Lista på högskolor och universitet

För behörighetskrav mot kurser, titta Universitetskurs inom Sverige

Högskolor samt högskola inom Sverige existerar dem högsta institutionerna till träning inom land, samt bedriver utbildning vid eftergymnasial nivå.

högskola samt vissa högskolor bedriver dessutom undersökning. en högskola äger, mot skillnad ifrån ett högre utbildning, generell riktig för att utfärda forskarexamina. Beteckningarna existerar dock ej skyddade samt kunna användas till vilken aktivitet vilket helst. inom landet finns minimalt enstaka akademi alternativt en universitetscampus inom varenda län.

Högskolelagen, samt dess komplement högskoleförordningen, reglerar verksamheten nära statliga lärosäten, dock ej privatägda. Utbildnings- samt examensstruktur följer sedan Bolognaprocessen.

Listan är grupperad efter lärosäten med staten som huvudman, enskilda (privata) utbildningsanordnare samt lärosäten med mellanstatlig huvudman

Fram mot autonomireformen fordrade högskolelagen för att fakultetsnämnder skulle finnas vid samtliga högskolor samt högskola liksom ägde korrekt för att utfärda doktorsexamen. Tillsynsmyndighet på grund av högskolor samt högskola existerar universitetskanslersämbetet (UKÄ) samt verksamheten får stöd från universitets- samt högskolerådet (UHR).

Dessa sorterar beneath utbildningsdepartementet.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande universiteten

[redigera | redigera wikitext]

Titeln likt detta äldsta svenska högskola existerar omstridd, dock tre orter brukar nämnas inom diskussionen.

• Lunds studium generale. Denna utbildningsinstitution anses existera ett från dem äldsta inom Norden dock tycks äga upphört tillsammans sin aktivitet inom samband tillsammans med den danska reformationen , varför Lunds högskola (grundat ) ej är kapabel räkna sitt ursprung inom Studium Generale inom Lund.^[2]
• Universitetet inom Greifswald (),^[3] likt ibland nämns liksom Sveriges äldsta högskola, brukar normalt ej räknas in inom listan eftersom detta grundades nära numeriskt värde sekler innan området blev svenskt.

  Greifswald fick svenske kungen likt länsherre , dock fanns inom strikt fras ett sektion från landet endast ifrån Tysk-romerska rikets upphörande mot

• Uppsala högskola inrättades efter påvlig bulla samt privilegiebrev ifrån riksrådet. Sägenartat sägs detta för att då dåtidens svenska styresmän fick lyssna för att land plats vid väg för att söka status till för att ett fåtal inrätta en högskola inom Köpenhamn sålunda skyndade man sig mot Rom till för att hinna före danskarna tillsammans med Uppsalas begäran.

  Köpenhamns högskola grundades även många riktigt inledningsvis

De äldsta svenska (dåvarande Sverige) universiteten liksom ännu existerar aktiva anses idag vara:

Under talets fakta försköts den vetenskapliga diskussionens fokus ifrån universiteten mot huvudstaden. Tidens nya vetenskapliga institutioner blev dem kungliga akademierna.

Flera från dessa bedrev dessutom kurs, särskilt inom dem konstnärliga ämnena. Å andra sidan fanns ännu flera inflytelserik naturvetare professorer inom Uppsala, däribland Anders Celsius samt Carl von Linné. ett betydelsefull skillnad mellan dessa samt huvudstadens upplysningsmän fanns för att akademiska publikationer ännu skrevs vid latin, samtidigt vilket folkspråkets användning plats ett betydande poäng till dem vilket drev upplysningen.

inledningsvis kring tid etablerades svenskan samt tyskan liksom ledande tungomål inom vetenskapliga publikationer nära svenska högskola.

Det moderna universitetsväsendet grundläggs

[redigera | redigera wikitext]

Under talet plats Uppsala högskola något från ett konservativ bastion.

