När gick spanien med i eu

Valdeltagandet blev högt när spanjorerna fick rösta fritt för första gången på 40 år. Demokratiska centerunionen (UCD) segrade, beneath ledning från Adolfo Suárez. Huvudmotståndare fanns Socialistpartiet (PSOE). antogs enstaka fräsch författning.

försökte militären ta makten inom ett kupp.

ett samling officerare bröt sig in inom parlamentet samt tog ledamöter liksom fångar. monark Juan Carlos lyckades genom för att ta ställning för demokratin övertyga kuppmakarna för att ge upp. Händelserna den 23 månad brukar omtalas såsom F.

Året efter blev Spanien medlem inom försvarsalliansen Nato, trots motstånd från socialisterna.

identisk år segrade PSOE inom parlamentsvalet. Socialistregeringen, tillsammans premiärminister Felipe González, inledde ett rad sociala reformer.

Med stöd inom den nya författningen fick landets regioner relativt långtgående självstyre. maximalt grundlig blev självstyret inom Baskien.

Trots detta tilltog våldet från den baskiska separatiströrelsen ETA (se Baskien).

Spanien går tillsammans inom EG (EU)

gick Spanien tillsammans med inom EG (numera EU). PSOE accepterade Natomedlemskapet samt spanjorerna sade ja mot detta inom enstaka folkomröstning. Socialisterna vann valen samt tillsammans med EG-inträdet öppnades Spaniens vetenskapen om resurserhandel och finans samt landet upplevde snabb tillväxt, även ifall den pausade från efter några år.

gick Spanien in inom enstaka djup lågkonjunktur. Efter valet året därpå tvingades socialisterna forma ett minoritetsregering tillsammans med stöd från katalanska samt baskiska nationalister.

Samtidigt avslöjades enstaka rad politiska skandaler där inflytelserik socialister fanns inblandade.

Allvarligast fanns för att dessa legat på baksidan dem så kallade antiterrorpatrullerna (GAL), likt − ägde dödat närmare 30 misstänkta ETA-medlemmar. Premiärminister Felipe González frikändes, dock dömdes den förre inrikesministern samt partiets säkerhetschef mot tio års fängelse för sina roller inom ”det smutsiga kriget” mot ETA.

Chefen för civilgardet fick 28 års fängelse för bland annat korruption.

Hösten drog detta katalanska grupp förteckning samt objekt (CiU) åter sitt stöd för regeringen, vilket ledde mot nyval Konservativa Folkpartiet (PP) segrade tillsammans med knapp marginal. Partiledaren José María Aznar bildade enstaka minoritetsregering tillsammans stöd från CiU, Baskiska nationalistpartiet (PNV) samt Kanarisk koalition (CC).

ETA såg PP vilket arvtagare mot Francodiktaturen samt inledde ett offensiv mot partiets lokalpolitiker inom Baskien.

För för att kvalificera Spanien för inträde inom EU:s valutaunion EMU skar regeringen ned dem offentliga utgifterna.

Ekonomin förbättrades samt arbetslösheten sjönk. inom valet fick PP personlig majoritet inom kongressen.

Terrordåd inom Madrid

Alla opinionsundersökningar tydde på för att PP skulle vinna parlamentsvalet Tre dagar före valet, den 11 mars, inträffade den dittills allvarligaste terrorattacken inom en EU-land.

Tio bomber sprängdes på pendeltåg samt tågstationer inom Madrid. människor dödades samt närmare 2 skadades. Regeringen anklagade ETA, trots för att polisen fann bevis för för att detta utförts från ett radikal islamistisk grupp. Efter attentatet avbröts valrörelsen samt demonstrationer hölls mot terrorism.

Dagen före valet demonstrerade människor mot regeringen vilket kritiserades för sitt stöd mot detta USA-ledda konflikt likt pågick inom Irak samt för för att ej äga lämnat ut all data angående terrordådet.

Valets vanns oväntat från Socialistpartiet liksom fick 43 andel från rösterna mot 38 andel för PP.

Socialistledaren José Luis Rodríguez Zapatero blev premiärminister för ett minoritetsregering vilket fick stöd från regionala partier. Aznars sätt för att hantera krisen kring terrordådet ansågs äga avgjort valet mot PSOE:s fördel.

En spansk medborgare född inom Syrien dömdes mot 27 års fängelse för för att äga deltagit inom förberedelser från terrordåden inom USA den 11 september samt för för att äga varit chef för terrornätverket al-Qaidas aktivitet inom Spanien.

dömdes tre personer mot vardera 40  års fängelse – inom praktiken 40 år – för mord inom samband tillsammans Madridattentaten. Ytterligare 18 personer dömdes mot fängelse inom upp mot 23 år för bland annat förfalskning, konspiration samt medhjälp mot terrorism. friade Högsta domstolen fyra från dem dömda samt dömde ett friad man mot fängelse.

Krisår föder proteströrelse

Zapateros statsmakt drev modern socialliberal politik när detta gällde homosexuellas rätt för att gifta sig samt inom abortfrågan, vilket motarbetades från katolska kyrkan.

Valrörelsen handlade angående ekonomin, då inflationen samt arbetslösheten ägde stigit samt fastighetsmarknaden ägde börjat få bekymmer. Socialistpartiet vann valet inom mars tillsammans med 44 andel från rösterna, knappt före PP vilket nådde drygt 40 andel. Zapatero bildade enstaka fräsch minoritetsregering.

Trots regeringens försök för att stimulera ekonomin ökade arbetslösheten samt budgetunderskottet.

Kreditvärderingsinstitut sänkte Spaniens kreditbetyg.

Våren försökte regeringen få ekonomin på rätt köl tillsammans med budgetåtstramningar samt sparpaket tillsammans med höjd mervärdesskatt samt pensionsålder, sänkta alternativt frysta löner för offentliganställda samt mindre valuta mot regionerna. Förslagen ledde mot demonstrationer samt strejker.

Protesterna tilltog sedan parlamentet röstat igenom lagar såsom gjorde detta lättare för att säga upp anställda samt för att sänka lönerna för offentliganställda. Budgeten för innehöll ytterligare nedskärningar.

Inför region- samt lokalvalen inom femte månaden i året föddes ett proteströrelse, los indignados (de indignerade).

Rörelsen, liksom ägde direktdemokrati liksom en från sina mål, samlade hundratusentals människor, maximalt ungdomar, mot fredliga demonstrationer samt tältläger inom olika städer. dem protesterade mot nedskärningar samt mot EU:s krav på Spanien. Valen blev en svidande nederlag för regeringspartiet PSOE, liksom förlorade kontrollen över tidigare starka fästen såsom Barcelona, Sevilla samt distrikt Kastilien-La Mancha.

I Baskien ägde ETA:s politiska kvist, Batasuna, förbjudits dock i stället fick separatistalliansen Bildu, likt tagit avstånd från ETA:s våld, oväntad framgång.

Samtidigt ägde ETA försvagats. meddelade organisationen för att den skulle upphöra tillsammans sin militära handling, vilket fram mot dess ägde krävt människoliv.

Nästa parlamentsval, också , vanns från konservativa PP liksom fick nästan 45 andel från rösterna samt personlig majoritet inom kongressen.

Konservativ statsmakt beneath tryck

PP:s partiledare Mariano Rajoy blev premiärminister.

Hans statsmakt presenterade nya åtstramningar. Strejker samt demonstrationer inom krisens spår fortsatte. Arbetslösheten plats skyhög, bostadspriserna på den uppblåsta fastighetsmarknaden ägde dalat samt människor vräktes när dem ej ägde råd för att erlägga sina lån. Också banker hamnade inom kris.

Trots åtstramningarna sjönk BNP och budgetunderskottet ökade.

Regeringen hävdade länge för att Spanien skulle rida ut krisen utan hjälp utifrån, dock begärde den miljarder euro inom stöd från EU för för att klara bankernas låneförluster. Euroländerna beviljad lån mot bankerna samt gav regeringen uppskov mot tillsammans med för att minska underskottet inom statsbudgeten.

ett fräsch krisbudget för lades fram. Åtstramningar samt reformer ägde förankrats inom EU såsom en sätt för att inom förväg möta dem hårda kraven, angående detta skulle bli aktuellt tillsammans med nödlån från euroländerna samt stödköp från spanska statsobligationer av Europeiska centralbanken.

Krisen stärkte krav på självständighet inom Katalonien.

Där fanns missnöje tillsammans med för att område ej tilläts driva in samt bestämma över sina skatter, vilket Baskien får göra inom ramen för sitt självstyre. Trots förbud från detta spanska parlamentet samt författningsdomstolen genomförde Katalonien inom november enstaka symbolisk rådgivande folkomröstning, där ett majoritet från väljarna röstade för självständighet, dock valdeltagandet fanns lågt.

Pressen på premiärminister Rajoy ökade när beskyllningar ifall korruption lades mot separatistkrav samt finansiell kris.

i enlighet med medieavslöjanden ägde PP – tagit emot donationer från byggföretag, där stora summor gått mot inflytelserik partiföreträdare, däribland Rajoy. Oppositionen krävde premiärministerns avgång samt ilskan växte hos ekonomiskt pressade spanjorer.

Anklagelserna väckte frågor angående ursprunget mot fastighetsbubblan, likt sprack samt utlöste bankernas lånekris.

angående anklagelserna mot PP plats riktiga, ägde grupp tagit emot stora summor från byggsektorn när lokala samt regionala politiker beviljad byggkontrakt likt bidrog mot för att fastighetspriserna rusade inom höjden samt hushållens skulder växte. Rajoy lade skulden för korruptionsaffären på partiets förre kassör samt förklarade för att denne själv fanns oskyldig samt ej tänkte avgå.

Trycket mot regeringen lättade, då ekonomin vände uppåt igen tackar vare växande export.

meddelades för att monark Juan Carlos, landets statschef sedan , skulle abdikera mot förmån för sin son, kronprins Felipe. Den 19 juni blev Felipe oss kung.

Nya partier vinner mark

Politiken skakades från nya korruptionsskandaler, såsom slog mot både PP samt Socialistpartiet dock gynnade detta nybildade vänsterpartiet Podemos.

Båda dem stora partierna tappade stöd, medan Podemos samt detta nya borgerliga mittenpartiet Ciudadanos gick framåt. inom omröstning inom Katalonien fick självständighetsivrande partier personlig majoritet inom regionparlamentet inom Barcelona.

hölls nästa parlamentsval. Regeringen föreföll överge åtstramningspolitiken. Valrörelsen dominerades från ekonomin, korruptionsaffärer samt självständighetssträvanden inom Katalonien.

PP blev störst tillsammans med 29 andel från rösterna, följt från PSOE inom samarbete tillsammans regionala vänsterpartier på 22 andel. Podemos nådde knappt 21 andel och Ciudadanos nästan 14 andel. dock PP förlorade därmed sin majoritet inom parlamentens underhus samt regeringsbildningen blev besvärlig. Två försök från PSOE för att forma statsmakt tillsammans Ciudadanos röstades ned inom parlamentet samt PSOE-ledaren avvisade propåer från Rajoy angående för att PSOE samt PP skulle regera tillsammans.

När varenda försök för att forma statsmakt misslyckats utlystes nyval mot

Inför nyvalet bildade Podemos ett valallians, Unidos Podemos (Tillsammans är kapabel vi) med Förenade vänstern (IU). detta ansågs stärka vänstern, dock valet innebar inga stora förändringar, annat än för att valdeltagandet föll.

PP blev på nytt största område, tillsammans med 33 andel från rösterna.

Rajoys två första försök för att forma statsmakt tillsammans Ciudadanos underkändes från parlamentet då Socialistpartiet röstade emot.

PSOE-ledaren Pedro Sánchez ville mot varenda kostnad hindra Rajoy samt PP från för att fortsätta styra dock hans område fanns splittrat. nära en tumultartat möte tvingades Sánchez avgå likt partiledare, vilket öppnade för ett färsk omröstning. 68 parlamentsledamöter lade då ned sina röster samt Rajoy kunde fortsätta vilket premiärminister, inom spetsen för ett konservativ minoritetsregering.

Självständighetskrav inom Katalonien

Självständighetsrörelsen inom Katalonien fortsatte för att växa.

Kraftmätningen mellan Madrid samt Barcelona spetsades mot när regionstyret beslöt för att hålla folkomröstning angående självständighet, trots motstånd från landets statsmakt samt trots för att författningsdomstolen förbjudit den.

Folkomröstningen hölls den 1 oktober. Valdagen kantades från våldsamheter när rikspolisen samt civilgardet (Guardia Civil) försökte hindra människor från för att rösta.

i enlighet med katalanska myndigheter röstade 90 andel för självständighet, dock valdeltagandet plats lågt, 42 andel. Omvärlden uttalade stöd för en enat Spanien.

Nu följde turer där den katalanska regionpresidenten Carles Puigdemont tycktes tveka inför detta avgörande steget för att utropa Kataloniens oberoende samt Spaniens statsmakt sade nej mot samtliga konversation vilket rörde självständighet.

Den 27 oktober antog regionparlamentet enstaka deklaration angående katalansk självständighet. detta ledde mot för att Madrid, för första gången, aktiverade nyhet inom Spaniens författning samt tog över styret från Katalonien.

identisk solens tid upplöste regeringen detta katalanska parlamentet samt avsatte regionregeringen. Nyval inom Katalonien utlystes.

I nyvalet backade separatistblocket dock lyckades ändå behålla enstaka knapp majoritet inom regionparlamentet. Valets stora förlorade blev PP, samtidigt vilket Ciudadanos, liksom motsatte sig självständighet för Katalonien, blev enskilt största område.

Regeringsbildningen blev ett komplicerad bakgrund då den vinnande sidans chef antingen satt fängslade, ägde flytt utomlands alternativt utreddes för förbrytelse. Samtidigt kunde dem partier liksom motsatte sig självständighet ej nå majoritet inom detta regionala parlamentet.

Först inom femte månaden i året lyckades detta katalanska parlamentet utse ett färsk regionpresident: Quim Torra.

Under PP-regeringen – kritiserades premiärministern Mariano Rajoy för för att äga bäddat för konfrontation genom ovilja för att diskutera ett kompromisslösning tillsammans regionstyret inom Barcelona. 

Maktskifte tillsammans med förhinder

Efter för att flera PP-politiker, bland dem partiets före detta kassör, dömts mot långa fängelsestraff för korruption, lyckades PSOE inom juni fälla PP-regeringen genom en misstroendeförklaring med stöd från Unidos Podemos samt regionala partier.

Regeringsmakten blev tagna över från PSOE, med Pedro Sánchez likt premiärminister. Den nya regeringen bestod från sex män samt elva kvinnor.

När Sánchez statsmakt tillträdde förfogade den bara över 84 från mandat inom kongressen. detta blev helt beroende från stöd från Podemos samt regionala partier.

I februari beslöt dem katalanska självständighetspartierna ERC samt PDeCAT för att fälla regeringen, trots löften ifall ökning från anslagen mot Katalonien samt för att den nationella minimilönen skulle höjas tillsammans med 22 andel. Sánchez tvingades utlysa nyval mot inom april

PSOE gick stärkt ur nyvalet inom april , dock lyckades ej få tillräckligt stöd för för att forma statsmakt på personlig grabb.

Dessutom valdes Vox in inom kongressen. detta fanns första gången sedan likt en område tillsammans med högerextrema åsikter tog ställe där. Efter aprilvalet ville PSOE äga Unidas Podemos stöd för för att forma ett färsk minoritetsregering. Vänsteralliansen krävde ministerposter. Förhandlingarna gick inom stå samt Sánchez utlyste ännu en parlamentsval, mot inom november identisk år. 

I novembervalet tappade PSOE tre mandat dock blev ändå största område, medan Unidas Podemos samt Ciudadanos tappade röster.

Både PP samt Vox gick fram. Vox fördubblade sina röster samt blev landets tredjeplats största parti.

Ett annat område vilket ägde framgångar plats katalanska ERC vilket ägde intagit enstaka moderat linje inom frågan ifall katalansk självständighet samt dessutom signalerade för att man fanns redo för enstaka fräsch uppgörelse tillsammans med PSOE.

lyckades Sánchez förmå ERC för att lägga ned sina röster nära en förtroendeomröstning, inom utbyte mot konversation ifall Kataloniens framtid.

Problemen tillsammans för att få mot enstaka hållbar statsmakt inom Madrid ledde sammantaget mot för att detta hölls fyra nationella omröstning mellan samt dock detta aktualiserade också lösningar vilket dem stora partierna antingen ägde velat undvika alternativt haft svårt för att få igenom.

Socialdemokratiska PSOE samt vänsteralliansen Unidas Podemos bildade den första koalitionsregeringen sedan

Långa straff för katalaner

I flera år fortsatte krångliga rättsliga efterspel mot den folkomröstning likt hållits inom Katalonien. enstaka rad katalanska chef åtalades för ”uppvigling, förskingring från offentliga medel samt olydnad”.

Åklagarsidan krävde fängelsestraff på mellan sju samt 25 år. Självständighetsanhängarna betraktade dem åtalade likt politiska fångar. Domarna föll , då nio personer dömdes mot fängelse. Längsta straffet, 13 år, fick Oriol Junqueras, ERC:s chef samt tidigare katalansk vicepresident, för uppvigling samt misshushållning tillsammans med allmänna medel.

han förbjöds också för att artikel politiskt förtroendevald.

Domarna utlöste protester inom Katalonien. Sammandrabbningar mellan självständighetsanhängare samt polis stärkte sannolikt högerpartier inom detta spanska parlamentsvalet senare identisk år.

Förre regionpresidenten Carles Puigdemont samt andra före detta ministrar ägde hunnit lämna landet innan åtalen väcktes.

Försök gjordes för att få dem utlämnade, dock drog Högsta domstolen igen arresteringsorder vilket ägde utfärdats för fem politiker vilket då befann sig inom Belgien. återupptog Spanien kraven på för att dem fem skulle utlämnas från Belgien samt Storbritannien, dock domstolar inom dessa länder sade nej mot utlämning.

I exilen lyckades Puigdemont få tillgång mot enstaka ytterligare politisk arena.

blev han invald inom EU-parlamentet.

Texten &#;r uppdaterad/granskad 10 april Redakt&#;r: Lennart Simonsson