lawmoai.pages.dev









Hur många invånare är det i halmstad

I början av talet fanns drygt 70 procent

Halmstads kommun

Halmstads kommun existerar ett samhälle inom Hallands län. Centralort existerar Halmstad likt även existerar länets residensstad.[6]

De inre delarna från området vilket utgör kommunen består från vidsträckta&#;skogs- och&#;myrområden&#;på bergkulleslätter.&#;Som kontrast existerar berggrunden längs landremsa vid havet övertäckt från en&#;lerslätt.&#;I start från talet fanns drygt 70 andel från arbetstillfällena inom kommunen inom&#;service- samt tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades besitter befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna äger varit största område samtliga omröstning, sedan äger dock kommunpolitiken dominerats från borgerliga partier.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens region motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, platsnamn, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö samt Övraby.

inom dessa socknar bildades nära kommunreformen landskommuner tillsammans med motsvarande namn. inom området fanns även Halmstads tätort likt bildade ett stadskommun.

I området inrättades 27 januari Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes då den ombildades mot Oskarströms köping. inom området fanns även Nyhems municipalsamhälle ifrån 4 månad mot slutet från då detta uppgick inom Halmstads tätort.

Det bor personer i Halmstad kommun, varav 52 är män och 52 är kvinnor, enligt SCB:s senaste statistik

Vid kommunreformen bildades inom området en ental storkommuner: Eldsberga (av dem tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge samt Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv samt Övraby), Getinge (av Getinge samt Rävinge), Harplinge (av Harplinge samt Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille samt Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared samt Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum samt Vapnö).

Halmstads ort samt Oskarströms köping förblev opåverkade.

inkorporerades Simlångsdalen landskommun inom Halmstads ort. Halmstads kommun bildades nära kommunreformen från Halmstads tätort samtidigt likt Oskarströms kommun bildades från Oskarströms köping. införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström samt Söndrum.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet inom Halmstads tingsrätts domsaga.[8]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen existerar belägen nära Kattegatt, inom mellersta delen från landskapetHalland.

Den gränsar inom norr mot Falkenbergs samt Hylte kommuner, inom söder mot Laholms samhälle, varenda inom Hallands län samt inom öster mot Ljungby samhälle inom Kronobergs län.

Under året flyttade 5 personer till Halmstad, vilket var färre än

Genom kommunen rinner ånNissan.

Topografi samt hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

De inre delarna från området vilket utgör kommunen består från vidsträckta skogs- samt myrområden vid bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster ifall Simlångsdalen, dock odlingsmark finns. Berggrunden existerar inom huvudsak övertäckt tillsammans morän.

Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta sektor samt landremsa vid havet. likt kontrast existerar berggrunden längs landremsa vid havet övertäckt från enstaka lerslätt.


  • hur  flera invånare  existerar  detta  inom halmstad

  • var finns enstaka uppstickande urbergshöjder. ett sektion större sandområden tillsammans kustdyner finns dock inom anslutning mot själva landremsa vid havet, speciellt inom kommunens södra sektion.

    Centralort är Halmstad som också är länets residensstad

    Hur dessa dyner bildats besitter påverkat Lagans samt Genevadsåns nedre lopp samt styrt dem mot norr. Flygsandfält finns nära Tönnersa samt dem norr ifall Halmstad liggande bukterna nära Frösakull samt Haverdal.[9]

    Nedan presenteras andelen från den totala ytan inom kommunen jämfört tillsammans riket.[10]

    Halmstads kommunHela riket
    &#;Bebyggelse (9,1&#;%)
    &#;Skog (56,4&#;%)
    &#;Öppen myrmark (3,4&#;%)
    &#;Jordbruksmark (22,4&#;%)
    &#;Övrig mark (8,7&#;%)
    &#;Bebyggelse (3,1&#;%)
    &#;Skog (68,0&#;%)
    &#;Öppen myrmark (7,2&#;%)
    &#;Jordbruksmark (7,4&#;%)
    &#;Övrig mark (14,3&#;%)

    Naturskydd

    [redigera | redigera wikitext]

    År fanns 57 naturreservat inom Halmstads samhälle.

    likt modell kunna nämnas den äldre samt orörda bokskogen Bohult samt Gullbranna tillsammans några från Hallands mäktigaste sanddyner.[11] Ungefär 3,4 andel (5,2 andel från landytan) från Halmstads kommuns areal ägde kalenderår skydd inom form eller gestalt från naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen samt biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&&&&&&05&#; hektar.[12]

    Administrativ indelning

    [redigera | redigera wikitext]

    Fram mot fanns kommunen på grund av befolkningsrapportering indelad inom nio församlingar:

    Från indelas kommunen istället inom 19 distrikt[13]:

    Tätorter

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns 19 tätorter inom Halmstads kommun.[14]

    I tabellen presenteras tätorterna inom storleksordning per Centralorten existerar inom fet stil.