Klicka på ett för att se mer information samt vilka program som erbjuds

Ändå plats detta beneath denna period vilket grunden lades på grund av detta moderna universitetsväsendet. Inspirationen hämtades framförallt ifrån Tyskland samt ifrån detta högskola liksom Wilhelm von Humboldt grundat inom Berlin. Fokus till denna tradition fanns utbildning grundad vid undersökning bedriven nära statliga dock relativt självstyrande universitetet dominerade från sina professorer.

inom land blev professorsmakten kraftfull dock samtidigt tillsattes professorerna från Kungl. Maj:t. Humboldtmodellen ägde heller ej varit den enda chansen. Alternativa struktur byggdes upp inom framförallt Storbritannien samt land i västeuropa, detta förstnämnda baserat vid Oxfords samt Cambridges uppfostrande collegebaserade struktur samt detta sistnämnda vid separata yrkesutbildningar inom ramen till Grandes Écoles.

nödvändigheten från ett nya universitetsutbildning plats emellertid lika på grund av samtliga dessa länder eftersom den något som ökar i storlek eller antal ämbetsmannastaten började nyttja sig från akademisk meritering likt urvalsmodell. Liksom Tyskland valde man inom landet för att rekrytera framförallt jurister mot den högre offentlig förvaltning. inom Storbritannien fokuserade man istället vid examina ifrån humanistiska elitutbildningar.

Universitetens omvandling skedde successivt. ifrån samt tillsammans fanns universitetskanslern enstaka nationell ämbetsman tillsammans ansvar på grund av både Uppsala samt Lunds högskola (som nära den tidpunkten fanns dem enda inom Sverige). nära sidan från kanslern fanns ett prokansler samt enstaka skolchef på grund av varenda högskola. inom Uppsala fanns ärkebiskopen prokansler samt inom skogsdunge biskopen från skogsdunge.

Rektorn plats den såsom skötte detta faktiska ledningsarbetet. Fram mot roterade den posten mellan konsistoriets medlemmar. inom samt tillsammans med års universitetsstatuter infördes istället en struktur var rektorn valdes från konsistoriet. Successivt infördes liknande valprocedurer även på grund av andra akademiska poster likt tidigare roterat bland professorerna.

fanns även detta tid då filosofiska fakulteten inom Uppsala delades upp inom enstaka humanistisk samt enstaka naturvetenskaplig fakultet. Samtidigt infördes sakkunnigutlåtanden nära tillsättning från professorer. Detta plats en konsekvens från specialiseringen: man ansåg sig ej längre behärska anta för att varenda professorer plats tillräckligt insatta inom samtliga ämnen på grund av för att behärska värdera kandidaternas kompetens.

inom samt tillsammans med detta blev tillsättningsförfarandet alltså betydligt mer disciplinsinternt.

Under talet samt start från talet grundades även flera nya privata institutioner på grund av högre kurs. Nämnas kunna mot modell Chalmers slöjdskola såsom grundades Den vetenskapliga nivån ökades successivt samt förstatligades skolan samt erkändes såsom jämbördig tillsammans med Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution (grundat samt tillsammans med krav vid vetenskaplig nivå sedan ).

andra privata utbildningsanordnare plats Stockholms högre utbildning () samt Handelshögskolan inom huvudstaden (). beneath andra halvan från talet förstatligades högskolesystemet. beneath samt talen plats Handelshögskolan inom huvudstaden Sveriges enda privata utbildningsanordnare vid universitetsnivå.

Utbyggnad samt fortsatta reformer

[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt byggdes högskolesystemet ut.

Studentantalet nära Uppsala högskola tredubblades mot modell beneath tiden –, ifrån 1 mot 4 Nya högskolor upprättades, bland annat inom götet (). avskaffades prokanslersposterna inom Uppsala samt skogsdunge (som fram mot dess ägde innehafts från respektive biskop). Därmed ägde den sista organisatoriska kopplingen mellan universitetsväsendet samt kyrkan avskaffats.

Det här är en lista som tar dig till bplatserna för de lärosäten som har examenstillstånd

nära dem nya högskolorna ägde den inte någonsin funnits.

Den maximalt grundlig utbyggnaden ägde dock boende beneath samt talet. relaterat till göteborg akademi blev högskola medan Stockholms högre utbildning förstatligades samt blev högskola beneath dem nästa årtiondena upprättades en antal filialer samt regionala högskolor. Dessa ägde dock inledningsvis enstaka betydligt lägre ställning eller tillstånd än universiteten samt dem etablerade fackhögskolorna.

Tillväxten ställde ökade krav vid ledning. ifrån plats universitetskansler titeln vid chefen på grund av enstaka huvud statlig myndighet: inom tur samt ordning Universitetskanslersämbetet, Universitets- samt högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket samt Universitetskanslersämbetet.

Här hittar du en komplett lista över alla universitet och högskolor i Sverige

beneath efterkrigstiden byggde man även upp ett nationell organisation från forskningsråd på grund av projektfinansiering från specialiserad, samhällsvetenskaplig, humanistisk samt naturvetenskaplig undersökning. sidled tillsammans detta grundades även kroppsdel på grund av finansiering från sektorsforskning.

Nästa grundlig reformperiod inleddes då utbildningsministern/ecklesiastikministern Olof Palme genom UKAS samt PUKAS omorganiserade utbildningen inom riktning mot mer helhetliga utbildningsprogram.

Trots kårhusockupationer samt andra protester genomfördes reformerna inom stora drag. detta fanns även beneath detta därpå nästa decenniet likt dem konstnärliga högskolorna började inordnas inom detta akademiska systemet.

Under Per Unckels period likt utbildningsminister (–) överfördes rätten för att tillsätta professorer ifrån regeringen mot universitetsstyrelserna.

detta fanns även då såsom löntagarfonderna avskaffades samt pengarna placerades inom stiftelser mot förmån till undersökning samt traditioner, mestadels undersökning. Stiftelser vilket Riksbankens jubileumsfond (som idag förstärkts tillsammans med den sålunda kallade kulturvetenskapliga donationen), Mistra samt Stiftelsen till strategisk undersökning besitter sedan dess hört mot dem mer avgörande aktörerna inom svensk forskningsfinansiering.

Samtidigt ändrades högskolelagen således för att privata utbildningsanordnare återigen kunde ett fåtal examensrätt samt statliga bidrag vid villkor såsom likställde dem tillsammans med dem anslagsfinansierade statliga högskolorna (men ej tillsammans med universiteten). Handelshögskolan inom huvudstaden upphörde därmed för att artikel en särfall.

Chalmers Tekniska akademi samt universitet eller akademisk institution inom Jönköping omvandlades mot företag ägda från stiftelser inrättade tillsammans hjälp från löntagarfondspengar. detta uttalade syftet fanns för att undersöka stiftelseformens lämplighet likt ägare från högskola samt därmed lägga grunden till framtida reformer. andra privata utbildningsanordnare såsom besitter tillkommit inkluderar bland annat Teologiska universitet eller akademisk institution inom huvudstaden.

Sveriges senaste samt därmed yngsta högskola existerar Mälardalens högskola. Universitetet bildades efter för att regeringen Löfven II föreslog för att Mälardalens akademi skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans den 1 januari ^[5], vilket fastslogs från Sveriges Riksdag den 21 april ^[6]

Autonomireformen plats ett reform kalenderår från statliga högskola samt högskolor inom landet.

Genom reformen avskaffades vissa lagar liksom reglerar högskolornas inre organisation, bland annat kravet vid fakultetsnämnder.^[7]

Benämningarna högskola samt högskola

[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden mellan enstaka akademi samt en högskola ligger inom rätten för att utfärda examina vid forskarutbildningsnivå, därför kallat vetenskapsområde.

Universiteten besitter generell riktig för att utfärda avslutning inom forskarutbildning. Högskolor skiljer sig ifrån högskola genom för att högskola får examinera doktorer inom åtminstone numeriskt värde vetenskapsområden. Dessutom tilldelas universiteten forskningsresurser mot dessa vetenskapsområden.

Två sätt förekommer till högskolor för att undvika examensrätten; detta vanligaste existerar för att forma samarbeten mellan högskola samt högskolor, sålunda för att den forskarstuderande förmå antas samt examineras nära universitetet medan detta inom praktiken existerar universitet eller akademisk institution likt står till utbildningen.

inom dem fallen finansieras forskningen via externa medel samt examinationen sker nära en lärosäte såsom besitter detta aktuella vetenskapsområdet. Alternativt är kapabel enstaka högre utbildning tilldelas en vetenskapsområde, vilket medför riktig för att bedriva forskarutbildning inom området. inom således fall tilldelas universitet eller akademisk institution även forskningsmedel mot undersökning inom området.

Enskilda utbildningsanordnare förmå vid en liknande sätt tilldelas examensrätt vid forskarutbildningsnivå, inom en ännu mera avgränsat enhet såsom en visst angivet tema.

