer:
-are & -ast
-re & -st
mer & mest
Ett fåtal oregelbundna

Prepositioner
Prepositioner existerar små mening likt berättar angående tidsperiod alternativt boende.

dem går ej för att böja. Preposition betyder ”framförställning” (pre = framför positio = ställning). Prepositioner hör mot svenska språkets maximalt nyttja ord.

Prepositioner kunna placeras framför satser, dock detta vanligaste existerar för att dem står framför substantiv samt pronomen till för att tillsammans dessa forma bestämningar mot andra mening.

Exempel
Johan sitter på baksidan mig. Frida sitter bredvid mig. Prepositioner sägs styra detta mening, mot vilket detta hör till.

Prepositioner förmå vara:

Enkla – från, ifrån, på grund av, genom, hos, inom, vid, till.
Sammansatta – bredvid, framför, omkring.
Sammanställda – tillsammans med anledning från, inom stället för.

I svenskan styr enstaka preposition ofta en infinitiv alternativt enstaka att-sats.

Interjektioner samt svarsord
Det man kunna yttra ifall interjektioner existerar för att dem existerar utropsord.

detta existerar en mening såsom står egen inom enstaka sats tillsammans en utropstecken på baksidan sig. Interjektioner brukar utrycka någon form eller gestalt från emotion dock våra vanliga hälsningsord ingår även inom klassen.
Exempel
Aj! Oj! Hoppsan! Puh! Hej! samt således vidare…

Svarsorden förmå även dem stå utan sällskap vilket ett sats.

dem kallas svarsord till dem svarar vid något.
Exempel
Nej. Ja. Jaså? tillsammans flera….

Konjunktioner
con = samman
jungere = binda

Ordklassen konjunktioner består från små mening likt binder ihop någonting. dem är kapabel antingen existera koordinerande alternativt underordnande.

Samordnande konjunktioner
Dessa mening binder ihop något tillsammans med identisk dignitet, numeriskt värde huvudsatser.

koordinerade brukar även kallas bindeord. dem vanligaste existerar ”och, samt, både och”. Dessa existerar likställande konjunktioner. andra underordningar inom dem koordinerade konjunktionerna är:

likställande; både ni samt jag, samt, varken, dels.
särskiljande; ni alternativt jag, antingen.
motställande; dock, utan
förklarande; på grund av, ty.

Underordnande konjunktioner
Underordnande (subjunktion) konjunktioner binder samman huvud- samt bisats.

Kallas även till fogdeord. på denna plats existerar den vanligaste ”att”. dem underordnande existerar uppdelade inom nästa grupper:

allmänt underordnande; att
avsiktskonjunktion; på grund av att.
villkorskonjunktion; bara, ifall, ifall.
Motsatskonjunktion; fastän, även om
frågekonjunktion; angående, huruvida.
tidskonjunktion; då, då, medan, tills.
jämförelsekonjunktioner; liksom, ju - desto.
följdkonjunktioner; sålunda att
orsakskonjunktioner; då, därför för att, eftersom

Verb – uttrycker handling
Tema
Verben delas in inom olika böjningsformer liksom även kallas temaformer.

detta finns tre former: infinitiv, imperfekt, supinum. dem syftar varenda vid vad liksom hänt inom olika tidsskeenden.
Infinitiv Imperfekt Supinum
jaga jagad jagat
ställa Ställde ställt
läsa Läste läst
vara fanns varit
fara For farit
bryta Bröt brutit
sätta Satt suttit
Att … Då … äger …
Huvudverb/hjälpverb
Man förmå dela upp verb inom numeriskt värde klasser, huvudverb samt hjälpverb.

Huvudverbet brukar kallas betydelseord även då detta existerar huvudverbet såsom betyder någonting. Hjälpverbet existerar betydelsesvagt samt betyder inom sig inget speciellt.
Exempel
Hjälpverb Huvudverb
Är slagen
Blir slagen

Hjälpverb tillsammans tillsammans huvudverb bildar verbfraser vilket existerar verb likt hör ihop.

Flera verbfraser: Måste slå, kunna slå, bör slå, önskar slå osv.

Tempus
Tempus existerar helt enkelt olika tidsformer från verb. Man delar upp dessa tidsformer inom presens samt preteritum(imperfekt), perfekt, pluskvamperfekt samt futurum.

Presens Preteritum(imperfekt) perfekt Pluskvamperfekt futurum
Är plats äger varit ägde varit skall/kommer att/vara
Jagar jagad besitter jagat ägde jagat skall/kommer att/jaga
Ställer Ställde besitter ställt ägde ställt skall/kommer att/ställa
Far For besitter farit ägde farit skall/kommer att/fara
Ser Såg äger sett ägde sett skall/kommer att/se
Sitter Satt besitter suttit ägde suttit skall/kommer att/sitta
Ror Rodde äger rott ägde rott skall/kommer att/ro
Nutid Dåtid Framtid

Svaga samt starka verb
Om en verb existerar svagt alternativt starkt beror vid hur preteritum bildas.

dem svaga verben bildar preteritum genom ändelser likt läggs mot verbstammen vilket existerar lika tillsammans imperativformen (se nedan).
Exempel
Simma-de, sväng-de, bo-dde.

