Lärarinna för 100 år sedan

AGNETA LINNÈ

I dagens kurs från pedagog träffas traditioner tillsammans olika rötter. beneath talet började statsmakten allt tydligare reglera utbildningen från pedagog till folkundervisning samt lärdomsskola. Lärarutbild­ning blev en medel på grund av staten för att påverka samt utveckla skolundervisningen. Utbildningen från pedagog inom folkskola samt inom läroverk tog då form eller gestalt utefter skilda spår.

beneath senare delen från talet började dessa båda utbildningar, liksom utbildningen från småskollärare, för att steg på grund av steg föras närmare varandra.

Processen fanns synnerligen dynamisk. Senare besitter utbildningen från allt fler pedagoger förts samman tillsammans med utbildningarna från klass- samt ämneslärare, något vilket ej gjort dynamiken mindre.

Traditioner såsom formats från chef till barnträdgårdar, arbetsstugor, skolor på grund av handikappade, lärosäten till kurs inom illustration, toner, hantverk, hemkunskap samt gymnastik, handels- samt yrkesskolor, högre kurs från sjuksköterskor, besitter mött dem tidigare åtskilda utbildningarna från pedagog inom folkundervisning samt läroverk.

Från utbildas pedagog till inom detta närmaste samtliga skolformer inom en gemensamt schema tillsammans med olika inriktningar.

för att teckna den historiska framväxten från dem olika lärargruppernas utbild­ningar låter sig ej göras inom ett begränsad nyhet. Jag besitter valt för att utföra nedslag inom främst några tidiga dock viktiga vägval liksom inom huvudsak gällt kurs från pedagog på grund av obligatorisk skola.1

ÅRS STADGA på grund av FOLKUNDERVISNINGEN

Ett klart vägval skedde inom anslutning mot års stadga på grund av folkundervisningen.

denna plats fick utbild­ningen från pedagog på grund av folkskolan sin inledande statliga reglering. ett från stadgans fjorton paragrafer ägnas utbildningen från pedagog. på denna plats stipuleras för att såväl inom huvudstaden såsom inom varenda stiftsstad bör domkapitlet bereda “tillfälle på grund av dem, vilket wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, för att inom en workshop erhålla underwisning samt öfning inom dem mot detta kall hörande ämnen.” (SFS , § 5).

Den utbildningsinstitution vilket fick sin stadga tid ägde formats inom en samhälle, var kristendomen inom luthersk tappning plats den självklara grunden till utbildning samt lärarutbildning.

nära jobb från enstaka folkskol­lärare skulle inom inledande rummet avseende kopplas eller fixeras nära dennes gudsfruktan samt sedliga vandel. Kristen­domskunskapen skulle stå inom centrum såsom kraft­källa på grund av läraren inom hans kommande sysselsättning. mot enstaka start plats även kristendomsundervisning, var katekesen tog massiv ställe, samt enkla basfärdigheter detta ledande innehållet inom seminariernas under­visning.

Läraren skulle egen lära sig detta stoff likt skulle förmedlas mot skolans studenter samt lära sig behärska den påbjudna växelundervisningsmetod­en. Seminariet lärde även ut hur den blivande läraren skulle klara för att praktiskt strukturera arbetet inom ett lärcentrum. Seminarieundervisningen byggdes stegvis ut samt kom för att omfatta studier inom varenda skol­ämnen, inom pedagogik samt metodik samt handledd övningsundervisning inom seminariets övningsskola.

Vägvalet innebar emellertid även något annat.

detta innebar en uppenbart beslut ifrån statsmaktens blad till för att utbildningen från pedagog till folkundervisningen ej enbart plats enstaka kyrklig angelägenhet. dem strider kring den tidiga skolan samt utbildningen från dess pedagog likt återfinns inom dem fyra ståndens rapport beneath talets riks­dagar handlar inom många just angående detta.

Skulle även statsmakten, ej enbart kyrkan, äga påverkan ovan utbildningsinstitution samt lärarutbildning. Ständerna fanns delade inom sig samt inom dem olika stånden, dock utskot­ten lyckades inom betänkanden samt sammanjämk­ningsprocedurer slå vakt angående statens ansvar på grund av lärarutbildningen samt steg till steg flytta fram statsmaktens positioner härvidlag.

inom samt tillsammans tillkomsten från seminarierna, samt stadgans bestämmelse för att läraren helst borde existera exami­nerad, tilldelades även lärarkåren ett speciell legitimitet. vid tvärs mot ej således erhålla riksdags­ledamöters perception vidhöll utskott samt riksdagsmajoritet beneath dem riksdagar liksom följde för att enstaka pedagog på grund av folkskolan inom normalfallet skulle äga examinerats ifrån diskussion.

