lawmoai.pages.dev






Hur långt är det till andromedagalaxen

Den är det avlägsnaste objekt som är synligt för blotta ögat och har en magnitud av 3,4, vilket också gör den till ett av de ljusstarkaste Messierobjekten på stjärnhimlen

Andromedagalaxen

Andromedagalaxen
Observationsdata
StjärnbildAndromeda
Rektascension00t&#;42m&#;s[1][2]
Deklination+41&#;&#;16&#;&#;9&#;[1][2]
Rödförskjutning ± 1[3]&#;km/s
Avstånd2,53 ± 0,07 miljoner[2]

[4][3][5]

[6]&#;ljusår
TypSpiralgalax från typ Sb

[1]

[2]
Skenbar storlek° × 1°[1]
Skenbar&#;magnitud4,36[1]
Fysiska egenskaper
Radiecirka &#; ljusår.
Absolut magnitud,0[5]
Andra beteckningar
NGC , UGC , PGC , MCG +, CGCG , IRAS +, 2MASX J+, GC , h 50, Bode 3, Flamsteed 58, Hevelius 32, äga , IRC +
Se även: Galaxer, register ovan galaxer

Andromedagalaxen, NGC alternativt M31, existerar ett spiralgalax från typ Sb inom Vintergatans närområde liksom existerar svagt märkbart tillsammans med blotta ögat.

Den återfinns inom stjärnbilden Andromeda liksom givit den dess namn.

Andromedagalaxen ligger vid en avstånd från 2,5–2,9 miljoner ljusår[7][5] ifrån Vintergatan samt existerar den närmaste granngalaxen ifall man ej beräknar Vintergatans små satellitgalaxer. Mätningar visar för att den existerar vid kollisionskurs tillsammans Vintergatan tillsammans ett radiell hastighet vid cirka &#;km/s samt galaxerna kommer sannolikt för att krocka angående cirka 3 miljarder tid, beroende vid hur massiv den okända transversella hastigheten existerar.

Resultatet från denna kollision blir troligen för att dem smälter samman mot ett massiv elliptisk galax.[8]

Andromedagalaxen existerar tillsammans med enstaka märkbart diameter vid &#;–&#; ljusår 1,5–2 gånger således massiv liksom Vintergatan samt existerar den största galaxen inom den lokala galaxhopen. Dess utsträckning vid stjärnhimlen existerar cirka 3×1&#;grader vilket existerar många större än månens (cirka 0,5&#;grad).

Den består av en lysande galaxkärna i centrum omgiven av stjärnrika spiralarmar som sveper ut i en kosmisk dans formad av gravitationen

på grund av blotta ögat existerar dock storleken mindre eftersom endast den centrala ljusa kärnan existerar märkbart utan teleskop.

Andromedagalaxen åtföljs från en anförande satellitgalaxer, varav en par (M32 samt M, titta bilden) observerades redan från Messier. M32 tycks äga haft "närkontakt" tillsammans huvudgalaxen samt därvid både stört spiralstrukturen vid denna samt tappat bort eller missat enstaka viss sektion från sitt eget stjärnbestånd.

Endast ett gång besitter ett supernova observerats inom Andromedagalaxen.

Andromeda och Vintergatan befinner sig på en kollisionskurs med en hastighet på cirka km/s

detta skedde samt plats den inledande supernovan utanför Vintergatan vilket någonsin observerats.

Observationshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att den existerar märkbart på grund av blotta ögat, angående än svagt, tycks M31 ej äga varit känd inom antiken; den nämns ej inom mot modell Almagest. Likväl säger sig några engelska vetenskapsman liksom gått igenom gamla astronomiska observationer ifrån århundradena kring vår tideräknings start, äga funnit för att kinesiska astronomer observerat en stillastående sken vid sky – enstaka supernova – inom den stjärnbild såsom motsvarar Andromeda mellan 10 mars samt 7 april kalenderår 5 identisk övervakning tycks äga gjorts från koreanska astronomer.[9] Trots för att supernovor äger observerats inom Andromedagalaxen, existerar detta extremt svårt för att senare detektera enstaka supernovarest inom enstaka ytterligare galax, än mindre inom solens tid skaffa sig enstaka tillförlitlig datering på grund av dess inträffande.

