lawmoai.pages.dev






Är klassisk musik före år 1920 mestadels

Klassisk musik

Uppslagsorden ”Västerländsk konstmusik”,&#;”Konstmusik” samt ”Nutida musik” leder hit. För föreningen Nutida toner, titta Nutida Musik. För tidskriften Nutida toner, titta Nutida toner (tidskrift).

Klassisk musik existerar ett nära musikgenre kopplad mot europeiskkonst, etablerad traditioner samt kulturarv sedan talet.[1] Begreppet exkluderar liknande melodier utanför den västerländska kultursfären, folkmusik, liksom populärmusik[2] samt melodier tillsammans med bas inom den afroamerikanska traditionen.[a] Däremot inräknas dem relaterade begreppen seriös musik, klassicistisk musik, (västerländsk) konstmusik, nutida musik samt modern musik.

Klassisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Klassisk melodier existerar toner likt existerar klassisk inom betydelsen från något "som äger erkänt bestående konstnärligt samt kulturellt värde"[5] samt för att den anses speciellt värdefull samt enstaka sektion från en kulturarv.[2] ett sektion tonsättare fick beneath talet en slags hjältestatus samt deras verk kom för att bli standardverk nära dem framväxande orkesterinstitutionerna, inom operahusen samt nära kammarmusicerande.[2] Repertoaren försköts drastiskt ifrån för att nära talets slut äga bestått från melodier från samtida, levande tonsättare, mot för att kalenderår senare bestå från toner från inom huvudsak "klassiska", ej längre levande tonsättare; förhållandet ändrades ifrån mot [2] Genom ett framväxande musikkritikerkår såsom baserade sin musiksyn vid konstfilosofi samt musikaliskt kunnande, kom musiken för att inlemmas inom romantikens samtal ifall konstverk.

) och till sist 10 sidor om utomeuropeisk musik

Bland dessa fanns E.T.A. Hoffmann, Robert Schumann, A.B. Marx samt Eduard Hanslick.[2] Föreställningen angående för att musiken fanns autonom inom förhållandet mot texten växte fram samt intresset till kompositionsteknik samt musikens struktur, samt erkännandet från för att den instrumentala konstmusiken ägde en egenvärde, fanns faktorer såsom plats förutsättningar till för att "klassiskt" kom för att bli en musikbegrepp.[2] Man framhävde musikens "potential på grund av enstaka fördjupad skarpsinnig reflexion" samt den självständiga instrumentalmusiken förknippades även tillsammans melodier vilket enstaka "speciell metafysisk andlig spis" likt bara en geni kunde framställa.[2] Därmed etablerades den idé angående kopplingen mellan klassisk toner samt musikgeni likt kom för att dominera konstmusikens utveckling.[2]

Arnold Schönberg samt Alban Berg

Förutsättningarna till den klassiska musiken är kapabel även ses ur en musiksociologiskt perspektiv.

beneath talet bildade Wien, genom inslag från flera olika musikkulturer enstaka inspirerande miljö till tonsättare samt förhållandet mot publiken fanns viktig.[2] Publiken fordrade för att musiken skulle artikel begriplig samt därför följa vissa normer till för att betraktas vilket klassisk toner, dock senare beneath talet ställdes högre krav vid lyssnarna likt förväntades tänka ovan musiken samt utföra ett estetisk analys från den.[2] vid sålunda vis uppstod enstaka motsättning mellan publiken samt dem mer erfarna konstbedömarna samt än idag betraktas musiken ifrån sekelskiftet från mot modell Arnold Schönberg, Anton Webern samt Alban fjäll såsom "modern musik" från den breda publiken, medan musikexpertis sedan länge betraktat den såsom "klassisk".[2]

Klassicistisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Palestrina samt Schubert

I en franskt lexikon ifrån används "classique" såsom benämning vid klassiska musikaliska mästerverk ifrån Palestrina mot Luigi Cherubini, analogt tillsammans ordets innebörd inom litteratur, kultur samt arkitektur.[6] Inspirerade från Goethes samt Friedrich Schillers definition från "Weimarklassicismen"[7] försökte musikskribenter beneath tidigt anförande för att inlemma Haydns, Mozarts samt Beethovens verk inom ett "klassisk period" – enstaka "wienklassicism".[6] Musikhistoriker besitter sedan dess försökt avgränsa klassicismen liksom enstaka stil samt ett epok samt några spårade dess rötter mot tidigt anförande, medan andra, bland annat Friedrich Blume vidgade begreppet mot för att gälla mot samt tillsammans med Franz Schuberts musik.[6] Några skarpa gränsdragningar mot barocken samt romantiken äger dock ej varit tänkbara för att utföra.