Härmed åtskildes även utbildningen från folkskolans pedagog ifrån andra utbildningsinstitutioner liksom läroverk samt högskola. Grunden ägde lagts till uppkomsten från ett färsk yrkeskategori – folkskolläraren.

KVINNOR FÅR TILLTRÄDE

Ett nytt centralt vägval ägde lokal tid Då ägde riksdagen beslutat för att kvinnor skulle erhålla inträde till folkskollärarbanan.

inom samband tillsammans detta bestämdes även för att några från dåtidens folkskole­seminarier skulle öppnas på grund av kvinnor. då sedan adjunktstjänster inrättades nära seminarierna () stadgades för att nära workshop på grund av kvinnliga studenter skulle minimalt ett lärarinna anställas till den utbildning såsom åvilade adjunkt.

Härigenom blev folkskollärarinneseminarierna bland dem allra första högre läroanstalter inom landet var kvinnliga pedagog kunde ett fåtal jobb. på denna plats tog även () dem allra inledande kvinnliga lektorerna ställe, liksom dem inledande statligt anställda kvinnliga rektorerna.

från dessa kom särskilt Anna Sörensen, skolchef nära Folkskoleseminariet inom huvudstaden –, för att inta ett viktig position inom samtidens peda­gogiska aktivitet. Anna Sörensen inledde sin väg eller spår såsom folkskollärare till för att senare vidareut­bilda sig. denna blev ett mäktig förespråkare inom detta offentliga till folkskolan liksom bottenskola, till enstaka läroplan såsom tog hänsyn mot barnets tillväxt samt på grund av ett kristendomsundervisning från ytterligare karaktär än katekesläsning.

VÄXELUNDERVISNING ERSÄTTS från SAMLAD KLASSUNDERVISNING

Att lära ut växelundervisning vilket modell till hur ett lärcentrum skulle organiseras kom för att prägla folk­skollärarutbildningen beneath dess inledande decennier.

för att behärska denna teknik kunna sägas äga utgjort enstaka huvud sektion inom lärarens praktiska kunnande. Metoden gavs legitimitet ej minimalt tillsammans ekonomiska argument inom enstaka situation då nödvändigheten för att bygga upp skolor fanns enormt samt antalet utbildade pedagog ringa.

Snart kom emellertid växelundervisnings­modellen för att starkt kritiseras ifrån olika håll. Framför allt bars kritiken fram från dem såsom före­språkade ett starkare övervakning från den inre männi­skan, inom motsats mot den yttre disciplinering likt den förhärskande modellen fanns bärare från. ett från dem främsta kritikerna fanns Torsten Rudenschöld, vars praktiska sysselsättning såsom pedagog samt aktivitet likt synnerligen energisk inom detta riksdagsutskott likt handhade skolfrågor starkt bidrog mot för att skolan fick enstaka modifierad organisation samt för att semina­rierna kom för att bygga upp metoder på grund av samlad klassundervisning.

Lärarens röst skulle nå varenda enskilt barns själ direkt samt oförmedlat.

detta kalenderår () då en kungligt cirkulär stadfäste för att växelundervisning skulle överges mot förmån till åskådningsundervisning kunna förvisso betraktas liksom en viktigt vägval inom skolans dock även inom seminariernas saga. för att lära den blivande läraren hur lektioner skulle utformas blev centralt inom dåtida metodikundervisning.

Seminariernas samling rymmer högintressant ämne angående hur lektioner såg ut alternativt tänktes titta ut. läka lektioner skrevs ner såsom led inom övningsundervisning samt examination. detta kunde röra sig ifall kommenterade disposi­tioner dock vanligt plats lektionsplaner såsom utformades replik till replik. Detaljerade anteck­ningar kunde även göras ovan lektioner likt lärarkandidater åhörde beneath auskultations­perioder.

Folkskoleseminariernas tillkomst är kapabel förstås inom skärningspunkten mellan enstaka stat vid väg för att ta allt starkare ansvar till allt fler samhällsfunktioner samt en steg på grund av steg allt mer differentierat samt rörligt samhälle.

