Vilka tre mindre delar består en atom av

För andra betydelser, titta Atom (olika betydelser).

En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") existerar den minsta enheten från en grundämne liksom definierar dess kemiska attribut. Namnet skapades inom den antika atomteorin samt avsåg då dem minsta enheter såsom tillsammans tillsammans med tomrum bildade universum.

Preciseringen mot kemins grundämnen gjordes vid talet. Den definitionen existerar ännu giltig, även angående detta sedan länge existerar känt för att atomer ej existerar odelbara utan besitter ett inre struktur bestående från positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt laddade elektroner. Protonerna samt neutronerna befinner sig inom atomkärnan samt kallas nukleoner vilka existerar uppbyggda från kvarkar.

and more

Atomkärnan utgör nästan bota atomens massa, då protonen samt neutronen båda existerar cirka gånger tyngre än elektronen. Elektronerna befinner sig inom elektronmolnet liksom omger kärnan samt detta elektronmoln existerar flera gånger större än kärnan. ett atom existerar ungefär 0,1 nanometer (1 ångström) inom diameter.

Atomers massa mäts från praktiska skäl ofta inom atommassenheten (u), vilket existerar ungefär 1,66·10⁻²⁷ kg.

Den lättaste atomen existerar väte, liksom balanserar cirka 1 u, vilket innebär för att detta går nära 6·10²³ väteatomer vid en gram väte. dem tyngsta atomerna såsom besitter studerats balanserar nära u.

Alla atomer består av den positivt laddade protonen, den neutralt laddade neutronen och den negativt laddade elektronen

Antalet protoner inom kärnan kallas atomnummer samt bestämmer vilket grundämne detta rör sig angående. Den enklaste atomen existerar väte likt besitter atomnummer 1 samt består från ett proton samt enstaka elektron.^[1]

Antalet protoner samt neutroner existerar atomens masstal. Antalet protoner inom atomkärnan existerar atomens atomnummer.

Atomer tillsammans med identisk atomnummer dock olika masstal kallas isotoper. Deuterium existerar enstaka isotop från väte tillsammans med masstalet 2 samt består från ett proton, ett neutron samt ett elektron. Antalet elektroner inom ett atom existerar lika tillsammans med antalet protoner, sålunda totalt sett existerar atomen oladdad. angående enstaka atom får fler alternativt färre elektroner bildas ett jon, likt existerar elektriskt laddad.^[1]

Atomens fysik

[redigera | redigera wikitext]

Atomens fysik studeras vid numeriskt värde olika plan: dels kvantmekaniskt, var elektronerna samt deras energiförhållanden existerar inom fokus, samt dels inom den subatomära fysiken, var främst kärnans attribut studeras.

Elektroner

[redigera | redigera wikitext]

Enligt kvantmekaniken samt pauliprincipen befinner sig varenda elektron inom en från flera "skal" alternativt "band". mot skillnad mot vilket flera enklare illustrationer ger intryck från (till modell modellen från ett litiumatom ovan) cirkulerar ej elektronerna kring kärnan likt planeterna inom en solsystem.

Elektronens position ändras vid en oförutsägbart sätt dock positionen kunna beskrivas tillsammans med hjälp från enstaka vågfunktion, likt möjliggör ett bestämning från en begränsat zon var elektronen tillsammans upphöjd sannolikhet befinner sig nära enstaka viss tidpunkt. vid bas från pauliprincipen förmå varenda sådant tillåtelse endast upptas från numeriskt värde elektroner tillsammans olika spinn, dock då flera status liknar varandra besitter dem identisk sannolikhetsmaxima samt dem områden var dessa inträffar kallas elektronskal.

Elektroner tillsammans identisk energi kommer för att artikel inom identisk "skal". Elektronerna tillsammans högst energi kommer för att existera längst bort ifrån kärnan, dem tillsammans med lägst energi närmast. detta skal tillsammans högst energi likt innehåller elektroner inom atomens grundtillstånd kallas valensskal samt dem elektroner såsom ingår inom dessa kallas valenselektroner.^[1]

Elektroner kunna även exciteras mot skal tillsammans med högre energier än valensbandets.

då elektronerna sedan faller åter utsänder dem elektromagnetisk strålning inom struktur från ett foton. ifall denna besitter enstaka frekvens inom den synliga delen från spektrumet uppfattar oss ett färg.^[1]

Kärnan

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Atomkärna.

Antalet protoner och/eller neutroner är kapabel förändras via fission, fusion alternativt radioaktivt sönderfall, samt atomen förändras då inom ett alternativt flera nya atomer.^[1]

För en grundämne gäller för att antalet protoner existerar konstant dock antalet neutroner är kapabel variera.

Idag vet vetenskapen att atomen består av mindre delar som har olika elektrisk laddning

mot modell klor besitter 17 protoner inom kärnan dock äger stabila isotoper tillsammans 18 samt 20 neutroner. en annat modell existerar väte tillsammans med enstaka proton inom kärnan samt 0, 1 alternativt 2 neutroner, var dem olika varianterna begåvats tillsammans med egna namn: protium, deuterium respektive tritium.^[1]

Kemi

[redigera | redigera wikitext]

Inom kemi benämns ofta enbart atomer utan total laddning såsom atomer, dem måste alltså äga lika flera elektroner liksom kärnan äger protoner.

enstaka atom tillsammans med olika antal elektroner samt protoner benämns istället till enstaka jon. Inom elementär kemi ses atomer vilket odelbara enheter var enbart elektronerna inom detta yttersta skalet existerar delaktiga inom kemiska reaktioner. dem elektronerna benämns valenselektroner. till tillsammans med sofistikerad kemi alternativt mer precisa beräkningar behöver dock interaktioner tillsammans med samtliga elektroner tas hänsyn mot.

struktur tillsammans flera atomer inom enstaka grupp kallas på grund av molekyl alternativt genomskinligt mineral beroende vid hur atomerna existerar arrangerade.

Kemiska reaktioner beror vid elektroner inom olika atomer går ifrån en status mot en annat. Elektronerna förmå vandra ifrån enstaka atom mot ett ytterligare alternativt ändra konfiguration därför för att dem binder atomerna vid en annat sätt.

Olika ämnen existerar olika benägna för att binda elektroner vilket vid bas från elektronens negativa laddning kallas elektronegativitet. maximalt elektronegativa existerar ämnen högst upp mot motsats till vänster inom detta periodiska systemet samt minimalt dem längst bort nertill vänster.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Filosofiska eftertankar ifall atomer återfinns inom antikens Grekland samt hos indierna vid samt talen detta plats grekerna vilket gav atomen sitt namn, efter detta grekiska termen atomos, likt betyder "odelbar".

De allra första kända idéerna ifall något likt liknar dagens atomer utvecklades från Demokritos inom Grekland runt Idén vidarefördes från Epikuros (– f. Kr.) samt hans anhängare.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vilka tre mindre delar består en atom av?, Beskriv vad som menas med ett grundämne, I vilka två grupper delas grundämnen in i? and more

dem beskrivs bl.a. inom Lucretius latinska lärodikt Om tingens natur ifrån inledande århundradet f. Kr. Atomteorin plats sedan bortglömd fram mot vid talet då Pierre Gassendi återupplivade Epikuros naturfilosofi samt argumenterade på grund av för att den många väl kunde förenas tillsammans med den kristna tron.

År använde John Dalton atombegreppet till för att förklara för att kemiska föreningar bestod från grundämnen inom fasta proportioner.

han lade fram enstaka teori var varenda grundämne bestod från atomer från en särskilt stöt, såsom sedan kunde förena sig tillsammans med varandra mot olika kemiska föreningar. Dalton gjorde även ett inledande tabell ovan relativa atomvikter tillsammans vätets atomvikt likt grupp. eftersom man ej entydigt kunde besluta hur flera atomer från en visst stöt, likt ingick inom varenda molekyl, fanns atomvikter ifrån detta tidiga talet ofta fel vid enstaka faktor 2.

detta underliggande problemet fanns angående dem vanliga gaserna syre, väte samt kväve bestod från isolerade atomer alternativt, likt man vet idag, från tvåatomiga molekyler.

Det plats sedan beneath all talet ett öppen fråga ifall atomer verkligen existerade, alternativt ifall dem bara plats en teoretiskt redskap för hjälp till för att förklara kemiska lagbundenheter.

Den såsom utvecklade enstaka teori på grund av bl. a.

En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

gasers attribut baserad vid för att dem bestod från molekyler sammansatta från atomer fanns österrikaren Ludwig Boltzmann (–). då Einstein kunde visa för att Boltzmanns teori även kunde användas vid Brownsk rörelse, likt plats en direkt observerbart fenomen, blev dem sista atomskeptikerna från innebörd övertygade ifall deras existens. Materien kunna ej delas inom oändligt små delar utan för att egenskaperna förändras.

Fransmannen jean Baptiste Perrin fick nobelpriset inom fysik på grund av för att experimentellt äga bekräftat Einsteins teori samt därmed bekräftat atomernas existens.^[2]

År upptäckte engelsmannen J.J. Thomson elektronen, vilket visade för att atomer ej plats odelbara utan ägde enstaka inre struktur.^[1] Thomson trodde för att elektronerna plats jämnt spridda inom atomen, samt för att dem balanserades från enstaka jämnt fördelad positiv laddning.

Elektronerna fanns likt negativt laddade russin inom enstaka positivt laddad bakelse alternativt pudding. Thomsons atommodell ägde fördelen för att artikel stadig beneath elektrostatikens lagar, dock visade sig ändå artikel fel, då Ernest Rutherford kunde förklara experiment var enstaka guldfolie bombarderades tillsammans med positivt laddade alfapartiklar tillsammans för att atomens positiva laddning samt största delen från dess massa fanns lokaliserad inom ett atomkärna tillsammans med många små utsträckning.

Elektronerna skulle då röra sig runt kärnan såsom planeterna inom en solsystem. Dansken Niels Bohr kunde förbättra Rutherfords idéer vidare. han insåg för att en Rutherfords atom ej kunde existera i enlighet med den klassiska elektricitetslärans lagar. i enlighet med dessa skulle elektronerna sända ut strålning, förlora energi samt falla ner inom atomkärnan.

Bohrs svar plats för att lägga mot en villkor likt förmå tolkas såsom för att elektronerna ej bara plats partiklar utan även ägde vågegenskaper. Genom för att anta för att den utan sällskap elektronen inom väteatomen ägde stabila banor runt atomkärnan samt sammanföra effekt ifrån Plancks teori till svartkroppstrålning samt Einsteins teori på grund av den fotoelektriska effekten, kunde han beräkna dem observerade spektrallinjerna på grund av väteatomen.

Ljuset inom dessa linjer uppstår då elektronen faller ner ifrån enstaka väg eller spår tillsammans högre energi mot enstaka tillsammans med lägre energi. Bohr kunde senare kvalitativt förklara hur grundämnenas karakteristiska röntgenstrålning uppstår genom för att hål vilket bildats inom dem tyngre atomernas inre elektronskal fylldes tillsammans med elektroner ifrån något från dem yttre skalen.^[3]

Bohrs atommodell fungerade emellertid kvantitativt bara till struktur tillsammans ett elektron.

Redan till heliumatomen blev resultaten helt fel. Problemet fanns hur man vid en allmänt sätt skulle behärska föra in "kvantiseringsvillkor", dvs. omfatta elektronernas vågegenskaper inom ett teori likt utgick ifrån den klassiska mekaniken samt elektricitetsläran.

De liksom lyckades tillsammans detta fanns Bohrs medarbetare tysken Werner Heisenberg samt österrikaren Erwin Schrödinger.

vid sommaren respektive vid nyåret kom dessa numeriskt värde tillsammans helt olika matematiska metoder fram mot vilket likt Schrödinger senare visade fanns identisk sak – den "moderna" kvantmekaniken. detta existerar Schrödingers beskrivning såsom används maximalt idag. var existerar detta elementär begreppet vågfunktionen, ifrån vilken man förmå beräkna sannolikheten på grund av för att hitta ett partikel – ett elektron – vid enstaka viss ställe.

Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum

Enligt kvantmekaniken äger elektronen både partikel- samt vågegenskaper. Man förmå således (i varenda fall inom princip) besluta dess läge, vilket oss kunna betrakta liksom ett partikelegenskap, nära ett viss tidpunkt dock är kapabel då ej känna till något angående dess hastighet, vilket oss på denna plats är kapabel betrakta liksom ett vågegenskap.

vid identisk sätt är kapabel man besluta elektronens hastighet, dock avsäger sig då chansen för att yttra precist fanns den befinner sig. Detta existerar ett effekt från Heisenbergs osäkerhetsprincip, såsom denne formulerade ^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]