    Styre samt politik

    [redigera | redigera wikitext]

    Styre

    [redigera | redigera wikitext]

    Halmstads samhälle äger traditionellt styrts från Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens insättning Mellan samt fanns dock ett moderat kommunstyrelsens ordförande.

    Halmstads kommun är en kommun i Hallands län

    År Partier
    S V
    S V MP
    S V SPI
    M FP C KD SPI
    M FP C MP KD
    M C L MP SPI KD
    M C L MP KD
    M C L KD
    S M KD

    Kommunfullmäktige

    [redigera | redigera wikitext]

    Presidium

    [redigera | redigera wikitext]

    Presidium –[15]
    Ordförande M Susanne Beide
    Förste vice ordförande S Christel Eriksson
    Andre vice ordförande SD Krister Karlsson

    Mandatfördelning –

    [redigera | redigera wikitext]

    ValårVSMPÖVRSPISDNYDHfHHLPCLKDMGrafisk föredrag, mandat samt valdeltagandeTOT%Könsfördelning&#;(M/K)
    2228854587,8
    333196107191,2
    331178127190,8
    4311381147189,7
    33221142177190,6
    332389167188,7
    331689147185,1
    228314774157185,1
    33442652157185,4
    62644555167178,76
    52942595127178,36
    326432563197180,26
    326423552217182,51
    425426842167183,88
    423310744167185,08
    42221142535137180,80
    • Övriga – plats Pensionärspartiet
    Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten.

    Nämnder

    [redigera | redigera wikitext]

    Kommunstyrelse

    [redigera | redigera wikitext]

    Presidium –[16]
    Ordförande S Stefan Pålsson
    Förste vice ordförande M Anna Fallkvist
    Andre vice ordförande KD Ella Kardemark
    Tredje vice ordförande C Viktor Rundqvist

    Lista ovan kommunstyrelsens ordförande

    [redigera | redigera wikitext]

    Övriga nämnder

    [redigera | redigera wikitext]

    NämndOrdförande Vice ordförande
    Barn- samt ungdomsnämnd S Arber Gashi M Simon Lindgren SD Ludvig Andersson
    Byggnadsnämnd M Magnus Uvenfeldt SD Joacim Svensson
    Hemvårdsnämnd M Ewa Sjögren S Gun-Britt Löfdahl C Lars-Roland Svensson
    Kulturnämnd S Sandra Löberg Erlandsson SD Lars Larsson
    Miljönämnd KD Bobbo Nilsson SD Tor Ingels
    Räddningsnämnd KD Henrik ÖStlund SD Morgan Olsen
    Servicenämnd S Carin Jacobsson MP Ola Nilsson
    Socialnämnd S Tord Johansson M Houda Axelsson L Niclas Bexelius
    Teknik- samt fastighetsnämnden M Carl-Johan Berthilsson KD Kim Pettersson SD Krister Karlsson
    Utbildnings- samt arbetsmarknadsnämnd M Christoffer Lundholm S Micael Nilsson SD Lars Larsson
    Valnämnd KD Johnny Bodmar SD Robert Grönberg

    Fem nämnder äger ett förste samt enstaka andre vice ordförande medan övriga enbart äger enstaka vice ordförande.

    Vänorter

    [redigera | redigera wikitext]

    Ekonomi samt infrastruktur

    [redigera | redigera wikitext]

    Näringsliv

    [redigera | redigera wikitext]

    I start från talet fanns drygt 70 andel från arbetstillfällena inom kommunen inom service- samt tjänstesektorn, ett massiv andel stod från arbetstillfällena inom denna zon stod kommunen samt distrikt på grund av.

    inom kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska utbildning (FMTS) samt Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB samt Nordifa AB.[9]

    Infrastruktur

    [redigera | redigera wikitext]

    Transporter

    [redigera | redigera wikitext]

    I nord-sydlig riktning löper E6 samt Västkustbanan såsom trafikeras från Öresundstågs samt SJ:s fjärrtåg tillsammans hållplats inom Halmstad.

    var finns anslutning mot Markarydsbanan samt Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö likt trafikeras från Krösatågens regiontåg mot Värnamo samt Nässjö tillsammans med stopp inom Oskarström. ifrån Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt riktning, riksväg 25 åt öster samt riksväg 15 åt sydöst.

    Utbildning

    [redigera | redigera wikitext]

    År fanns tre kommunala gymnasieskolor:[17]

    Tidigare fanns även Klaragymnasiet.

    detta tidigare Plönningegymnasiet lades ner samt delar från verksamheten flyttades mot Munkagårdsgymnasiet. Då ägde gymnasiet funnits inom 69 år.[18] Traditionellt äger Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska samt naturvetenskapliga schema, Sannarp mot samhällsvetenskapliga samt Sture mot estetiska.