Folkskoleinspektion, lärarutbildning, inrättande från enstaka folkskolebyrå inom ecklesiastikdepartementet samt stöd för att förbättra läromedel existerar områden var statsmakten engagerade sig till för att främja folkskolans sak samt bidra mot dess styrning inom önskad riktning.

Att folkskoleseminarier inrättades inom sålunda flera delar från riket, inom stället på grund av för att, likt en antal riksdagsmän förordade, begränsas mot ett alternativt numeriskt värde större, centralt placerade lärosäten, kom även för att ett fåtal innebörd ur folkbildningssynpunkt.

Utbild­ningen mot folkskollärare drog mot sig flera unga ur samhällsklasser var fortsatta studier ej tedde sig självklara. Detta vitsordas mot modell från folkskolläraren samt riksdagsmannen Värner Rydén, då denne inom debatten nära års riksdag inom egenskap från fattig pojke ifrån ruralt område hävdar klokskapen inom för att ej införa avlagd realexamen vilket formellt inträdeskrav mot folkskolesemina­rium, samt härigenom “föra in utbildningen från folkskollärarekåren vid ett väg, likt leder mot fördyrande samt försvårande från inträdet nära seminarierna till detta egentliga folkets barn.” (Riksdagens rapport , andra kammaren, , s.

37). för att en antal folkskoleseminarier avdelades på grund av kvinnliga studerande fick massiv innebörd – kvinnor kunde bruka folkskole­seminariet till för att förvärva rätten för att producera sin personlig försörjning, rätten för att tillägna sig bildning samt rätten för att prata inom detta offentliga.

TALETS VÄGVAL på grund av ett REFORMERAD LÄRARUTBILDNING

Under talet trädde folkskolans pedagog själva fram likt enstaka färsk, betydelsefull intressegrupp.

tillsammans med före­trädare vilket Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Emil Hammarlund samt Alfred Dalin utmanade folkskollärarna samt deras nybildade kårorganisation den etablerade semi­narieutbildningen. Årtiondena kring förra sekel­skiftet fanns ovan skalle ett tidsperiod från stora samhälleliga förändringar. intensiv omvandlingar ägde lokal ifråga ifall ingenjörsmässig samt fabriksmässig tillväxt, urbanisering, maktrelationer samt idéströmningar.

fabriksmässig expansion, färsk teknik, utbyggda kommunikationer samt ändrade kapitalförhållanden gick grabb inom grabb tillsammans socialreformatoriska rörel­ser, kamp till allmän rösträtt samt på grund av kvinnors korrekt. Fosterlandet samt nationen lyftes fram liksom integrerande idéer på grund av moral samt samhällsnytta. Sundhet samt hygien ställdes vid dagordningen samt optimistiska föreställningar angående framtida utveck­ling utmanade idéer angående för att allt ett gång plats självklart.

tidig del av ett liv samt ungdom började ses likt särskilda skeden inom människans tillväxt, tänkbara för att analysera tillsammans med vetenskapliga metoder. Ellen Keys funderingar angående en barnets århundrade förmå ses likt karakteristiska till enstaka färsk tidsperiod samt enstaka färsk pedagogik. för att sociala alternativt pedagogiska bekymmer skulle behärska tacklas tillsammans hjälp från vetenskap öppnade till framtidsoptimism.

talets rösträttsreformer bidrog mot nya majoritets­förhållanden inom riksdagen samt ministärer tillsammans med frikostig respektive liberal-socialdemokratisk färg bildades kalenderår , samt   inom dessa tog numeriskt värde före detta folkskollärare lokal såsom ecklesiastikministrar: Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta år –06 samt –14 samt Värner Rydén år –

Under talet skedde således en synnerligen betydelsefullt vägval inom lärarutbildningens saga.

års stora folkundervisningskommitté ägde startat såsom ett kommitté tillsammans uppgift för att refor­mera folkskoleseminarierna.

Den ägde föregåtts från enstaka petition ifrån Sveriges allmänna folkskol­lärareförening tillsammans med krav vid enstaka genomgripande förändring från folkskollärarnas träning. Senare fick kommittén en vidgat uppgift för att utreda enstaka omorganisation från kurera folkbildningsväsendet inom praktisk riktning. Detta innebar förslag mot färsk undervisningsplan till den obligatoriska skolan, tillkomsten från obligatorisk fortsättningsskola, modifierad folkskoleinspektion samt inrättande från ett statlig överstyrelse på grund av folkundervisningen.

Folkskolläraren Fridtjuv fjäll utnämndes mot kommitténs ordförande efter sin korta inledande period liksom ecklesiastikminister; kulle efterträddes från Harald Dahlgren då denne vid nytt utsetts mot ecklesiastikminister. inom kommittén tog även ett från dem kvinnliga seminarieadjunkterna, Hedwig Sidner, lokal. Sidners bidrag inom kommittén fanns avgörande.

denna fanns bl.a. inom flera kalenderår tillsammans tillsammans med Fridtjuv höjd samt Harald Dahlgren arbetande ledamot från detta utskott liksom utarbetad förslag mot fräsch lärarut­bildning. Folkskoleseminariernas nya stadga samt undervisningsplan stadfästes tid

Det plats således förslaget mot modifierad lärar­utbildning liksom folkundervisningskommittén inledningsvis utarbetad.

dem fyra volymer likt grundligt utreder seminarieutbildningen formulerar dem radikalt förändrade utgångspunkter såsom några tid senare skulle anlända för att ligga ner mot bas även till folk­skolan inom samt tillsammans med års undervisningsplan. I seminariebetänkandena föreslås enstaka dramatisk nedskärning från kristendomsämnets omfattning mot förmån till modersmålet, biologi, gymnastik tillsammans lek samt idrott samt en främmande tungomål.

på denna plats stadfästs detta nya ämnet psykologi liksom teoretisk bas på grund av pedagogikämnet. på denna plats möter oss beskriv­ningar från laborativa, undersökande metoder samt denna plats formuleras enstaka kristendomsundervisning likt förväntas utgå ifrån evangelierna snarare än katekesen. Barnet samt dess själ ägde tagit ställe inom seminariernas nya läroplan.

Folkundervisningskommittén konstaterar, för att produktionslivets förändringar tvingat fram ett folkskolebildning från ytterligare karaktär än tidigare, för att staten måste tillhandahålla enstaka allmän med­borgerlig uppfostran då familjens möjligheter därtill begränsats samt för att denna medborgerliga uppfostran måste skydda sitt samband tillsammans detta produktiva arbetet.

Kommitténs förslag kunna sägas stå inom fosterlandets, hembygdens samt arbetets position, tillsammans med fokus riktat mot detta förändrade produktions­livet samt tidens skiljaktiga värdesystem, liksom öppet framträdde inom form eller gestalt från sinsemellan kämpande livsåskådningar. Nationen samt människor lyfts fram vilket utgångspunkt på grund av samhörighetskänsla samt samman­hållning.

Läraren skulle bildas mot enstaka sedlig samt självständig personlighet.

Parallellt tillsammans dessa förändringar ändrades även lektionernas tilltal. Upprepning från enkla mening samt fraser ur enstaka given skrivelse, förmedlad genom enstaka sluten frågeteknik, fanns vid väg för att efterträdas från ett mer personlig röst. Kunskapens innehåll framgick ej längre självklart ur den situation var män­niskan levde samt arbetade.

Barnet förväntades förbättra ett rad symboliska föreställningar angående världen utanför klassrummet. Läraren utbildades för att tolka den moraliska visdomen hos bibliska berättelser samt för att åskådliggöra industrins jobb, naturens lagar alternativt nationens betydelse inom en person­ligt anförande riktat mot barnen inom detta moderna samhället samt den moderna skolan.

EFTERKRIGSTIDEN samt enstaka LÄRARUTBILDNING vid VETENSKAPLIG GRUND

Nästa stora vägval inom lärarutbildningens bakgrund önskar jag förlägga mot efterkrigstidens stora skolrefor­mer.

års skolkommission utredde även frågan ifall ett reform från lärarnas kurs. års riksdag fattade en principbeslut angående enstaka fram­tida lärarutbildning, var enstaka fräsch typ från lärarutbild­ningsanstalter skulle etableras på grund av den egentliga yrkesutbildningen från ämneslärare, mellanskol­lärare, eventuellt småskollärare samt kanske även speciallärare.

Viktigt inom detta vägval plats emellertid för att både proposition samt riksdag betonade den skisserade lärarutbildningsreformens stegvisa utformning. detta särskilda utskottet menade, för att reformen från lärarutbildningen liksom skol­reformen borde äga enstaka fortskridande karaktär samt framhöll kopplingen mot försöksverksamheten.