Den amerikanske musikforskaren Charles Rosen besitter undersökt instrumentalmusiken hos Haydn, Mozart samt Beethoven samt på det sättet försökt avgränsa ett "klassisk stil". Dessa tonsättare fanns, i enlighet med Rosen, "besjälade från identisk klassiska ideal" samt detta viktiga inom deras melodier existerar vändpunkten till tonalitetsutvecklingen samt den struktur vilket sonatformen gav upphov till.[6]

Begreppen "klassicism" samt "klassisk" äger således numeriskt värde betydelser, dels enstaka konstideologisk (se ovan "Klassisk musik"), dels enstaka stilistisk (Rosen).

Konstmusik

[redigera | redigera wikitext]

Då musiken beneath talets estetiska argumentation började värderas samt jämföras tillsammans andra konstarter (måleri, poesi, arkitektur) växte även föreställningen ifall enstaka "konstmusik" fram.[8] bildkonst blev ett beteckning till standard, medan betydelsen från beteckningen "populär" svängde ifrån för att äga varit enstaka positiv egenskap – toner liksom skulle nå lyssnarna – mot för att erhålla enstaka negativ klang – toner såsom plats anpassad mot ett rådande bred musiksmak.[8] Klassicismen, samt den kanon från klassiska verk vilket utkristalliserades, bidrog mot för att ge konstmusikbegreppet ett historiserande slagsida.[8] från detta skälet äger talets toner haft svårt för att etablera sig vilket konstmusik inom identisk utsträckning likt musiken ifrån den klassicistiska perioden.[8] Genom för att man ur olika sekler, beroende vid konstsmak, valt ut toner mot enstaka kanon, skild ifrån den toner såsom fått etiketten "populärmusik" (dansmusik, underhållningsmusik, m.m.) besitter ett europeisk musiktriangel bildats likt består från tre genrer, konstmusik-populärmusik-folkmusik.[8] Den värdering såsom tidigare innebar för att konstmusiken, ofta kallad "klassisk musik", stod högst, existerar numera utjämnad mot förmån till ett mer pluralistisk syn.[8]

Modern, nutida samt samtida musik

[redigera | redigera wikitext]

Modern toner betecknar ibland på grund av den breda allmänheten melodier ända ifrån talets start, tillsammans tonsättare vilket Arnold Schönberg, Anton Webern samt Alban kulle, medan musiker snarare tenderar för att beteckna denna melodier likt "klassisk".[2] till konstmusiken beneath samt talet används begreppet "nutida musik"[9] alternativt "samtida musik" analogt tillsammans beteckningen vid engelska "contemporary music" alternativt "contemporary classical music".

ISCM – Internationella samfundet till samtida toner grundades mot modell [10] Då detta gäller begreppet "modern musik" bör detta särskiljas ifrån "modernistisk musik" såsom existerar ett stil tillsammans avgränsbara kännetecken.[11]

"Modern musik" äger vid senare tidsperiod kommit för att beteckna såväl konstmusik, liksom populärmusik samt jazz.[12][13]

Epoker samt stilar

[redigera | redigera wikitext]

Inom musiken används, liksom inom andra konstarter, term till epoker likt genom historien uppvisat särskilda stildrag.

Begreppet västerländsk konstmusik innebär att musiken är utvecklad i länder med europeisk bakgrund

Därmed avser vissa term både den tidsmässiga utsträckningen och utmärkande stildrag. Dessa epoker samt stilar existerar bland andra (i kronologisk ordning): Renässansen, barocken, wienklassicismen, romantiken, impressionismen, expressionismen samt modernismen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^På senare kalenderår besitter melodier ifrån flera olika musikgenrer givits beteckningen klassisk toner inom samt tillsammans med en mer pluralistiskt musiktänkande, samt begreppet "klassisk musik" besitter kommit för att bli ett synonym mot "konstmusik" alternativt "seriös musik".

    detta existerar enkel för att uppfatta termen seriös enbart inom betydelsen 'allvarlig', dock definitionen existerar bredare än sålunda. SAOB[3] definierar begreppet ”seriös musik” såsom motsats mot ”underhållningsmusik”. NE:s lexikon skriver för att termen, nära sidan från betydelsen seriös, även betyder seriös ”med tonvikt vid konstnärliga krav, frånvaro från lättsamma inslag, publikt genomslag samt dylikt”.[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”konstmusik”. .

    %C3%A5ng/konstmusik. Läst 16 femte månaden i året &#;

  2. ^ [abcdefghijkl] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "klassisk musik". sid.&#;77&#;
  3. ^SAOLArkiverad 14 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.
  4. ^ Nationalencyklopedins lexikon.

    ), sedan jazz (36 s

    Bd 3, [Rekr-Övä]. Höganäs: god skrivna verk. sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;

  5. ^”band 2”. Nationalencyklopedins lexikon, uppslagsordet "klassisk". sid.&#;&#;
  6. ^ [abcd] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "klassicism".

    sid.&#;75&#;

  7. ^Järv, Harry. ”band 7”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "Goethe, Johann Wolfgang". sid.&#;&#;
  8. ^ [abcdef] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "konstmusik". sid.&#;&#;
  9. ^Åstrand Hans, red (). Sohlmans musiklexikon.

    4, Kammaropera - Partial. Uppslagsordet "Nutida musik". Stockholm: Sohlman. Libris ISBN (inb.)&#;

  10. ^Anton Haefeli samt Reinhard Oehlschlägel. ”"International samhälle for Contemporary Music."”.

    Allt är rikt och roligt illustrerat

    Grove Music Online. Oxford Music Online. Läst 14 juni &#; Inloggning krävs.

  11. ^Östlund, Jonathan (). ”Kan standard samt lättillgänglighet förenas inom nutida konstmusik?”. Luleå tekniska högskola. sid.&#; Läst 6 mars &#;[död&#;länk]
  12. ^”Nationella utvärderingen från grundskolan ”.

    Skolverket. sid.&#; Läst 14 juni &#;

  13. ^”Modern musik”. Läst 14 juni &#;

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Sten; Wallner, Bo, red (). Musikens ämne samt struktur. 1.


  • är klassisk toner före tid 1920 mestadels

    • Stockholm: Sveriges Radio. Libris&#;

  • Fant, Göran; Wallner, Bo, red (). Musikens ämne samt struktur. 3, Musikskapande inom vår tid. Stockholm: Sveriges Radio. Libris&#;
  • Jeanson, Gunnar; Rabe, Julius (). Musiken genom tiderna. [D.] 1, ifrån grekisk antik mot högbarock (3.

    Med rötter som sträcker sig tillbaka till medeltiden, har klassisk musik utvecklats genom århundradena till en mångfacetterad genre som rymmer allt från storslagna symfonier till intima kammarmusikverk

    uppl., 3. tr.). Stockholm: AWE/Geber. Libris ISBN &#;

  • Jeanson, Gunnar; Rabe Julius (). Musiken genom tiderna.

    Klassisk musik är en vid musikgenre kopplad till europeisk konst, etablerad kultur och kulturarv sedan talet

    [D.] 2, Bach-Schubert (3. uppl., 3. tr.). Stockholm: AWE/Geber.

    ), rock (76 s

    Libris ISBN &#;

  • Jeanson, Gunnar; Rabe Julius (). Musiken genom tiderna. 3, Wagner - Bartók (2. uppl.). Stockholm: AWE/Gebers. Libris&#;
  • Wallner Bo, red (). Musikens ämne samt struktur.

    Därefter följer ett mycket kort avsnitt om svensk folkmusik (8 s

    2, Romantiken. Stockholm: Sveriges Radio. Libris&#;