De starka verben saknar helt preteritumändelse varpå dem flesta ändrar stamvokalen nära preteritumbildning.

Rida –red Fara –for förtära –åt

Sedan finns detta några okonsekventa verb likt både är kapabel böjas starkt samt svagt.

Simma, sam, summit – simma simmade, simmat.
Sprida, spred, spridit – sprida, spridde, spritt.

Imperativ
Imperativ uttrycker befallning alternativt uppmaning inom ett sats. Exempel: Simma! Gå! Torka! Kom!

Presens particip/perfekt particip
Presens particip bildas genom för att man lägger mot ändelserna –ande alternativt –ende mot verbets huvuddel.

Används bl a tillsammans tillsammans hjälpverbet bli.
Exempel
(Bli) rid -ande
stå -ende
se -ende

Perfekt particip existerar den struktur från verbet liksom står efter är/vara/var alternativt bli/blir/blev.

: atom­bombens fader; fars dag andra sön­dagen i november då alla fäder hyllas – De flesta sammansättn

Exempel
Jag – ad
Böj –d
Döp –t
Ro –dd

Aktiv samt passiv form
Man skiljer mellan aktiva samt passiva verb då detta aktiva verbet talar ifall vilket subjektet utför medan detta passiva talar ifall vad likt sker tillsammans subjektet.
Exempel
Lisa jagar hunden. = aktivt
Hunden jagas från Lisa.

= passivt

Båten blev rodd från Erik = passivt
Erik rodde båten. = aktivt.

Passiv form eller gestalt är kapabel bildas genom tillägg från ändelsen –s alternativt genom omskrivning tillsammans blir/blev.

Det finns dock verb vilket ständigt slutar vid –s dock ändå äger energisk betydelse.
Exempel
Lisa lyckas fånga hunden.

dem slåss samt brottas samt skiljs sedan till alltid.

Det finns tillfällen då man bör välja för att nedteckna inom passiv struktur istället till energisk form eller gestalt. angående man tillexempel bör notera ett vetenskaplig skrivelse samt önskar erhålla en objektivt intryck således bör man välja för att nedteckna inom passiv struktur.

Transitiva samt intransitiva verb
Ett transitivt verb sätts ihop tillsammans med en objekt, då objektet utsätts till verbets papper. Transitiva verb uttrycker ständigt enstaka papper. Motsatsen existerar intransitiva verb då något redan utsatts till verbets handling.
Exempel
Jag målar väggen. = transitivt.
Väggen existerar målad. = intransitivt.
-
Adverb
Adverb kallas dem mening likt beskriver verb, adjektiv, räkneord, andra adverb alternativt enstaka hel sats.

termen adverb betyder mot verbet.

Rums-, tids- samt sättsadverb
Rumsadverb används då vissa problem att diskutera bör besvaras. Dessa är:

var? inne, ute, hemma, borta, på denna plats, var, uppe, nere
vart? in, ut, bostad, försvunnen, ner
varifrån? inifrån, utifrån, därifrån, härifrån

Tidsadverb används då ett viss fråga bör besvaras.

Den är:

när? idag, då, ofta, sällan, inte någonsin, ibland, strax, dagligen

Sättsadverb används då ett viss fråga bör besvaras. Den är:

hur? väl, illa, snabbt, långsamt, gärna, noga

De flesta adverb anger period, plats alternativt sätt, dock detta finns även adverb vilket

anger grad: många, litet, föga, ganska, synnerligen, oerhört
anger orsak: därför, alltså

Det finns även något vilket heter satsadverb.

detta vanligaste från dessa adverb existerar detta nekande (negationen) adverbet ej. andra nekande mening existerar icke samt ej.

Eftersom detta ibland kunna existera svårt för att skilja adjektiv samt adverb finns detta enstaka sektion saker man är kapabel testa. ett övervakning existerar för att sätta meningen inom enskild samt plural.

ifall detta existerar en adverb ändras ej formen mellan enskild samt plural.

Exempel
Flickan sjöng högt. Flickorna sjöng högt

Adverb slutar oftast tillsammans t.
Exempel
högt, snabbt, långt

En massiv sektion från ordklassen adverb utgörs från dem s.k. pronominaladverben liksom motsvarar dem demonstrativa, relativa, interrogativa samt indefinita pronomen.

dem kunna även stå såsom ersättningsord på grund av dessa alternativt bota formulering.
Precis vilket dem vanliga adverben betecknar dessa tidsperiod, område samt sätt m.m.

Demonstrativa på denna plats, hit, därefter, därpå

Exempel
Ex. Vägen dit(=till den platsen) fanns lång.

De demonstrativa orden existerar bestämda.

Tänk vid engelskans demonstrate = demonstrera.

Relativa var, vari, då

Exempel
Bryggan där(=vid vilken) båten ligger existerar blå.

De relativa orden syftar tillbaka mot substantivet. kunna jämföras tillsammans dem relativa pronomen.

Interrogativa då, plats, vart, från vilket ställe, hur

Exempel
De undrade hur (=på vilket sätt) dem skulle samarbeta.

De interrogativa orden säger plats, då samt hur detta händer

Indefinita någonstans, någonsin

Exempel
Ska oss ej åka någonstans (= mot en ställe)?

De indefinita orden besitter ingen sann klarhet vad detta önskar ett fåtal fram.

Adjektiv beskriver substantivet, adverb beskriver verbet.

Räkneord
Denna ordklass innehåller bara numeriskt värde delar samt dessa delar består från siffror. sålunda fort detta existerar en anförande existerar detta en räkneord. Ursprungligen kommer dessa mening ifrån substantiv samt adjektiv dock besitter blivit indelade inom enstaka personlig ordklass. dem existerar uppdelade inom ordningstal samt grundtal.

Räkneorden existerar oböjliga angående man bortser ifrån vissa dock mer ifall detta längre ned. detta man får utföra till för att sätta en räkneord inom plural existerar för att lägga mot en –s vid slutet. termen ”några” före räkneordet indikerar vid för att detta står inom pluralform.
Exempel
tusentals - några tusen(tal)

I engelskan använder man både några framför samt lägger mot en –s vid slutet.

var böjs ordningstalen likt inom tyskan, även efter adjektivdeklinationen. tillsammans med detta menas för att dem olika graderingstalen får olika ändelser.

I svenskan finns bara ändelserna –a samt –e; första/förste (förste kommer ifrån den tidsperiod då svenskan ägde både feminina samt maskulina genus. Förste existerar manlig form).

Dessa ändelser agerar även in då detta gäller böjningen från räkneorden då ingår även böjningen från detta inledande talet; en/ett. inom engelskan finns detta flera ändelser samt inom tyskan böjer man dem efter dem tre genus vilket finns.

För för att förklara hur flera gånger något återkomma används ”gånger” inom svenskan.

ett gång, numeriskt värde gånger, fem gånger osv. inom engelskan äger man egna mening till dem inledande numeriskt värde orden, once samt twice. var lägger man sedan mot den engelska motsvarigheten mot ”gånger”; times. Three times, fem times osv.

Ordningstalen anger vilken ordning någonting kommer inom. inledande, andra, tredjeplats o.s.v.

Grundtal existerar bara dem vanliga siffrorna, en, numeriskt värde, tre o.s.v.

Grundtal ovan tolv skrivs tillsammans med siffror, dock skrivs kurera tiotal, hundratal samt tusental tillsammans bokstäver.

1 2 3 4 5 6 7 8 9
Satsdelar
Satsdelar existerar en från dem numeriskt värde sätt vilket våra svenska mening indelas inom. Den andra indelningskatogorin existerar ordklasser (substantiv, adjektiv, verb ) samt dessa existerar ej för att förväxla.

ett beskrivande presentation existerar för att samtliga mening ligger inom olika säckar, enstaka på grund av varenda ordklass. då sedan språket bör användas inom text alternativt anförande plockar man mening ur säckarna i enlighet med vissa bestämmelser samt detta existerar på denna plats satsdelarna kommer in inom bilden, alltså vid vilket sätt orden sammanfogas mot satser samt fraser.

För för att ett ordkombination bör erhålla kallas på grund av sats behövs en subjekt samt en predikat.

inom praktiken består nästan varenda satser från fler satsdelar dock mer mot detta senare.

Aktiv samt passiv sats
Genom för att lägga mot –s vid verbet uttrycker man passiv sats. Man är kapabel även nyttja sig från hjälpverbet ”bli” + perfekt particip.
Exempel
Aktiv sats Passiv sats
Metallica spelade låten Låten spelades från Metallica
Bilen körde ovan pojken Pojken blev överkörd från bilen

Predikat
Man startar enstaka satsdelsbestämning tillsammans för att plocka ut predikatet inom satsen genom för att ställa frågan ”Vad sker”?

Denna ordklass existerar den maximalt fundamentala samt berättar vad vilket sker inom satsen. Satsdelen kunna bestå från antingen en verb alternativt enstaka verbfras vid flera mening, liksom ej nödvändigtvis behöver sitta samman.

Exempel
Anders äger spelat fotboll verbfras
Att leva känns utmärkt verb inom presens
Den lilla vovven skällde högljutt verb inom preteritum (imperfekt)

Predikat = handlingen inom satsen

Subjekt
Ett subjekt existerar alltså nödvändigt på grund av för att satsen bör ett fåtal kallas sats.

Detta mening utgör grunden samt kunna bestå från en substantiv, ett substantivfras alternativt mot samt tillsammans med en verb. Jämför betydelsen från satsdelen tillsammans med detta engelska termen ’subject’, liksom ungefär betyder ’ämne’.

Exempel:
Anders agerar fotboll egennamn (substantiv)
Att leva känns utmärkt verb inom infinitivform
Den lilla vovven skällde högljutt substantivfras

Subjekt = Den/det likt utför handlingen

Formellt samt egentligt subjekt
Ofta inleds berättande meningar tillsammans ”Det…” Detta subjekt kallas formellt subjekt, detta betyder ju nästan ingenting samt existerar just – formellt.

Har du frågor om språk?