M31 omnämns inom övrigt ursprunglig från den persiske astronomen Abd al-Rahman Al-Sufi[10] tid inom dennes Fixstjärnornas (stjärnbildernas?) bok (Kitab al-Kawakib samt kallas var detta "lilla molnet"[10], dock den plats antagligen känd från persiska astronomer redan tidigare.[7]

Den återupptäcktes vid talet från flera europeiska astronomer oberoende från varandra, samt Charles Messier anger, då han registrerar galaxen vilket detta a objektet inom sin lista, Simon Marius räknas såsom den förste liksom gjort teleskopiska observationer från galaxen kalenderår

Till enstaka start trodde man för att Andromedagalaxen plats enstaka nebulosa såsom nedsänkt relativt nära oss.

inledningsvis vid talet började man inse för att den nedsänkt utanför Vintergatan samt namn Hubble lyckades genom för att analysera cepheider inom dess utkanter uppskatta dess avstånd samt storlek (publicerat inom Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, ). Ofullständiga kunskaper angående cepheidernas natur gav dock siffror likt bara existerar hälften från dagens.

Andromedagalaxen omnämns redan av den persiske astronomen al-Sufi i ”Stjärnbildernas bok” från Andromedagalaxen (Messier 31, NGC ) är en spiralgalax och vår närmaste granngalax

Kärnan

[redigera | redigera wikitext]

M31 existerar känd till för att hysa ett tät samt kompakt stjärnhop mitt inom sitt centrum. inom en stort teleskop skapar den en synligt intryck från enstaka stjärninbäddad kärna inom den diffusa omgivande bulben. Denna stjärnbildning tillsammans unga azurblå stjärnor existerar många nära galaxens centrum[11], existerar hittills oförklarad, dock äger från företrädare till alternativa kosmologiska modeller spekulerats behärska artikel enstaka typ från recirkulation från väte.

Kärnans luminositet överträffar dem maximalt ljusstarka klotformiga stjärnhoparna.

Nyheter

[redigera | redigera wikitext]

De senaste år besitter man tillsammans med satellitbaserade teleskop hittat flera källor mot röntgenstrålning inom galaxens centrala sektion. inom dess centrum finns enstaka ovanligt "kall" källa likt man tror existerar en massivt mörk hål.

De senaste år besitter man även tillsammans med rymdteleskopet Hubble upptäckt för att dess centrum verkar äga numeriskt värde kärnor likt ligger vid cirka 5 ljusårs avstånd ifrån varandra.

Man tror för att den en existerar den verkliga kärnan samt den andra formas från ämne såsom roterar runt samt existerar vid väg in mot kärnan.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcde] ”NASA/IPAC Extragalactic Database – Results for Messier 31”.

    ?objname=M+31&extend=no. Läst 1 november &#;

  2. ^ [abcd] ”SIMBAD Astronomical Database”.

    Den befinner sig på ett avstånd av ungefär 2,5 miljoner ljusår

    ?Ident=M+31&submit=SIMBAD+search. Läst 29 oktober &#;

  3. ^ [ab] Karachentsev, inom. D.; Kashibadze, O. G. (). ”Masses of the local group and of the M81 group estimated from distortions in the local velocity field”. Astrophysics sid.&#; ?bibcode=ApK.&#;
  4. ^I. D. Karachentsev, V.

    E. Karachentseva, W. K. Hutchmeier, D. inom. Makarov (). ”A Catalog of Neighboring Galaxies”. Astronomical Journal sid.&#;– &#;

  5. ^ [abc] I. Ribas, C. Jordi, F. Vilardell, E.L. Fitzpatrick, R.W. Hilditch, F. Edward (). ”First Determination of the Distance and Fundamental Properties of an Eclipsing Binary in the Andromeda Galaxy”. Astrophysical Journal sid.&#;LL &#;
  6. ^McConnachie, A.

    W.; Irwin, M. J.; Ferguson, A. M. N.; Ibata, R. A.; Lewis, G. F.; Tanvir, N. (). ”Distances and metallicities for 17 Local Group galaxies”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society sid.&#; ?bibcode=MNRASM.&#;

  7. ^ [ab] ”Om 3 miljarder tid kolliderar oss tillsammans Andromedagalaxen”. Allt angående Vetenskap (5): sid.&#; &#;
  8. ^The collision between the Milky Way and Andromeda
  9. ^Bethlehemsstjärnan: En Typ Ia/Ic Supernova inom Andromedagalaxen. F.J.

    Tipler; Dept. of Mathematics and Dept.


  10. hur långt existerar detta mot andromedagalaxen

    11. of Physics, Tulane University; New Orleans, LA (Mars )

  11. ^ [ab] ”The Night Sky Observer's Guide, Volume 1”. Willmann-Bell, Inc. sid.&#; ?bibcode=MNRASM.&#;
  12. ^Unga blå stjärnor förbryllar F&F (nr 8/)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

&#;&#; NGC &#;&#;&#; NGC &#;&#;&#; NGC &#;&#;&#; NGC &#;&#;&#; NGC &#;&#;