Delreformer, ifall möjligt inom den befintliga organisationen, borde göras samt sidled härmed ett fräsch lärarhögskoleorganisation successivt byggas upp. Detta blev även riksdagens beslut.

Såväl den proposition liksom nedsänkt mot bas på grund av detta aktuella principbeslutet såsom skolkommissionens analys riktade starka förhoppningar mot den psykologiska vetenskapen samt dess möjligheter för att bidra mot ett god förberedelse på grund av lärarens sysselsättning.

Föredragande statsrådet, ecklesiastikminister Josef Weijne, vilken inom likhet tillsammans Fridtjuv fjäll ägde startat sin väg eller spår vilket folkskollärare, konstaterade sålunda inom propositionen för att lärarna inom framtidens lärcentrum ej kunde undvara basal kunskap ifall begåvningspröv­ningens metodik samt andra stöt från testning, liksom träning inom för att nyttja standard­iserade test samt äga förståelse ifall grunderna till enstaka rättvis evaluering från undervisningens faktiska utfall samt övning inom lärorik journalföring.

denne menade även för att ifall man enstaka gång godtagit tesen för att barnet självt skulle artikel riktpunkten till lärarnas jobb sålunda kunde kravet vid god utveck­lingspsykologisk skolning till dem blivande lärarna ej förkastas (Prop. , s. 22–26). Weijne synes äga demonstrerat massiv skicklighet för att utifrån ett dem stegvisa delreformernas metod nå uppslutning inom riksdagen på baksidan års reformbeslut.

års vägval innebar, för att visionen angående ett mot vissa delar gemensam kurs från den obliga­toriska skolans pedagog inledningsvis fick stå åter på grund av genomförandet från grundskolan.

ett mot delar gemensam kurs från grundskolans pedagog kom ej för att förverkligas förrän fyrtio tid senare, kring kalenderår Principen angående pågående skol­reform samt stegvisaförändringar kom mot starkt formulering. Den inledande lärarhögskolan utreddes från ett speciell lärarhögskoledelegation inom års skolkommission samt inrättades inom huvudstaden kalenderår Samtidigt utreddes emellertid seminariernas organisation samt utbildningarna mot småskollärare samt folkskollärare; fräsch stadga, timplan samt under­visningsplan på grund av dessa utfärdades år – dem denna plats numeriskt värde lärargrupperna skulle idag utbildas nära gemensamma utbildningsanstalter.

dem stegvisa reformerna fortsatte således.

Förarbetena mot beslutet ifall den inledande lärar­högskolan omfattar viktiga grundtankar, såsom sedan återkommit inom senare lärarutbildnings­reformer. enstaka sådan grundtanke existerar för att arbetet nära lärarhögskolan måste äga vetenskapligt underlag. dem blivande lärarna skulle erhålla ett god orientering inom lärorik teori samt erhålla situation för att titta samt själva praktiskt testa olika undervisningsmetoder.

strukturerad lärorik försöksverksamhet lyftes fram vilket enstaka möjlig väg för att förverkliga grundidén ifall ett fortskridande skolreform. varenda lärcentrum borde betrakta sig såsom enstaka försöksskola samt varenda pedagog söka egna vägar mot förbättrad metoder.

undersökning från rapporter ifrån olika slags försöksverksamhet kunde utgöra en led inom den vetenskapliga förank­ringen från studierna såsom kommissionen före­språkade. ett vetenskaplig inriktning från studierna innebar inom inledande grabb för att arbetet skulle ske inom levande förbindelse tillsammans forskningen vid detta pedago­giska samt psykologiska området, samt, ifall än inom anspråkslös struktur, artikel inordnad inom den.

Vetenskap samt försöksverksamhet skulle bidra mot för att utföra skolans utbildning både effektivare samt förbättrad anpassad mot målen.

ÅRS KOMPROMISS

Tio kalenderår efter års principbeslut uppdrogs åt nya sakkunniga för att utreda ämnes- samt klasslärarutbild­ningen. års lärarutbildningssakkunniga (LUS) genomförde en grundlig utrednings­arbete.

Man tog uppenbart ställning till enstaka lärarhög­skolemodell samt förordade ett successiv avveck­ling från dem gamla seminarierna. Riksdagens beslut blev enstaka kompromiss – återigen en vägval från innebörd på grund av framtiden. Formellt omskapades klasslärarutbildningen mot enstaka högskoleutbildning liksom skulle bedrivas nära lärarhögskolor.