Här hittar du allt du behöver veta om att studera på universitet och högskola

Tre från universiteten äger ej termen högskola inom sitt namn, nämligen Karolinska institutet, Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska högre utbildning. dem äger sedan , respektive haft korrekt för att utfärda doktorsexamen (tidigare doktorsgrad) dock äger från historiska skäl behållit sina väl inarbetade namn, likt inom fallet specialiserad akademi dessutom länge ansetts existera enstaka tydligare presentation från verksamheten än ett universitetsbeteckning.

Beteckningen "institut" fanns beneath talet samt större delen från talet enstaka vanlig beteckning vid detta liksom senare kallades fackhögskolor. Historiska modell existerar Teknologiska institutet, Chalmers tekniska institut samt Farmaceutiska institutet. inom den talar engelska världen heter flera tekniska högskolor kvar Institute of Technology, exempelvis Massachusetts Institute of Technology.

Chalmers besitter länge kallat sig "University" vid engelska, medan KTH samt Karolinska kallat sig "institute", eftersom "högskola" ej äger enstaka god direktöversättning mot engelska (high school betyder närmast gymnasieskola).

Historiskt besitter universitetsstatusen även inneburit korrekt mot statliga forskningsanslag. Sedan besitter dock varenda högskola samt högskolor fasta forskningsresurser ifrån riksdagen, även ifall universitetens fakultetsanslag existerar avgjort större än högskolornas forskningsanslag.

Förutom dem statliga högskolorna finns även enskilda högskolor. Dessa besitter enstaka ytterligare huvudman än staten. modell vid liknande högskolor existerar Sophiahemmets högre utbildning, Handelshögskolan inom huvudstaden, Beckmans designhögskola, Gammelkroppa skogshögskola, Örebro teologiska högre utbildning samt Johannelunds teologiska högre utbildning.

universitet eller akademisk institution inom Jönköping samt Chalmers tekniska akademi fanns tidigare statliga högskolor dock drivs för tillfället från stiftelser, vilka bildades tillsammans med valuta ifrån löntagarfonderna.

Lista över universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare

Mellan samt ingick även högskola inom begreppet Högskolan.

Före universitetsreformen / fanns flera självständiga fackhögskolor, exempelvis journalisthögskolor, en term vilket lever kvar trots för att dem därefter besitter inlemmats inom högskola. en antal mindre högskolor inom huvudstaden betecknas ofta såsom konstnärliga högskolor vid bas från för att dem framför allt bedriver grundutbildning inom konstnärliga ämnen.

Före fanns sålunda kallade vårdhögskolor likt drevs från landstingen. vid dessa gavs träning inom vård samt vårdrelaterade ämnen.

Beteckningen högre utbildning används även inom vissa fall ifall enstaka institution, fakultet alternativt motsvarande liksom endast existerar enstaka sektion från en större lärosäte, vanligtvis en högskola. Framför allt gäller detta på grund av aktivitet inom dem tekniska, konstnärliga samt ekonomiska områdena.

inom flera fall äger tidigare självständiga högskolor införlivats tillsammans med en större lärosäte, dock trots detta fått behålla termen högre utbildning inom sitt namn. detta finns dock även modell vid enheter vilket inte någonsin besitter varit självständiga, dock likt ändå namngivits liksom högskolor. Beteckningen akademi anses ofta ge verksamheten enstaka tydligare profil.

Man äger därför valt för att nyttja denna beteckning på grund av för att nå ut mot potenziell studenter, avnämare samt externa finansiärer. nödvändigheten från profilering beror ej minimalt vid förekomsten från flera självständiga högskolor vilkas aktivitet existerar speciellt inriktad mot vissa ämnesområden (framför allt Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska akademi, Handelshögskolan inom huvudstaden, dem fyra konstnärliga högskolorna inom huvudstaden samt Karolinska institutet).

Opartisk information om alla universitet och högskolor i Sverige

Inom vissa områden existerar beteckningen akademi även sålunda nära förknippad tillsammans verksamheten inom sig, för att detta inom praktiken kunna existera svårt för att ej nyttja den (exempelvis musikhögskola, konsthögskola, handelshögskola).

Behörighetskrav samt progressionsnivå till kurser samt program

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett översikt från Universitetskurs inom Sverige.

Prövning till universitetsstatus

[redigera | redigera wikitext]

För för att erhålla benämnas högskola ansöker universitet eller akademisk institution mot regeringen såsom låter Högskoleverket testa angående universitet eller akademisk institution når upp mot dem kvalitetskrav liksom ställs på grund av universitetsstatus.

Efter prövningen föreslår Högskoleverket sedan regeringen för att avslå alternativt bevilja begäran. från Högskoleverkets webbplats framgår för att detta behövs för att högskolan:

• har grundutbildning samt undersökning såsom existerar väl etablerad samt från god vetenskaplig kvalitet.
• har enstaka tillräcklig omfattning från grundutbildningen samt träning inom en antal ämnesområden.
• har ett tillräcklig omfattning från forskningsverksamheten samt undersökning inom en antal ämnesområden.
• har praktiska förutsättningarna, mot modell lokaler samt utrustning, för att bedriva grundutbildning samt forskning.
• har goda internationella kontakter inom grundutbildning samt forskning.
• uppfyller kraven till för att självständigt inrätta professurer samt utfärda doktorsexamen.

Ett fenomen såsom kunna orsaka viss begreppsförvirring existerar för att dem flesta högskolor kallar sig university inom sitt engelska namn, mot modell Försvarshögskolan, universitet eller akademisk institution inom Borås, universitet eller akademisk institution Dalarna, universitet eller akademisk institution inom Gävle, universitet eller akademisk institution inom Halmstad, universitet eller akademisk institution inom Kristianstad, Konstfack, Mälardalens högre utbildning, Stockholms konstnärliga akademi samt Södertörns högre utbildning, trots för att den officiella översättningen från akademi existerar university college.

universitet eller akademisk institution inom Jönköping kallar sig dessutom Jönköping University (JU) även inom sin svenskspråkiga kommunikation,^[8] vilket förmå artikel vilseledande.

I månad föreslog regeringen Löfven II för att tidigare Mälardalens akademi skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans med den 1 januari ^[9]

Ekonomiska förutsättningar

[redigera | redigera wikitext]

Svenska högskolors samt universitets inkomster består från statliga anslag samt bidrag, inkomster ifrån externa finansiärer samt från finansiella inkomster.

uppgick lärosätenas inkomster mot totalt 70,9 miljarder kronor, medan dem totala kostnaderna uppgick mot 70,6 miljarder kronor. detta betyder för att lärosätena tillsammans uppvisade en överskott vid 0,3 miljarder kronor på grund av kalenderår mot allra största sektion finansieras svensk högskolor samt högskola från staten genom regeringsbeslut. Staten finansierade knappt 79 andel från lärosätenas inkomster.

Drygt 10 andel finansieras från privata finansiärer. Övriga finansiärer består från kommuner, offentliga forskningsstiftelser, utländska finansiärer samt finansiella inkomster. Kostnaderna består främst från personalkostnader, uppgick dem mot drygt 63 andel, följt från lokalkostnader drygt 12 andel. Övriga kostnader uppgick mot drygt 24 procent.^[10]

Fördelning från anslag mot högskolor samt högskola sker inom enlighet tillsammans systemet tillsammans med kompensation per helårsstudent samt helårsprestation, oftast kallade hås samt hopp.

Universitet och vissa högskolor bedriver dessutom forskning

Den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent (inklusive belöning till helårsprestationer) upgick mot 79 kronor.^[10]

Finansieringen delas upp vid lärosätenas numeriskt värde primära verksamhetsområden:

1. inkomster på grund av grund- samt sofistikerad utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Intäkterna mot träning vid grundnivå samt sofistikerad nivå fanns 29,1 miljarder kronor ().

dem direkta statsanslagen utgör huvuddelen från lärosätenas inkomster mot träning vid grundnivå samt sofistikerad nivå. utgjorde statanslagen 85 andel från intäkterna.^[10]

2. inkomster till undersökning samt kurs vid forskarnivå

[redigera | redigera wikitext]

År upgick intäkterna mot undersökning samt kurs vid forskarnivå mot 41,3 miljarder kronor.

dem direkta statsanslagen utgjorde 44 andel från lärosätenas inkomster mot undersökning samt kurs vid forskarnivå. Utöver dem direkta statsanslagen därför kanaliserar staten även avgörande medel omväg mot lärosätena genom forskningsråd samt myndigheter.^[10]

Jämställdhet inom högre utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Universitetskanslersäbetet (UKÄ) besitter juridiskt ansvar till samt granskar för att högskola samt högskolor följer bestämmelser ifall jämställdhet.

nära UKÄ:s tillsyn äger dem upptäckt modell var en lärosäte brustit inom för att sätta samman grupper tillsammans jämställd representation. dem besitter även observerat för att ett sektion lärosätens anställningsordning ej överensstämmer tillsammans högskoleförordningens bestämmelser gällande jämställd representation.^[11] inom UKÄ:s uppföljning från potentiell särbehandling från kvinnor samt män inom disciplinärenden konstaterades för att några anmärkningsvärda skillnader ej upptäckts.^[12]

I ett jämställdhetsrapport ifrån Vetenskapsrådet drogs slutsatsen för att kvinnors samt mäns karriärer inom universitet eller akademisk institution inom huvudsak utvecklas likartat.^[13]

Lärosätenas uppgift för att jämställdhetsintegrera

[redigera | redigera wikitext]

fick högskolor samt högskola inom uppgift ifrån statsmakt för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.

Uppdraget pågick mot

När Jämställdhetsmyndigheten utvärderade arbetet tillsammans med jämställdhetsintegrering nära lärosäten menade dem för att detta resulterat inom fler kvinnor vid inflytelserik positioner, mer jämställd rekrytering samt jämnare fördelning från forskningsmedel mellan kvinnor samt män.^[14]

Universitetskanslersämbetets evaluering från utbildningars kvalité

[redigera | redigera wikitext]

UKÄ (och dess föregångare Högskoleverket) genomförde kvalitéutvärderingar från svenska akademiska utbildningar.

enstaka fräsch teknik användes ^[15], liksom syftade mot för att bedöma utbildningars konsekvens istället på grund av kvalitéutvecklingsprocesser, vilket annars existerar brukligt nära kvalitéutvärderingar. Utvärderingen baserades främst vid kvalitébedömning från fem slumpmässigt valda självständiga arbeten (examensarbeten samt uppsatser) likt skrivits från utbildningens studenter beneath dem senaste tre år.

Utvärderingen baseras även vid enstaka självutvärdering såsom skrivits från utbildningens pedagog, samt vid konversation tillsammans studenter samt pedagog inom samband tillsammans ett lärosätesintervju. angående minimalt 20 studenter tog prov ifrån utbildningen på grund av tid sedan kunde även ett alumnenkät påverka.

Utvärderingsgruppen gjorde främst ett granskning från hur väl UKÄ:s sålunda kallade nationella lärandemål till olika examina uppfylldes från dem kunskaper studenten uppvisade inom examensrapporten samt från utbildningens kursplaner samt examinerande data, dock lärosätet måste även redovisa dem undervisande lärarnas kompetens. en tregradigt omdöme gavs på grund av varenda material samt examenstitel.

detta högsta omdömet, excellent alternativt mycket upphöjd kvalitet, innebar för att en statligt anslag inom struktur från ett mindre "kvalitépeng" delades ut. Mellannivån plats hög kvalité. detta lägsta omdömet, bristande kvalité, innebar krav vid rapportering från åtgärder inom en kalenderår till för att lärosätet skulle erhålla behålla examensrätt inom ämnet.

nära ett uppföljning från åtgärderna bedömdes ej deras effekt, utan enbart kvalitetsprocesserna.

Granskningarna berörde enbart kandidat- samt masterutbildningar, samt yrkesexamina vid mellan tre samt fem kalenderår, samt enbart utbildningar liksom gett upphov mot minimalt fem examensarbeten nära lärosätet beneath dem tre senaste år. Observera för att tillsammans med träning avsåg UKÄ ej en utbildningsprogram, utan ett examenstitel samt en huvudämne, exempelvis kandidatexamen inom företagsekonomi, likt då utgjorde en utvärderingsobjekt.

ifall flera skilda utbildningsprogram kunde leda fram mot identisk examenstitel behövde lärosätet bara nedteckna självutvärdering till en från programmen, efter överenskommelse tillsammans UKÄ. Dock behövde uppfyllande från lärandemål säkerställas till samtliga valbara inriktningar vid programmet. Examina tillsammans med olika förled dock identisk huvudämne, exempelvis teknologie kandidatexamen samt filosofie kandidatexamen inom en särskilt kurs, betraktades såsom identisk kurs samt utvärderades således tillsammans, eftersom dem ägde identisk nationella lärandemål samt fordrade identisk expertis hos bedömargruppen.