Exempel
”Det fanns enstaka gång…”

Istället finns chans för att nedteckna ifall satsen tillsammans med en egentligt objekt
”En gång plats det…”


Objekt
En hel sektion verb behöver en komplement på grund av för att satsen bör bli fullgod samt fullständig. Objeket existerar svaret vid frågan vad +predikat +subjekt?

(Vad hittar Sven?) Sven hittar ett fru inom exemplet existerar enstaka fru objekt

Objekt = objekt till papper

För för att krångla mot detta bota ytterligare besitter grammatikprofessorerna delat in objekten inom direkta samt indirekta objekt. Tidigare kallades dessa ackusativobjekt samt dativobjekt, detta är kapabel därför artikel utmärkt för att uppleva mot dessa term även angående moderna grammatikor använder termerna direkt samt omväg objekt.

Hursomhelst startar man satsdelsbestämningen tillsammans med för att besluta detta direkta objektet.

Exempel:
Allan tar kakan (kakan existerar detta direkta objektet)

Allan tar kakan ifrån farmor (kakan existerar ännu direkt objekt, ifrån farmor existerar omväg objekt)
Adverbial
Det existerar enkel för att blanda ihop objekt tillsammans med adverbial.

Satsdelen adverbial bestämmer verbet (predikatet) inom satsen ytterligare.

OBS! Adverbial = satsdel, adverb = ordklass

”Världen nedsänkt på grund av hans fötter. ”för hans fötter existerar en s.k. rumsadverbial. detta finns även sättsadverbial, tidsadverbial, satsadverbial, gradadverbial.
Exempel
Vasa red snabbt. Sättsadverbial
Jag diskade igår.

Tidsadverbial
Jag kommer ej vid festen. Satsadverbial
Hon piskade hästen många. Gradadverbial

Satsadverbialet skiljer sig lite ifrån dem andra vid därför sätt för att termen bestämmer all satsen. Typiska satsadverbial är; ej, möjligen, faktiskt samt säkert.

Adverbial = vidare bestämning från predikatet

Attribut
Attribut existerar bestämningsord mot huvudordet inom enstaka substantivfras.

dem kunna stå framför alternativt på baksidan huvudordet.

Exempel
”Det hyperkänsliga moderkortet skadades från statisk elektricitet. ”
”I enstaka små dalaidyll nedsänkt en gammalt rött byggnad tillsammans vita knutar.” Attributet kunna även bestå från ett hel bisats.

Agent
Agent syftar vid subjektet inom enstaka passiv sats.

ifall termen från finns tillsammans inom satsen blir nästa mening agent.

Exempel
Terroristen blev utlämnad mot sitt hemland Terroristen existerar agent..
Mordet utfördes från maffian. Maffian existerar agent.


Predikatsfyllnad
Några predikat förmå ej stå på grund av sig egen samt behöver därför en kompletterande mening på grund av för att satsen bör erhålla innebörd.

Man talar ifall predikatsfyllnad. dem svaga verb liksom kräver detta tilläggsord är: artikel, bliva, varma, verka, anses, kallas, utnämnas till.
Exempel
Jag existerar bäst Bäst existerar predikatsfyllnad då detta talar angående vad jag är.
Han kallas kungen Trots för att kallas existerar en predikat samt han en subjekt går detta ej för att yttra enbart ”Han kallas”.

Kallas behöver alltså predikatsfyllnad.

Skiljetecken
Punkt (.)
Används nära slutet från meningar samt efter påståendesatser. Detta till för att detta bör bli enklare för att studera ett ord.
Exempel
Nu bör meningen sluta.
Du använder punkt även nära förkortningar, detta till för att skilja orden åt inom förkortningen därför för att man ej tror för att man gjort stavfel.

Frågetecken (?)
Frågetecken sätts efter problem att diskutera.

Exempel
Vad bör oss äta?

Utropstecken (!)
Utropstecken sätts efter uppmaningar samt utrop.

Exempel
Stoppa tjuven!

Kommatecken (,)
Kommatecken bör utföra detta enklare till läsaren för att studera ett skrivelse, detta främst nära högläsning samt även till för att erhålla någon slags struktur vid texten sålunda för att meningar ej blir jätte långa.

detta utmärkt till för att känna till då man bör äga artikel pauser.
&#; Man förmå sätta kommatecken då samt, dock samt utan utelämnas.
&#; en kommatecken sätts även in vid båda sidor angående en inskott. (Kontrollera genom för att stryka inskottet samt då kvar äga meningens primära innebörd kvar).
&#; ni sätter även kommatecken mellan numeriskt värde huvudsatser, dock observera för att då förmå ni sätta komma innan samt samt dock utan för att detta existerar fel.

Talstreck (–)
Används ni då ni bör notera ner en längre diskussion tillsammans flera repliker.

Tankstreck (-)
Används vid båda sidor då ni bör lägga en inskott (kontrollera genom för att stryka inskottet samt då kvar äga meningens primära innebörd kvar.). Även nära avbrott på grund av en tillägg alternativt då något oväntat bör ske.

Kolon (:)
Kolon används nära uppräkningar. detta sätts kolon efter detta samlande termen samt på grund av för att märka direkt anföring.

Exempel
Mormor ropade: Maten existerar klar!

Citattecken, anföringstecken (””)
Citattecken sätts in till för att ange för att ni skriver en ordagrant återgivande, detta d.v.s.

då ni skriver noggrann vilket ett individ sagt. Används även nära en framhävande från en visst mening alternativt formulering. Bruka detta då ni bör nedteckna någon enstaka replik inom ett text.

Exempel
Farmor sa ”- Efter natten kommer dagen”

Semikolon (;)
Tecknet sätts in inom texten nära urskiljandet från olika grupper inom enstaka uppräkning samt då ni önskar sammanfoga numeriskt värde huvudsatser utan för att nyttja en bindeord.

Exempel
Filmen plats ej därför intressant; maximalt fanns den en sätt för att fördriva tiden.

Det används maximalt då man inom den andra meningen bör vid en lite olik sätt notera identisk sak såsom inom den inledande meningen. Semikolon användes då punkt existerar på grund av starkt samt kommatecken på grund av svagt.

Meningsbyggnad
Denna sektion bör förklara hur man känner igen ett fullständig mening.

Satser samt meningar
Många förmå tro för att dessa tu existerar identisk sak dock detta existerar ett massiv skillnad mellan dem såsom ej får glömmas.

enstaka fullständig sats måste innehålla en predikat samt en subjekt, annars blir detta ett bisats. ett fras å andra grabb består från ett alternativt flera satser.
Exempel
Mamma kör.
Pappa sover.
Barnen lyssnar vid musik.
Mamma kör, far sover samt barnen lyssnar vid musik.

Även enbart ”Kör!” kunna existera ett fras. detta existerar imperativ, titta verb.

detta kunna dock ej existera enstaka sats, då detta även kräver en subjekt.

De tre inledande exemplen existerar fullständiga satser. samtliga dem förmå artikel enstaka fras inom sig egen dock dem är kapabel även forma ett fras då man sätter ihop dem tre.

Huvud- samt bisats
Det såsom skiljer ett bisats samt enstaka huvudsats åt existerar för att ett huvudsats förmå stå isolerad.

en annat råd på grund av för att titta angående detta existerar huvud- alternativt bisats existerar för att sätta in en ”inte” inom satsen. angående detta ”inte” hamnar mot motsats till vänster angående predikatet existerar detta ett huvudsats. ifall satsen innehåller en hjälpverb kommer ”inte” för att hamna mot motsats till vänster ifall hjälpverbet samt mot vänster ifall huvudverbet.

Bisatsen kunna då ej stå isolerad samt detta insatta ”inte” hamnar ständigt mot vänster ifall predikatet.

på grund av för att ett bisats bör behärska bli begriplig måste detta stå tillsammans tillsammans med enstaka huvudsats.

Exempel
Jag undrade. Huvudsats.
Jag undrade inte.

… ifall jag kunde vandra ifrån bordet. Bisats.
…om jag ej kunde går ifrån bordet.

Ordföljd
Svenskan besitter enstaka ordföljd såsom är kapabel varieras, dock inom vissa begränsningar.

Vår grundform kallas till SVO- tungomål. Bokstäverna står på grund av subjekt, verb samt objekt samt vilken ordning dem står inom. Alltså; subjekt verb samt objekt. Den andra regeln existerar för att inom ett påståendesats bör detta tidsböjda verbet, detta finita, ständigt stå mellan subjektet samt objektet.

Exempel
Jag talar tillsammans med Pelle – Pelle talar jag med.

När subjektet föregår verbet kallas detta på grund av direkt ordföljd samt detta motsatta då subjektet kommer efter verbet kallas på grund av omvänd ordföljd, inversion.

Då landet äger en SVO-språk existerar detta flera från världens länder likt besitter SOV-språk. Detta innebär för att dem äger subjekt-objekt-verb liksom normal ordföljd, ex. vid SOV-språk existerar turkiska samt japanska.

Jämförelse mellan SVO- samt SOV-språk

SVO : denne kastade bollen.
SOV : denne bollen kastade.
Skrivregler
Förkortning (ellips)
Förkortning existerar en många praktiskt samt tidsbevarande knep, dock tänk efter innan ni använder förkortningar.

detta ser konstigt ut ifall detta förekommer förkortningar inom ett vanlig berättande alternativt litterär ord.
I förkortningar sålunda sätter man punkter mellan orden således för att man bör behärska skilja orden åt, dock man förmå även skilja orden åt tillsammans med mellanrum istället till punkter.

Stor samt små tecken
Det existerar enkel för att tro för att detta existerar hur enkelt såsom helst för att känna till då massiv respektive små tecken bör användas, dock detta förmå faktiskt plats lite knepigt ibland på grund av detta existerar väldigt olika ifrån tungomål mot tungomål.

en annat mening på grund av ”stora” tecken existerar versaler samt annat mening till ”små” tecken existerar gemener.

Versaler används ständigt inom start från varenda fras, nära personnamn samt geografiska namn (alltså länder, städer, landskap o.s.v.).
I svenskan används detta även nära namn vid myndigheter, organisationer samt företag Skattemyndigheterna, Landstinget samt Volvo.
Vi använder ej versaler nära nationalitetsbeteckningar (svensk, norrman, engelsman) samt ej heller nära veckodagar alternativt månader, sålunda såsom man fullfölja inom England samt USA.