    Friskolor fanns inom struktur från Amerikanska gymnasiet, Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium, Ljud & Bildskolan samt Realgymnasiet.[19]

    Högskolan inom Halmstad grundades samt existerar enstaka statlig akademi.

    Inom Halmstads garnison finns högre kurs inom struktur från Militärhögskolan Halmstad samt Försvarsmaktens tekniska utbildningsinstitution.

    Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt

    Befolkning

    [redigera | redigera wikitext]

    Demografi

    [redigera | redigera wikitext]

    Befolkningsutveckling

    [redigera | redigera wikitext]

    Kommunen äger &#; invånare (30 juni ), vilket placerar den vid e ställe avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

    Befolkningsutvecklingen inom Halmstads samhälle –[20][21]
    ÅrFolkmängd

    &#; 

    12&#;

    &#; 

    13&#;

    &#; 

    15&#;

    &#; 

    16&#;

    &#; 

    18&#;

    &#; 

    23&#;

    &#; 

    26&#;

    &#; 

    30&#;

    &#; 

    34&#;

    &#; 

    39&#;

    &#; 

    44&#;

    &#; 

    45&#;

    &#; 

    47&#;

    &#; 

    49&#;

    &#; 

    57&#;

    &#; 

    62&#;

    &#; 

    70&#;

    &#; 

    76&#;

    &#; 

    80&#;

    &#; 

    85&#;

    &#; 

    91&#;

    &#; 

    &#;
    Anm: Informationen gäller till dagens kommungränser.

    Äldre informationen existerar ihopsamlad ifrån tidigare kommuner alternativt ifrån socknarna vilket idag ingår inom kommunen.

    Utländsk bakgrund

    [redigera | redigera wikitext]

    Den 31 månad utgjorde antalet invånare tillsammans utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inhemsk födda tillsammans med numeriskt värde utrikes födda föräldrar) 19&#;, alternativt 20,85&#;% från befolkningen (hela befolkningen: 95&#; den 31 månad ).[22]

    Invånare efter dem vanligaste födelseländerna

    [redigera | redigera wikitext]

    Den 31 månad utgjorde folkmängden inom Halmstads samhälle 95&#; personer.

    från dessa plats 15&#; personer (15,8&#;%) födda inom en annat nation än landet. inom denna tabell äger dem nordiska länderna samt dem 12 länder tillsammans med flest antal utrikes födda (i kurera riket) tagits tillsammans. ett individ vilket ej kommer ifrån något från dem denna plats 17 länderna besitter istället från Statistiska centralbyrån förts mot den kontinent såsom deras födelseland tillhör.[23]

    Kultur

    [redigera | redigera wikitext]

    Kulturarv

    [redigera | redigera wikitext]

    Bland runinskrifter inom Halmstads samhälle hittas mot modell Vapnöstenen nära Vapnö slott samt ett runristad gravhäll vilket numer finns för att beskåda vid Statens historiska museum inom huvudstaden.

    en annat modell vid kulturarv existerar Påarps gravfält liksom omfattar omkring omkring gravrösen samt 50 stensättningar.

    Halmstads kommun fick nya invånare under Totalt bodde det personer i kommunen vid årets slut

    Kommunvapen

    [redigera | redigera wikitext]

    Blasonering: Sköld: inom blått fält ett bjälke från silver, belagd tillsammans tre från öppna kronor från guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt från silver samt utvändigt blått; vulst: från silver samt blått samt liksom hjälmprydnad: tre sädeskärvar från guld nära sidan ifall varandra.

    Halmstads kommunvapen existerar en på grund av svenska förhållanden ovanligt kommunvapen inom samt tillsammans med för att detta innefattar skyddshuvud samt andra tillbehör. detta går dock även för att endast nyttja skölden. likt logotyp, mot modell vid kommunens hemsida, används dem tre krönta hjärtana förenklat utan sällskap alternativt tillsammans tillsammans med namnet Halmstad.

    Efter kommunbildningen, färdig , fanns även Harplinges skapade vapen inom kommunen. Man avgjorde dock för att låta registrera detta gamla stadsvapnet oförändrat tid

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, , SCB, 20 augusti , läs online.[källa ifrån Wikidata]
    2. ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter område samt arealtyp.

      tid –, SCB, 21 månad , läs online.[källa ifrån Wikidata]

    3. ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad [källa ifrån Wikidata]
    4. ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober [källa ifrån Wikidata]
    5. ^Folkmängd i enlighet med indelningen 1.

      1.

      Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på personer och ett födelsenetto på 34 personer

      (SOS) sektion, 1. Kommuner samt församlingar, SCB, , ISBN , läs online.[källa ifrån Wikidata]

    6. ^
    7. ^Andersson, Per (). Sveriges kommunindelning –. Mjölby: Draking. Libris ISBN X&#;
    8. ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen )
    9. ^ [ab] ”Halmstad - Uppslagsverk - ”. .

      %C3%A5ng/halmstad. Läst 7 femte månaden i året &#;

    10. ^