Dock omvandlades emellertid flertalet seminarier likt bedrivit klasslärarutbildning mot lärarhögskolor utan ämneslärarutbildning alternativt tillgångar till forskning; behörighetskrav mot klasslärarlinje blev tvåårig fackskola. Den nya stadga liksom utfärdades slog samtidigt inom sin inledande paragraf fast för att lärarhögskolorna ägde mot övning för att utbilda pedagog på vetenskaplig grund.

syfte samt riktlinjer betona­de vikten från för att lärarutbildningen blev en led inom enstaka pågående skolreform. till inledande gången inprän­tades för tillfället för att dem studerande borde förvärva enstaka öppen samt väsentlig inställning mot sin personlig kom­mande yrkesutövning samt vilja för att förnya sitt arbetssätt.

ÅRS HÖGSKOLEREFORM samt NÅGOT angående TIDEN DÄREFTER

Ett vägval likt många starkt kom för att beröra lärar­utbildningarna skedde inom samt tillsammans med års hög­skolereform.

även dem lärarutbildningar såsom tidigare ej tillhört högskolevärlden skulle idag jobba tillsammans med utgångspunkt inom både vetenskap samt testad kunskap. mot universitet eller akademisk institution knöts ej minimalt dem stora samt expanderande utbildningarna från pedagoger tillsammans med inriktning mot barnomsorgen: förskollärare samt fritidspedagoger.

tillsammans förskol­lärarutbildningen något som har transporterats eller flyttats in inom universitet eller akademisk institution traditioner tillsammans med rötter hos barnträdgårdsrörelsens pionjärer – bland andra Ellen samt Maria Moberg, Anna Eklund, Maria Kjellmark inom tidigt anförande, Carin Ulin samt Alva Myrdal något senare. Förskolese­minarierna fanns bärare från sinsemellan delvis lite olika traditioner, likt förenade ett praktisk omsorgsrationalitet tillsammans med ambitioner för att förbättra samt knyta an mot psykologisk undersökning.

ägde Barnstugeutredningen presenterat sitt betänkande angående kurs från anställda på grund av förskola samt fritids­hem, Utbildning inom samspel (SOU ). Samverkan samt samspel existerar enstaka elementär tankefigur inom betänkandet.

Problemorienterade studier, lagarbete, integration från teoretiska samt praktiska moment samt för att bygga vid dem studerandes tidigare erfarenheter vilket utgångspunkt på grund av studierna präglade den träning vilket föreslogs. Utbildningen skulle omfatta tre block: kommuni­kation, omvärldsorientering samt pedagogik. samt den skulle, då detta gäller förskollärare samt fritidspedagoger, innefattas inom den nya akademi såsom tog form eller gestalt ifrån

Traditionella principer till urval från kunskaps­innehåll inom högre kurs utmanades inom samt tillsammans med års högskolereform.

Vetenskapsbaserad insikt ställdes mot insikt grundad inom andra praktiker. Spänningen mellan praktiskt lärarkun­nande å den en sidan, samt enstaka vetenskaplig rationalitet å den andra, blev objekt till avsevärd samtal – ett samtal likt åter existerar högaktuell. ett rad olika lärarutbildningar förenades således inom identisk lärosäte.

Innehållsligt bedrevs dem dock relativt åtskilda ifrån varandra, även angående ansatser gjordes för att integrera perspektiv, utbyta erfaren­heter alternativt genomföra försök tillsammans samverkan.

Utbildningen från lärare till den obligatoriska skolan kom för att utredas vid nytt beneath talet. samt idag resulterade utredningsarbetet, Lärare på grund av utbildning inom utveckling, från års lärarutbildnings­utredning (SOU ), inom en förslag angående ett inom princip samlad träning från grundskolans pedagog.

Den nya lärarutbildning likt riksdagen efter intensiva debatter samt kompromisser avgjorde ifall samt likt startade skedde i enlighet med en omlottsystem tillsammans enstaka inriktning mot grundskolans kalenderår 1–7 samt ett ytterligare mot grundskolans kalenderår 4–9. Ämnesstudierna stärktes på grund av 1–7-lärarna, pedago­gik samt metodik fick däremot minskat utrymme jämfört tillsammans med klasslärarutbildningen.

Didaktik skulle länkas mot ämnesstudierna, såsom skulle ske inom större block än inom den tidigare ämneslärarutbild­ningen. Forskningsanknytningen skulle stärkas.

Under större delen från lärarutbildningarnas talshistoria besitter diskussionen varit stark kring vilket utbildningsinnehåll vilket bör artikel gemensamt till flera lärarkategorier samt vilket innehåll liksom bör artikel särskilt.

Diskussionerna besitter rört sig inom spänningsfälten mellan vetenskap samt praktisk lärarkunskap samt mellan lärarutbild­ning samt skolreform. dem olika lärarutbildning­arnas traditioner existerar laddade tillsammans olika genus samt deras rekrytering små frukter från växter olika klassprägel – problem att diskutera från innebörd på grund av utbildningarnas samhälleliga posi­tioner samt innehållsliga karaktär.

dem organisator­iska reformerna äger varit flera. Genomförandet från dem senaste lärarutbildningsreformerna besitter skett samtidigt vilket bota skolans, liksom högskolans, styrsystem radikalt omvandlats. inom spåren från ändrat huvudmannaskap, decentralisering, mål- samt resultatstyrning, starkare internationellt beroende äger kraven vid lärarna ökat samt skiftat gestalt.

Såväl detta vetenskapliga såsom detta praktiska kun­skapsintresset behövde fördjupas inom utbildningen samt detta gemensamma inom pedagogernas förändrade samt mer behöriga professionella uppgift stär­kas. Förmåga mot lokalt läroplansarbete, samarbete inom arbetslag, medverkan inom undersökning, uppföljning samt evaluering äger trätt fram såsom viktiga delar inom enstaka professionell kompetens.

detta existerar bland annat mot denna bakgrund års radikala vägval gjordes2. ifall detta må andra skriva.

AVSLUTANDE ORD

Som en nödvändig spår genom decennierna går lärarnas samt deras kårorganisationers starka engagemang på grund av lärarutbildningen. inom detta föregående besitter jag bland annat nämnt några folkskollärare, vilket inom upphöjd grad bidragit mot för att förändra lärcentrum samt lärarutbildning: Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Anna Sörensen, Värner Rydén samt Josef Weijne.

Lärarkårernas innebörd inom samhällsutvecklingen, deras kamp till professionellt erkännande samt på grund av enstaka förbättrad utbildning samt förskola, däribland ej minimalt dem spänningsfyllda relationerna kårerna emellan, ser jag liksom en synnerligen angeläget sektor till fortsatt utbildningshistorisk undersökning. 3  inom detta sammanhanget existerar detta breda nordiska forskar­nätverk vid temat Folkskolläraren inom samhällslivet –, såsom börjat byggas upp vid initiativ från professorerna inom saga Lars Petterson samt Sune Åkerman, utomordentligt betydelsefullt.

/ AGNETA LINNÉ

Agneta Linné, är professor inom pedagogik nära Örebro högskola.

denna äger inom flera tid varit verksam nära Lärarhögskolan inom huvudstaden, bl.a. liksom utbildningsledare, lektor samt professor.

NOTER

1. Artikeln baseras vid nästa arbeten samt dem källmaterial samt den litteratur såsom var åberopas: Linné, Agneta (): Moralen, barnet alternativt vetenskapen? ett forskning från tradition samt förändring inom lärarutbildningen.

huvudstaden, HLS Förlag; Linné, Agneta (): ifall traditioner, reformer samt lärares träning. I: Kent Hägglund (red.), Ständigt inom stöpsleven. Lärar­högskolan inom huvudstaden beneath fem decennier, s. 14– Stockholm: HLS Förlag; Linné, Agneta (): The lektion as a pedagogic ord. A case study of lektion designs. I: Ian Westbury and Geoffrey Milburn (red.), Rethinking Schooling.

Twenty-five years of the Journal of CurriculumStudies, s. 48– London: Routledge.

2. ifall denna reform, titta Lindberg, Owe (): Talet angående lärarutbildning. Örebro Studies in Education, 5.

3. på denna plats existerar Göran Sparrlöfs doktorsavhandling ifall dem kvinnliga samt manliga folkskollärarna från stort intresse; titta Sparrlöf, Göran (): &#;Vi manliga lärare&#;. Folkskolans pedagog samt lärarinnor inom kamp angående löner samt arbetsområden Linköpings högskola, avdelningen på grund av beteendevetenskap samt lärande.