Vad kan stressa en person med demens

Demenssjukdomar finns inom olika former.

dem tre vanligaste formerna är neurodegenerativ sjukdom sjukdom, vaskulär demens samt frontallobsdemens.

Gemensamt för samtliga demenssjukdomar är för att man får reducerad kognitiv förmåga på bas från för att nervceller dör. detta innebär mot modell för att man förmå få försämrat minne samt reducerad planeringsförmåga.

andra symtom är kapabel artikel reducerad praktisk förmåga vilket innebär större svårigheter för att upprätthålla inlärda färdigheter alternativt för att klara från vardagssysslor.

Demenssjukdom leder mot för att den kognitiva förmågan samt funktions- samt aktivitetsförmågan successivt försämras.

nödvändigheten från medicinska samt sociala åtgärder ökar samt förändras därmed över tid.

Demenssjukdom inom tre stadier

Demenssjukdomen förändras över period samt diagnostiserad demenssjukdom brukar delas upp inom tre stadier:

• Mild demenssjukdom innebär för att ett individ kunna klara vardagen utan stora insatser från hälso- samt sjukvården samt socialtjänsten.
• Måttlig demenssjukdom innebär för att personen behöver tillsyn, stöd samt hjälp för för att klara vardagliga sysslor.
• Svår demenssjukdom innebär för att personen behöver ständig tillsyn samt hjälp tillsammans med detta mesta.

En sektion personer utvecklar personlighetsförändringar tillsammans reducerad omdöme, hämningslöshet, aggressivitet, känslomässig avtrubbning samt bristande på empati. 

Vid flera demenssjukdomar är detta vanligt tillsammans med snabba förändringar inom stämningsläge.

Olika reaktioner nära demenssjukdom förmå vara

• ångest
• depression
• misstänksamhet
• vanföreställningar
• aggressivitet.

Vissa riskfaktorer för demenssjukdom går för att påverka inom förebyggande avsikt.

detta kunna göras exempelvis genom behandling mot högt blodtryck inom medelåldern, kroppslig handling samt aktiviteter såsom är mentalt samt socialt stimulerande.

Risken för att drabbas från ett demenssjukdom ökar tillsammans stigande ålder. Nästan hälften från Sveriges åringar besitter enstaka demenssjukdom samt andel från åringarna besitter sjukdomen.

Merparten från dem yngsta tillsammans demenssjukdom är mellan 60 – 65 år. detta finns idag –   personer tillsammans demenssjukdom inom land, samt från dessa är ca personer beneath 60 år.

Förvirringstillstånd nära demenssjukdom

Det är vanligt för att personer tillsammans demenssjukdom blir förvirrade alternativt för att dem plötsligt ej känner igen sig inom omgivningen.

Vanföreställningar är kapabel också förekomma, vilket innehåller äventyr från för att artikel förföljd alternativt exponerad för stöld.

Förvirringstillstånd orsakas ofta från ökad kroppslig samt psykisk tryck, mot modell enstaka infektion, undernäring, fräsch läkemedel alternativt miljöombyte.

indikator på förvirringstillstånd kunna existera för att ett individ plötsligt ändrar sitt beteende samt blir orolig, aggressiv alternativt får hallucinationer.

Det händer för att personer tillsammans demenssjukdom ej känner igen familjemedlemmar, platser alternativt saker.

detta händer också för att personer tillsammans med demenssjukdom ej förstår hur enstaka skrivredskap alternativt matredskap bör användas. För anhöriga samt närstående är kapabel detta existera många svårt för att hantera sådana situationer.

Misstanke angående förvirringstillstånd bör utredas skyndsamt så för att orsaken såsom ligger på baksidan tillståndet snabbt förmå åtgärdas.

Beteendemässiga samt psykiska symtom nära demenssjukdom

Vid demenssjukdom kunna olika beteendemässiga samt psykiska symtom, BPSD, uppträda.

BPSD förmå uppträda beneath läka sjukdomsförloppet samt symtomen kunna existera övergående. Symtomen förmå variera samt bero på flera saker.

De förmå exempelvis bero på ett oförmåga för att rätt bearbeta data samt förmedla sig, vilket exempelvis kunna leda mot hallucinationer, vanföreställningar samt aggressivitet.

Ett annat vanligt symtom är bekymmer.

enstaka individ tillsammans med demenssjukdom såsom är orolig alternativt ängslig förmå visa detta genom aggressivitet, rastlöshet, förändrad dygnsrytm alternativt genom för att artikel kontaktsökande.

Oro förmå snabbt växa samt därför är detta viktigt för att göra enstaka bedömning från orsaken samt göra nödvändiga åtgärder direkt.

bekymmer förmå artikel ett biverkan från läkemedel dock kunna också äga andra orsaker. ifall detta är möjligt bör orsaken mot bekymmer behandlas dock nära behov finns även läkemedel mot själva oron. Man kunna producera enstaka trygg omgivning kring personer tillsammans med orostillstånd, mot modell tillsammans med hjälp från närstående.

Promenader samt kroppskontakt är kapabel också dämpa oro.

K&#;llor: