Vad består dagens datorer av
Processor
- För andra betydelser, titta Processor (olika betydelser).
En processor, central processing unit (engelsk initialism CPU), även kallad centralprocessor alternativt huvudprocessor, existerar enheten såsom exekverar (utför) schema inom enstaka datamaskin, genom för att ifrån primärminnet studera in programmets maskininstruktioner mot processorns instruktionsregister, samt därefter utföra begärda operationer liksom beräkningar samt datahantering.
Processortermen besitter använts inom datorindustrin åtminstone sedan start från talet[1].
Processorer finns inom en stort antal varianter samt återfinns inom moderna maskiner samt apparater, ifrån fordon mot kaffebryggare. inom dagligt anförande avses ofta den typen från processor liksom sitter inom enstaka dator.
Det finns numeriskt värde olika typer från processorarkitekturer: RISC samt CISC. RISC står till engelskans Reduced Instruction Set Computing samt CISC står till Complex Instruction Set Computing.
enstaka processor från typen RISC existerar konstruerad på grund av för att klara från enkla operationer väldigt snabbt. CISC däremot existerar konstruerad på grund av för att behärska utföra komplicerade operationer dock ej nödvändigtvis särskilt snabbt jämfört tillsammans RISC. Utvecklingen äger sedan gjort sålunda för att dessa numeriskt värde varianter besitter lånat flera tekniker ifrån varandra.
Datorn Eniac konstruerades i USA under andra världskrigetDagens[när?] processorer förmå ej tillsammans med lätthet klassificeras inom endera gruppen.
En betydande sektion inom enstaka processor existerar ALU:n (Arithmetic Logic Unit), enstaka avdelning liksom utför logiska samt enklare aritmetiska operationer såsom addition samt subtraktion.
på grund av beräkningar tillsammans flyttal behövs antingen ett resultat från enkla instruktioner alternativt enstaka flyttalsprocessor. Den plats ursprungligen enstaka extra krets dock ingår numera[när?] liksom standard inom moderna processorer på grund av PC-marknaden.
Processorer existerar idag[när?] uppbyggda från drygt ett miljard[källa&#;behövs]transistorer vid ett yta från en par cm².
Datorns historiaAntalet transistorer man är kapabel erhålla in vid en chip besitter hittills ökat exponentiellt i enlighet med Moores team.
Merparten från dagens datorer existerar von Neuman-datorer[källa&#;behövs].
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Den primär funktionen på grund av dem flesta processorer, oavsett vilken kroppslig struktur dem besitter, existerar för att utföra enstaka sekvens från lagrade instruktioner, liksom kallas till program.
Programmet representeras från ett serie anförande likt hålls inom någon form eller gestalt från datorminne. Processorer arbetar inom två- alternativt tretakt: hämta, adressberäkna samt utföra.
Hur många datorer har du? Idag använder vi datorer till det mesta både på jobbet och på fritidenTalsystem
[redigera | redigera wikitext]Det sätt enstaka processor representerar anförande existerar en designval likt påverkar dem maximalt elementär metoderna på grund av hur den fungerar. Vissa tidiga digitaladatorer använde enstaka elektrisk modell från detta vanliga decimala talsystemet (med basen tio) för att företräda anförande internt.
Några andra datorer äger använt mer exotiska siffersystem såsom den ternära (med basen tre). Nästan[källa&#;behövs] varenda moderna processorer representerar anförande inom bestående av två delar form eller gestalt (med basen två), var varenda siffra representeras från enstaka ungefärlig värdering från numeriskt värde fysiska storheter, likt ett "hög" alternativt "låg" spänning.[2]
Klockfrekvens
[redigera | redigera wikitext]De flesta processorer, samt faktiskt även dem flesta sekventiellt logiska enheterna, existerar från synkronkaraktär.[3] dem existerar alltså skapade samt fungerar vid antaganden ifall ett synkronsignal.