dem examensarbeten såsom bedömdes behövde ej äga skrivits från studenter likt slutfört utbildningen. ifall en självständigt sysselsättning kunde användas till för att ta ut dubbla examina, exempelvis både enstaka yrkesexamen samt enstaka generell avslutning (både högskoleingenjörsexamen samt kandidatexamen), eventuellt efter för att äga kompletterats tillsammans fler kurser, kunde detta arbetet utgöra underlag till utvärderingen från båda examenstitlarna.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Den nya metoden kritiserades på grund av för att ej följa dem standardiserade metoder man äger kommit överens ifall inom den europeiska organisationen ENQA, liksom UKÄ därför tvingades lämna, samt därmed ej ge jämförbart resultat.^[16] Vidare kritiserades förfarandet till för att artikel alltför politiskt styrt, till för att äga bristande stabilisering eller fastsättning bland högskolor samt studentföreträdare, på grund av för att artikel en storskaligt experiment tillsammans med tidigare oprövade metoder eftersom detta ej existerar säkert för att examensarbetens standard plats säkert mätbara, samt på grund av för att fem examensarbeten kunde artikel till litet statistiskt underlag på grund av enstaka trygg analys.

Systemet kritiserades till för att ej ta hänsyn mot för att olika lärosäten attraherar studenter tillsammans olika förutsättningar, samt misstänktes behärska leda mot för att lärosätena inriktar sig vid för att enbart attrahera dem bästa studenterna istället på grund av för att utföra ett därför utmärkt träning liksom möjligt.

Högskoleverkets generella kriterier till högskoleexamina förmå artikel svåra för att tillämpa vid vissa ämnen, var detta istället finns internationellt framtagna ämnesspecifika kriterier.

Högskoleverkets generaldirektör Anders Flodström avgick inom protest mot systemets genomförande, även verkets huvudsekreterare samt ställföreträdande myndighetschef Lena Adamson lämnade verket vid bas från denna fråga.

Statssekreterare Peter Honeth, såsom existerar enstaka från dem såsom drivit igenom systemet, försvarade detta tillsammans för att detta gav lärosätena ökad akademisk frihet för att ej myndigheter lägger sig inom hur kvalitetsprocesser utformas alternativt hur man genomför undervisningen, utan enbart granskar för att processen ger gott resultat.^[17] enstaka väsentlig analys från systemet gjordes från Lena Adamson vid uppgift från SNS våren Rapporten presenterades 15 femte månaden i året nära en SNS diskussion tillsammans åtföljande diskussion tillsammans med statssekreterare Peter Honeth samt Tobias Krantz, utbildnings- samt forskningsminister nära tidpunkten på grund av systemets insättning.

^[18]

Nytt system

[redigera | redigera wikitext]

kommer en nytt struktur för att användas från UKÄ till för att undersöka högskoleutbildningarnas kvalitet^[19]. Fyra olika typer från granskningar görs:

• Granskningar från lärosätenas kvalitetsarbete
• Prövningar från examenstillstånd
• Utbildningsutvärderingar
• Tematiska utvärderingar

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Benner, Mats (). Kontrovers samt konsensus: vetenskap samt politik inom svenskt tal.

  SISTER sammanfattning, &#;; 1. Stockholm: Institutet på grund av studier från kurs samt undersökning (SISTER). Libris ISBN &#;

• Tobias Harding, ”Mångfald på grund av kvalitet” enstaka jämförande forskning från KTH samt Chalmers inom konsekvenser från den senares omdaning mot stiftelse genom reformen , magisteruppsats inom statsvetenskap, Stockholm: Stockholms Universitet.
• Rothblatt, Sheldon () (på engelska). The modern university and its discontents: the fate of Newman's legacies in Britain and America.

  London: Cambridge University Press. Libris ISBN &#;

• Sandström, Ulf (). ”Forskningsrådens påtvingade gränslöshet”. Det nya forskningslandskapet (): sid.&#;[]&#;&#;Libris
• Sandström, Ulf (). ”Tvärvetenskap samt forskningspolitik”. Spänningsfält (): sid.&#;&#;&#;Libris

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]