Svenskan använder jämfört tillsammans med engelskan väldigt ett fåtal versaler.
Exempel
Svenska: fredag, månad, engelsman, europé
Engelska: Friday, February, Englishmen, europeisk

Avstavning
Avstavning från sammansatta ord
Det existerar lättast för att avstava då detta finns naturliga delar inom termen : sommar- lov, flick- tvåhjulig, motor- cykel

Vid avstavning från vissa mening vilket tuggummi får dem åter ett tecken, liksom inom detta denna plats fallet tugg- gummi.

denna plats får gummi igen sitt g.

Avstavning nära förstavelser samt ändelser
Förstavelser existerar då en prefix läggs mot vid en mening vilket utför för att ordets innebörd förändrats, (an)hålla. nära avstavning avstavar man innan förstavelserna, inom detta på denna plats fallet an- hålla.

Ändelser liksom bestämmer ifall termen existerar inom plural, enskild, bestämd alternativt obestämd form eller gestalt, avstavas genom för att skilja termen ifrån dess ändelser stol- arna,
Avstavning nära enkla ord
Dessa mening avstavas helst därför för att den nedre raden börjar vid enstaka konsonant sko-la, biblio-tek
Avstavning nära särskilda ljud
Innehåller en mening -x- alternativt -ng-ljud avstavas dem efter ljudet ex.

häx-or, box-are, säng-arna. nära avstavning från mening tillsammans sj-ljud flytta sj-ljudet mot den nedre raden
Exempel
männi-ska, sta-tion

En grundregel ni ständigt bör tänka vid nära avstavning existerar för att avstava ständigt sålunda för att detta ej ser löjlig ut
Uppgifter
Ordklasser
Ordklasser
Tag ut samtliga dem ordklasser liksom finns inom texten!

”På mornarna då solen skiner brukar Stina ta sig en dopp före morgonmål.

denna hoppar ständigt inom utan tanke vid Storsjöodjuret. Ute inom detta våta simmar denna försvunnen mot en näs nära ett små bergsknalle. till ett gångs skull klättrar denna uppför den branta stranden samt upp inom en växt.

utsatthet för eventuell skada eller smärta; risk för mycket negativ och skadlig utveckling

Då ser Stina för att detta längre försvunnen går enstaka små stig längs vattenlinjen. Den leder fram mot en utsiktstron. denna klättrar ner samt beger sig dit. Därifrån ser Stina tillsammans med förvåning hur något plötsligt dyker upp ur vattnet – något likt ser ut vilket ett drakstjärt. Sedan försvinner detta beneath vattenytan igen. Stina skyndar sig för att simmar åter.

Dessa pluralformer får man lära sig utantill

från allt konstigt denna upplevt den senaste veckan existerar detta nog detta konstigaste. denna banar sig väg bostad genom detta höga gräset. Väl hemma går denna in samt sätter vid kaffet. Därefter går denna ut bland blommor samt ark. Solen skiner ovan nejden. ifrån kyrkan hörs en svagt pinglande. Efter en morgondopp smakar kaffet dubbelt sålunda utmärkt.

– trots allt existerar existensen underbart. dock Stina ser ej för att västerut seglar en moln upp. samt denna ser ej heller numeriskt värde små ögon samt ett näsa borta inom vattenbrynet.”
Ur Stina samt Storsjöodjuret.
Substantiv
1. Skriv fem modell mot varenda böjningsätt från substantiven.
2. Genom vilka ändelser bildas den bestämda slutartikeln inom pluralis.
3.

utför tillsammans med egna modell enstaka uppställning ovan dem olika sätten för att forma bestämd samt obestämd struktur inom svenskan samt stryk beneath artikelformerna.
4. mot vilka grupper hör dessa substantiv: pojke, Norge, människor, boskap, svavel, kärlek.
5. Övning: fullfölja enstaka register tillsammans med tio den-genus samt tio det-genus.

Pronomen
1.

Skriv enstaka passande fras mot bilden ovanför dem personliga pronomenen. Skriv inledningsvis enstaka fras utan något pronomen, fullfölja sedan angående den mot enstaka fras var varenda substantiv ersätts tillsammans med pronomen.
2. Ta ut vilka personliga/possessiva pronomen likt står inom exemplen.
3. vad bör den sovande ekorren symbolisera?
4.

Skriv tre meningar likt innehåller en automatiskt pronomen. Motivera varför man bör nyttja dem reflexiva.
5. vilket står indefinitiva pronomen för? Varför besitter dessa pronomen fått detta namnet?
6. Varför finns enstaka pekande grabb nära demonstrativa pronomen?
7. Nämn några interrogativa pronomen.
8. Fyll inom dem saknade pronomenen samt förklara vilket dem existerar på grund av slags sorts pronomen.
Jag önskar ha…..

röda stolen.
Pojken glömde …. jacka.
…ska mor åka?
Det existerar ….. stycken såsom bör komma.
Ursäkta, jag tror för att ….. tidningen är….
Det existerar ett små kiosk,…..

(De substantiv som inte passar in på reglerna här nedanför har nästan alltid pluraländelserna -ar eller -er

ligger vid stora torget.

Adjektiv
Komparera nästa adjektiv:

Positiv Komparativ Superlativ
Liten
Ful
Glad
Spännande
Ung
Fluffig
Rolig
Bra
Lång

1. Förklara termen kongruensböjning.
2. Analysera samt förklara adjektivformerna inom nästa meningar:
Den röda ankan Filip.
De snabba löparna.

Ditt sista alternativ.
Den vackraste kvinnan vid jorden.
Prepositioner
Läs enstaka begränsad ord samt leta ut samtliga prepositioner ur den.

Konjunktioner
1. Varför kallas underordnande till fogdeord samt varför kallas koordinerande på grund av bindeord?
2. Motivera varför dem olika konjunktionerna äger fått sina namn. Skriv sedan fem meningar tillsammans valfria konjunktioner.

Verb
1.

vilket beskriver en verb?

2. Tempus existerar verbets olika tidsformer, vilka existerar detta samt skriv orden ser, talar samt hjälper inom samtliga tempusformerna.

3. forma preteritum från dessa verb:

&#; Handla &#;
&#; Fara &#;
&#; Sprida &#;

4. Hur böjs dem, starkt alternativt svagt?

5.

vilket existerar skillnaden mellan supinum samt perfekt particip?

Adverb
1. vilket existerar detta adverb beskriver?

2. Vilka problem att diskutera svarar adverb främst på?

3. Plocka ut adverb inom dem meningar var detta finns ett,:
Jag hoppar högt
Hunden springer långt.
Lotta besitter ett fin handstil.
Malin skriver vackert.
Petter motionerar sällan.
Du måste existera oerhört försiktig då ni laborerar.

4.

Skriv enstaka fras tillsammans ett:
rumsadverb
tidsadverb
sättsadverb

5. vilket existerar en pronominaladverb?

Räkneord
1. Vilket från grundtalen samt ordningstalen skulle behärska tillhöra en substantiv respektive adjektiv?
2. Skriv fyra meningar var ni använder ordningstal respektive grundtal.
3. Skriv enstaka presentation från bilden tillsammans därför flera räkneord ni kunna.

Satsdelar
1. Skriv utan för att titta åter inom övningsmaterialet dem satsdelar vilket existerar.
2. Skriv idag varenda mening inom artikeln beneath korrekt rubrik uppdelade efter satsdelar.

Subjekt Predikat Objekt Predikatsfyllnad en egenskap eller ett kännetecken Adverbial Agent

3. Ta för tillfället ut samtliga adverbial samt dela in dem inom liknande grupper.

Sättsadverbial Satsadverbial Tidsadverbial Gradadverbial Rumsadverbial

Skiljetecken
Punktering
Frigymnasiet äger till intention för att inom den statliga normen på grund av för att bli ställd beneath statlig tillsyn samt bli förklarad berättigad mot statsbidrag producera enstaka gymnasieskola såsom skall visa vid detta privata alternativets möjligheter detta betyder för att inom samarbete tillsammans detta lokala näringslivet Stiftelsen Electrum stadsdelsnämnden angränsande kommuner/skolor producera unika förutsättningar vilka skall ge utbildningen den standard samt ställning eller tillstånd för att skolan är kapabel orsaka välutbildade studenter tillsammans den förståelse likt näringslivet samt samhället eftersöker dem unika förutsättningarna skall skapas ur våra egna krav vid för att samtliga från nästa uppgift sammantaget skall forma enstaka utbildningsplats likt till eleven samt inblandade bör förknippas tillsammans positiva förtecken samt tillsammans med enstaka respekt till kunnande samt individuell tillväxt inom ett miljö anpassad till morgondagens arbetsmarknad Skolan skall verka till enstaka utjämning avseende könsfördelning nära rekrytering från studenter mot skolan

Skrivregler
Stora bokstäver
1.

Hur skiljer sig svenskan samt engelskan då detta gäller stora bokstäver?

2. vad heter likt massiv respektive små tecken tillsammans med andra ord?

3. inom detta på denna plats texten bör ni sätta ut massiv tecken var ni tror detta bör existera det:
det fanns ett gång ett små tant nära namn lisa, såsom bodde inom ett små stuga mitt ute inom skogen inom värmland.

enstaka solens tid skulle denna åka in mot karlstad samt handla föda samt då sammankomst denna sin nästintill gustav.
Hon sade: ”nej dock hallå gustav, rolig för att ses.” detta plats länge sedan denna träffat honom på grund av han ägde nämligen varit inom norge vid semester inom ett kalendermånad.

Avstavning
1. Hur avstavar man: trädet, telefonbok, utbildningsdepartement, mobil, lexikon, antingen, bilarna, tunnel?

Förkortningar
1. vilket betyder dessa förkortningar:
, t o m, bl.a., osv, f.d., m.m.,
2. Varför använder man förkortningar?

Facit
Ordklasser
Ordklasser
Sub. Adjek. Pron. Räkneo. Verb Adverb Prep. Konjunk Interjek.
Morn-arna
Solen
Stina
Dopp
Frukost
Tanke
Storsjö-odjuret
Våta
Näs
Bergs-
Knalle
Strand-en
Träd
Stig
Vatten-linjen
Utsikts-torn
Vattnet
Drak-stjärt
Vatten-ytan
Veckan
Väg
Hem
Gräset
Kaffet
Blomm-or
Blad
Nejden
Kyrkan
Morgon-dopp
Livet
Ögon
Nos
Vatten-brynet
Ping-lande
För-
Våning
Gångs
(genitiv) liten
branta
höga vagt
små
konstigt
senaste
konstig-
aste Sig
hon
den
något
det
detta
allt numeriskt värde skiner
brukar
ta
hoppar
simmar
klättrar
går
leder
beger
ser
dyker
ser
för-svinner
skyndar
simmar
upplevt
är
banar
går
sätter
hörs
smakar
seglar
ser ut före
ute
bort
uppför
då
längre -bort
fram
dit
därifrån
plötsligt
ut
sedan
igen
tillbaka
därefter
dubbelt därför bra
under-bart
västerut
borta
ner
upp
efter
inte
inte - heller
ut
för
väl -hemma på
i
till
vid
längs
ur
under
genom
in
över
från
med
från då
utan
och
som
men
att -


OBS!

samtliga orden står bara ett gång inom facit. dem kunna dock återkomma inom texten!
Substantiv
1. Svar saknas, granska tillsammans lärare
2. –en -n -ett –t –na –a –en
3. Svar saknas, granska tillsammans med lärare
4. Pojke = artnamn
Norge = egennamn
Folk = kollektiva substantiv
Boskap = kollektiva substantiv
Svavel = ämnesnamn
Kärlek = känslor (abstrakt)
5.

Svar saknas, granska tillsammans lärare

Pronomen
1. Flickan äger ett tekopp. detta existerar hennes mugg.
2. han: tredjeplats pers sing, grundform.
dess: tredjeplats pers sing, genitiv form
Det: tredjeplats pers sing, grundform
vårt: inledande pers plur, possessivt pronomen
de: tredjeplats pers plur, grundform
honom: tredjeplats pers, objektsform.
3.

detta existerar enstaka lat korre; en korrelat!
4. han tvättar sin automobil. Sin till för att detta existerar den possessiva motsvarigheten mot sig, vilket existerar tredjeplats persons reflexiva pronomen. Ni fullfölja er god inom den klänningen. Er på grund av för att detta syftar igen vid ni, liksom existerar subjektet. Jag sminkar mig.

Mig på grund av för att detta syftar tillbaka vid jag.
5. Indefinita står till obestämda, något okänt. Heter sålunda därför för att detta syftar tillbaka vid något okänt.
6. Den symboliserar detta demonstrativa, för att något utpekas.
7. Vem, plats, vilkens, hurudan.
8. - Jag önskar äga den var röda stolen. Demonstrativa pronomen, pekar ut något speciellt.
Pojken glömde sin ytterplagg.

Reflexiva pronomen, syftar tillbaka vid något, pojken.
Vart bör mamma? Interrogativa pronomen, startar frågesats.
Det existerar några stycken liksom bör komma. Indefinita pronomen, syftar tillbaka vid något okänt antal.
Ursäkta, jag tror för att den var tidningen existerar min. den var existerar demonstrativa till för att dem pekar ut något. Min existerar en automatiskt pronomen eftersom detta syftar tillbaka vid jag.
Det existerar ett små kiosk, liksom ligger vid stora torget.

Relativa pronomen, syftar åter vid kiosk.

Adjektiv
1.
Positiv Komparativ Superlativ
Liten Mindre Minst
Ful Fulare Fulast
Glad Gladare Gladast
Spännande Mer spännande maximalt spännande
Ung Yngre Yngst
Fluffig Fluffigare Fluffigast
Rolig Roligare Roligast
Bra förbättrad Bäst
Lång Längre Längst

2. Kongurensböjning existerar då adjektivet får ett böjning liksom överensstämmer tillsammans med substantivet.

3. 1: Bestämd struktur, singular.
2: Bestämd form eller gestalt, plural.
3: Obestämd form eller gestalt, plural.
4: Superlativ, bestämd form eller gestalt singular.

Prepositioner
Visa läraren din skrivelse samt be honom/henne granska dina svar.

Konjunktioner
1. Underordnade kallas på grund av fogdeord till för att dem fogar ihop numeriskt värde olika satser.

koordinerade binder identisk numeriskt värde satser från identisk stöt samt kallas därför på grund av bindeord.
2. Konjunktionernas namn beskriver dess funktion inom sammanhanget. ifall detta existerar ett fråga använder man frågekonjunktioner. – ifall ni äger lust för att följa tillsammans med därför får ni gärna det!

angående man önskar skilja något åt brukar man särskiljande konjunktioner. –Du får äpplet alternativt bananen. detta existerar allt väldigt logiskt.

Verb
1. Ordklassen verb omfattar liknande mening likt uttrycker papper. dem talar angående vad någon fullfölja alternativt vad likt sker. Verb kunna även artikel betydelseord.

2.

Presens Preteritum Perfekt Pluskvamperfekt Futurum
Ser Såg besitter sett ägde sett bör se
Talar Talad