Vad finns egentligen i en vanlig stationär dator? Här går vi igenom vilka komponenter datorn huserar och vad de har olika för uppgifterDenna meddelande, känd vilket klocksignal, sker vanligen inom struktur från enstaka periodisk fyrkantsvåg. Genom för att beräkna den maximala tiden vilket elektriska signaler förmå röra sig inom olika grenar från enstaka CPU:s flera kretsar, förmå formgivarna välja ett lämplig period på grund av klocksignalen.
Mikroprocessorer
[redigera | redigera wikitext]Införandet från mikroprocessorn vid talet påverkade inom upphöjd grad utformningen samt funktionssättet hos bearbetningsenheten (processorer) inom allmänhet.
Sedan introduktionen från den inledande kommersiellt tillgängliga mikroprocessorn Intel liksom använder 4-bit samt den inledande utbredda mikroprocessorn Intel liksom använder 8-bit samt liksom släpptes , samt den inledande riktigt prisvärda processorn MOS 8-bit liksom släpptes på grund av 25 dollar[4] nära ett tidpunkt då konkurrenter såsom Motorola samt Intel såldes på grund av dollar liksom snabbt sänktes mot 69 dollar[5][6] vilket legitimiseradeMOS vilket började sälja inom hundratals exemplar.[4] Sedan dessa introduktioner besitter denna typ från processorer nästan helt gått angående samtliga andra konstruktionssätt.
Datorn var 30 meter lång, 3 meter hög och 1 meter bredbit-processorer introducerades tillsammans HP BPC.[7]
Stor- samt minidatortillverkare ifrån denna period introducerade egna schema på grund av för att förbättra integrerade kretsar på grund av för att förbättra sina äldre datorarkitekturer, samt sålunda småningom producerades instruktionsuppsättningskompatibla mikroprocessorer vilket fanns bakåtkompatibla tillsammans med äldre hårdvara samt mjukvara.
Den stora framgången tillsammans med persondatorn kombinerat tillsammans med dess tillkomst innebar för att termen "CPU" numera nästan uteslutande används såsom benämning på grund av mikroprocessorer.
Tillverkare
[redigera | redigera wikitext]Bland processortillverkarna till persondatorer noteras Intel, AMD, Cyrix samt Motorola, även VIA[8] samt Transmeta besitter gett sig in inom denna handelsplats vid senare tid[när?].
ARM-arkitekturen, likt främst används på grund av portabla enheter, existerar tillståndspliktig. Företag vilket existerar licenstagare existerar exempelvis Alcatel, Atmel, Broadcom, Cirrus Logic, Digital redskap Corporation, Freescale, Intel (genom DEC), LG, Marvell Technology Group, NEC, NVIDIA, NXP (tidigare Philips), Oki, Qualcomm, Samsung, skarp, ST Microelectronics, Symbios Logic, Texas Instruments, VLSI Technology, Yamaha samt ZiiLABS.
Arkitekturer
[redigera | redigera wikitext]Alla datorer använder instruktioner likt utför elementär funktioner, liksom för att studera samt skrivadata samt elementär aritmetik.
Den fullständiga listan ovan instruktioner till ett processor kallas instruktionsuppsättning.
Processorarkitekturer strävar efter mönster liksom existerar kompakta samt verksamma, vilket tvingade flera kompromisser för att beaktas nära utformningarna från dessa.
Merparten av dagens datorer är von Neuman-datorer [källa behövs]ett bitars arkitektur förmå flytta mer information än enstaka bitars motsvarighet inom varenda velociped (vilket fullfölja den snabbare), dock databussen blir även dubbelt därför bred, såsom då tar upp mer yta vid den begränsade ytan från en chip. Trots dessa utmaningar äger kontinuerliga framsteg inom VLSI-konstruktionen gjort detta möjligt till datorprocessorer för att fast bli exponentiellt mer kraftfulla beneath dem senaste decennierna.
Följande existerar ett inventering ovan avgörande arkitekturer: